• magnus.callmyr@gmail.com

Etikettarkiv utveckling

Beroendevården ges inte i tillräcklig omfattning

För några dagar sedan skrev jag om drogutvecklingen. Och för att vara övertydlig: jag har skrivit om det tidigare, och siffrorna pekar åt fel håll. Det kommer allt fler rapporter om ökad drogproblematik. Sedan jag skrev inlägget har det i mitt nyhetsflöde dykt upp ytterligare några artiklar. Så sent som idag skriver tidningen Smålänningen om situationen i Älmhults kommun. Artikeln är låst men ingressen lyder: ”Drogproblemen ökar allt mer bland de yngre i Älmhult. Användningen av droger har skjutit i höjden främst på Linnéskolan.” (Linnéskolan är ett högstadium och fetningen är min).

I mitt inlägg om utvecklingen skrev jag några av mina tankar om vad som krävs för att vända utvecklingen, och jag lovade att återkomma i ämnet så här kommer ett inlägg på det spåret. Jag nämnde att det behövs ”mer och bättre vård”. Och då syftar jag främst på den vård som riktar sig till dem som har problematisk användning (tidigare kallat missbruk) eller beroendeproblematik. Jag brukar slå ihop det och kalla allt för beroendevård, tidigare har jag använt missbruksvård eller missbrukarvård, det senare dels eftersom min högskoleutbildning lite slarvigt hette missbrukarvårdsprogrammet (slarvigt eftersom den innehöll så mycket mer än vård).

Socialstyrelsen ger varje år ut statistik över beroendevården. Årets statistik (för 2016) kom i månadsskiftet september/oktober och förtjänar lite kommentarer. Så här kan f ö utvecklingen inom beroendevården sammanfattas:

Det ser inte särskilt bra ut. Särskilt inte mot bakgrund av hur antalet individer med problemanvändning ser ut, eller hur antalet individer som avlider drogrelaterat ser ut.

Om senaste tidens drogutveckling

Jag har skrivit om det många gånger tidigare. Ständigt nya rapporter om ökande problem inom mina intresseområden. Det handlar om ökande psykisk ohälsa. Det handlar om ökat missbruk och ökande antal individer med beroendeproblem. Och så den fråga som ibland engagerar politiker och tyckare, ökat antal döda.

Den ökande psykiska ohälsan kan engagera en del debattörer och tjänstemän i den offentliga sektorn. Dödsfallen, i synnerhet de narkotikarelaterade, kan också engagera allt från politiker till debattörer och en hel del däremellan. Det märkliga är att de till antalet till och med även högre siffrorna för alkoholrelaterade dödsfall inte engagerar i lika stor utsträckning.

Det senare kan man ju fundera lite över vad det beror på, kanske handlar det om att alkohol är en del av vår kultur medan narkotika ses som kulturfrämmande. Eller så kanske det handlar om att det inte är lika lätt att plocka billiga poäng om man försöker ta ett helhetsgrepp på problematiken som om man lättvindigt och utan djupare tanke passar på att ensidigt skylla de narkotikarelaterade dödstalen på vår narkotikapolitik. Det är det många som gör, och många vinner populistisk framgång med det. Jag har själv varit och fiskat i de narkotikapolitiska grumliga vattnen och då ibland gett avkall djup och saklighet. Jag lär återkomma till den frågan, den är dock inte ämnet för dagen utan det är ”alla dessa tråkiga nyheter”. Och i linje med ovanstående, om vi håller oss till drogområdet, handlar det oftast om narkotika.

Som man bäddar får man ligga, alarmister och förbudsförespråkare!

Den senaste tiden har jag noterat ett par nyheter som tar sig an det ökande antalet problematiska användare (som jag skrivit om flera gånger, t ex här) .

En del av dessa nyheter tar sitt ursprung i den SVT-artikel som jag kritiserade här. Så gör t ex IOGT:s tidning Accent i denna artikel.

Faksimil Accent magasin

Kommentarer till den narkotikaintresserade Stefan Löfven

Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Statsminister Stefan Löfven har den senaste tiden vid ett par tillfällen tagit upp narkotika. Det är lite intressant, dels i sig och dels vad han säger om området.

Den första gången, som jag har noterat i alla fall, var under en partiledardebatt i SVT nyligen.  Enligt Drugnews sade Stefan Löfven

”Narkotikan är ett förbannat gift i vårt samhälle. Det förstör människoliv, det tar människoliv, det göder gängkriminaliteten. Vi måste se till att göra mycket mer för att beivra narkotikabrott och få bort narkotikan.”

Löfven gick sedan in på dels att det var bra att polisen ökade sina insatser mot narkotikan. Fast det finns en del poliser som inte håller med om att så är fallet. Och så tog han upp att vi måste höja straffen för dem som säljer via webbplatser. Jag antar att han då syftar på de få webbplatser som är belägna i Sverige, eller så har han ingen större aning om hur webbhandeln med droger fungerar.

Det intressanta i partiledardebatten var, förutom det sällsynta för att inte säga unika att en statsminister pratar narkotikaproblem, vilket han förtjänar beröm för, att han förefaller tro att det går att få bort narkotikan. Det är i och för sig säkert något som en del politiker tror att de måste säga för att inte anklagas för att se lätt på narkotikafrågan. Men jag skulle föredra en mer verklighetsnära politik än snömos och meningslöst babbel. För talet om det narkotikafria samhället är meningslöst babbel, så mycket enklare det skulle bli om vi alla kunde bli överens om åtminstone det.

Svensk beroendevård och SVT i katastrofläge

Sorry you have no rights to view this entry!

Färre får hjälp (i Stockholm), men vem bryr sig?

DN:s Stockholmsdel hade igår en intressant artikel med rubriken ”Färre missbrukare får hjälp av socialtjänsten”.  År 2002 fick 3766 individer med problematisk droganvändning ”hjälp” från socialtjänsten i Stockholms stad, år 2016 var siffran 1979. Det är en kraftig minskning, Frågan är vad det beror på.

Beror det på att vården från socialtjänstens sida varit så bra? Dels finns det ju (med största sannolikhet) ingen statistik på antalet individer som fått ett fungerande liv efter socialtjänstens insatser, och inte heller är det väl någon brukarorganisation som lyft fram vården i Stockholm som särskilt väl fungerande. IVO tyckte iaf inte det efter Uppdrag Gransknings program.

Beror det på att antalet problematiska brukare har minskat? Antingen genom den bra vård som ges eller genom någon samhällstrend. Knappast. Även om det inte finns någon bra undersökning för Stockholm (det finns det knappt ens för hela landet, men om vi enbart tar antalet problematiska narkotikaanvändare så skattades de år 2004 till 26 000 för hela landet. 2014 skattades de till 55 000. Så det är inte så troligt att det handlar om en minskning.

Problemen ökar inom beroendeområdet = ny utredning

Sorry you have no rights to view this entry!

EUs rapport om läget o trender för narkotika

Sorry you have no rights to view this entry!

Svensk drogutveckling 2014

Sorry you have no rights to view this entry!

Svenskt missbruksområde i katastrofläge

granskningJag har då och då i bloggen påtalat att jag anser att svenskt missbruksområde befinner sig i ett katastrofläge. Jag har hävdat att vi, dvs samhället och dess instanser, har ingen aning om vad vi gör, eller vad som händer.

Några exempel:

  • Jag har pekat på att våra politiker, med alliansens Beatrice Ask och Maria Larsson i spetsen, tätt följda av oppositionspolitikerna, inte tar tag i frågan och vad det gäller Maria Larsson vill ge ett sken av att allt är bra.
  • Jag har pekat på att vi hade en missbruksutredning som identifierade 70-talet akuta åtgärder som behövde genomföras, riksdagen genomförde inte ens en handfull av dem.
  • Jag har pekat på att vi har nya rekordsiffror för antalet individer med tungt missbruk/problematiskt användande.
  • Jag har pekat på att vi inte har en aning om hur många som missbrukarvården hjälper till ett fungerande liv med egenförsörjning.
  • Jag har pekat på att vi har en expertmyndighet som ger ut riktlinjer för vården där man tror att vilken drog man använt är avgörande/styrande för vården.
  • Jag har pekat på att vi anställer individer inom missbruksvården med extremt låg kompetens om såväl missbruk, dess orsaker som vad som krävs för att individer ska kunna bryta ett missbruk och återinträda i ett produktivt samhällsliv.
  • Jag har pekat på att vi i flera år känt till problematiken med de nya psykoaktiva drogerna, de s k nätdrogerna, utan att samhället agerat för att hantera situationen. Denna problematik galopperar f.n.
  • Jag har pekat på, varje höst då Folkhälsomyndigheten har presenterat de nya siffrorna och media skriver om det med en obligatorisk kort TT-artikel, att vi ständigt har nya rekordsiffror för antalet individer som dör i narkotikarelaterad dödlighet.

EU-undersökning om ungdomars användning och attityder rörande nätdroger

Eu-kommissionen gör då och då en undersökning av de 28 EU-ländernas ungdomar och deras åsikter om och erfarenheter av narkotika, årets har precis publicerats (den förra gjordes 2011). Totalt har under juni månad 13 128 (vanligen 500 per medlemsland, förutom i de små länderna) individer mellan 15 och 24 år intervjuats. Och resultatet är rätt så intressant, och innehåller en (för mig) skön ”vad var det jag sa”.

Några resultat som är värda att lyftas fram är dessa:

EU:s ungdomar om droganvändning och åtgärder

Sorry you have no rights to view this entry!

Några få bilder om missbruksutvecklingen

Sorry you have no rights to view this entry!

Om fler dödsfall än någonsin och missbruksproblemet

Idag har ännu en nyhet publicerats som rör missbruksutvecklingen (DN, SvD, GP, Syd). Det är en variant på den nyhet som kom för ett par veckor sedan, att vi i Sverige tvingas konstatera ett nytt rekord över antalet narkotikarelaterade missbruksfall (529 döda år 2012, tidigare uppgavs siffran 566). Lägg därtill några tusen för tidigt döda pga problematisk alkoholanvändning så tecknas en någorlunda korrekt bild av missbruksområdet (dock är siffrorna i underkant till följd av ”de nya nätdrogerna underrepresenterade i den aktuella statistiken, men där Rättsmedicinalverket i september/oktober flaggade för en bra bit över 60 dödsfall hittills i år). Det finns några kommentarer att göra till dagens nyhetsartikel:

1. Vi har en lång rad år av oavbruten serie nya rekord för narkotikarelaterade dödsfall. Detta borde mana till eftertanke och självkritik bland våra ansvariga politiker och tjänstemän. Tyvärr lär vi inte se det då missbruksområdet präglas av antingen ointresse eller en förment och förvillande bild av att allt är bra inom svenskt missbruksområdet/narkotikaområde (särskilt populärt är att använda CANs siffror över andelen 16-åringar som provar narkotika, utan särskild reflektion över att CAN brukar ha ett bortfall på 20% i klassrumsundersökningarna samt att det borde, för ett humant samhälle, vara mer intressant att fokusera på de som far illa och lider av området än de ungdomar som rökt en eller ett par jointar).

Katastrofal utveckling, om kommuners budgetar

Sorry you have no rights to view this entry!