Etikettarkiv: stigma

Svensk beroendevård och SVT i katastrofläge

Jag har i bloggen och i sociala media de senaste åren flera gånger påtalat att svenskt beroendeområde enligt min åsikt är i katastrofläge. Det har handlat om att det finns flera källor, såväl ”officiella” som KI/STAD-studien som mer inofficiella som nyhetsmedias olika nivåer av ”nedslag”/reportage, till att antalet individer med problematisk användning av droger ökar.

Det har handlat om att svensk beroendevård inte fungerar eller ens har en aning om det som görs har någon effekt på några års sikt. Det har handlat om bristfälliga kunskaper. Och det har handlat om förebyggande insatser och kampanjer som inte har fungerat eller ens haft en god kvalitet. Och det har handlat om alla dessa dödsfall.

Varianterna på temat katastrofläge har varit många. Och jag har känt mig relativt ensam i att presentera denna bild som står i kontrast mot den mer vedertagna bilden från etablissemanget om att allt är bra, en bild som börjat rämna även officiellt på grund av dödsfallssiffrorna.

Fortsätt läsa Svensk beroendevård och SVT i katastrofläge

Skål IOGT-are – men sluta stigmatisera!

stigmaAv någon anledning hamnade jag på IOGT-NTO:s podd i helgen. Väl där fastnade jag på ett inlägg som heter ”Skålen”. Det var något som så intressant som problematisering av skålandet. Jag kan förstå att det för IOGT-are är något intressant att filosofera över.

Det jag inte kan förstå är varför IOGT-are är så angelägna, visserligen under ”god tankes flagg”, att stigmatisera de som tidigare har haft ett drogberoende, i detta fall alkoholberoende. Det var något som den aktuella podden innehöll en del av,  förmodligen omedvetet och förmodligen på grund av bristande kunskap. Mer om det nedan, men först detta med att skåla!

Fortsätt läsa Skål IOGT-are — men sluta stigmatisera!

Om diskriminering hos SiS och stigma

stigmaSmålands-Tidningen skrev för en vecka sedan en artikel med rubriken ”Missbrukare kräver tillbaka nätdrog”.

Det är en intressant artikel på flera sätt, främst för att den innehåller exempel på såväl diskriminering som stigmatisering. Men även för att den visar på den bristfälliga kulturen inom Statens Institutionsstyrelse (SiS), myndigheten som ansvarar för den mesta av den tvångsvård som vi tillämpar vid problematisk droganvändning eller substansberoende. Det är på intet sätt enbart inom SiS som denna kultur finns, men det har uppmärksammats oftare där i media.

Dessa tre ämnen har jag skrivit en del om tidigare, bland annat för att jag anser att det är tre viktiga ämnen med stor del i att vi har de problem vi har med droger.

Fortsätt läsa Om diskriminering hos SiS och stigma

Om vårdpersonals attityder och substansanvändares stigma

stigmaEtt av alla mina hang-ups inom drogområdet är stigma, processen där individer som använder narkotika – allt från rekreationellt till problematiskt – genom språket tillförs och tillskrivs negativa laddningar.

Jag har skrivit om det förr ur olika vinklar, allt från medias ordval till bemötande på vårdinrättningar oavsett om det handlar om beroendefrågor eller somatiska problem. Och jag håller på att samla material för att ”mer strukturerat” belysa problemet.

Fortsätt läsa Om vårdpersonals attityder och substansanvändares stigma

Än en gång – forskning om narkotikaanvändning och IQ

granskningDet finns många saker som förvånar mig inom svenskt drogområde. Och det finns många saker som irriterar mig inom svenskt drogområde. En gemensam nämnare för båda dessa uttalanden är vår ovilja att följa bästa tillgängliga vetenskap i kombination med att nyttja tillgänglig vetenskap neutralt utan påverkan av vår ideologiska förförståelse.

Problemet får återverkningar inom de flesta delområden/delkomponenter inom drogområdet. En av alla till detta problem relaterade frågeställningar är den om narkotikaanvändare är eller blir korkade. Dvs om narkotikaanvändare har/får lägre IQ än icke-användare. Det är en bild som det svenska drogetablissemanget/myndigheterna har velat pumpa ut (med stor skada till följd av stigmatiseringsprocessen).

Fortsätt läsa Än en gång — forskning om narkotikaanvändning och IQ

Om förorter och War on drugs

I dagens ledare, med rubriken ”Glöm inte knarket”, försöker Eskilstuna Kuriren problematisera gängkriminalitet och de problem i våra förorter som media uppmärksammat på sistone, till del med hjälp av en debattartikel i Barometern från i lördags. Det är olyckligt.

Jag återkommer till problemet med Kurirens ledare nedan och inleder med debattartikeln i Barometern. Det är en text skriven av sex läkare som argumenterar för ”ett större ansvarstagande och en mer nyanserad debatt i media” om festivaler.

Läkarna skriver ”debatten har ofta en  romantiserande karaktär där man anser att det hör ungdomen till att få vara lite crazy, att våld förstås inte är acceptabelt men att droger är ok.”. Nu har inte jag sett så jättemycket debatt om sommarfestivalerna, men jag är tror å andra sidan inte att läkarna ljuger utan säkerligen är mer intresserade av festivaler än vad jag är och att de därför har mer koll på debatten än jag.

Fortsätt läsa Om förorter och War on drugs

Stigmatiserande brukarorganisation

När jag arbetade inom RFHL ansträngde jag mig för två saker som är viktiga för mig. Dels att vara saklig och dels att försöka undvika stigmatiserande ordval. När jag nu ser RFHL:s nya hemsida blir jag deprimerad. Självfallet blir jag lite nöjd också eftersom en del av texterna är skrivna av mig, även om det inte alltid framgår.

En text som definitivt inte är skriven av mig heter ”Avkriminalisera missbrukaren” (delar av texten är dock min, tyvärr är mitt dokument redigerat av någon som inte kan eller förstår problemområdet).

Förutom sakfel, se nedan, använder sig RFHL i rubriken, och i texten, av de stigmatiserande orden ”missbrukaren”  och ”missbruk”. Att använda ”missbrukare” är särskilt allvarligt. Det är tråkigt när en organisation som påstår sig verka för utsatta individer själv bidrar till att skapa detta utanförskap genom stigmatiserande ordval.

Fortsätt läsa Stigmatiserande brukarorganisation

Från ”patient” till ”missbrukare” på en mening

stigmaJag har skrivit om det tidigare (t ex för ca ett år sedan) och det håller på att bli ett av mina ”specialintressen”, detta med ord. Jag hade t ex nyligen en intressant dialog med en nyhetschef inom Sveriges Radio, en dialog jag avser att åtkomma till i samband med att jag kommer att ta upp detta ämne i en mer omfattande form.

Samtidigt kan jag inte låta bli att kommentera ingressen av en nyhetsartikel som publicerades i veckan kring ett dödsfall inom LARO-vården i Helsingborg.

Fortsätt läsa Från ”patient” till ”missbrukare” på en mening

Om min replik till ”Facebook-polisen” och stigma

stigmaI kölvattnet av uppståndelsen kring en av Facebook-statusarna jag problematiserade i min första debattartikel på SvT Opinion om polisens verksamhet i sociala media skrev växjöpolisens Scott Goodwin en debattartikel på Metro Debatt där han beklagade sig över kritiken och JO-anmälning.

Sin vana trogen valde även Scott att generellt förminska de individer som reagerat på hans agerande samt även klämma dit åtminstone en förminskande etikett på mig. Därav skrev jag idag en replik på hans debattartikel.

Förutom att polisen verkar obekant med stigma-begreppet är det uppenbart att en stor del av allmänheten inte förstår problematiken. Där har vi alla socialt engagerade personer en viktig uppgift att fylla i att utbilda kring att språket och hur vi använder språket kan skapa konsekvenser och onödiga skadeverkningar för de individer som på ett generaliserat sätt påförs negativa egenskaper (vilket är vad stigma handlar om). Det blir som en social ”brännmärkning”, och det är även ursprunget till ordet då stigma är grekiska och betyder märke.

Fortsätt läsa Om min replik till ”Facebook-polisen” och stigma

Den tröttsamma döden dit ”godheten” inte når

För tre veckor sedan skrev jag om Anton, en tonåring i Uppsala som dog en missbruksrelaterad död alldeles för tidigt för att samhällets vård inom området inte fungerar och för att samhällets attityder underblåser ett utanförskap. En månad för det skrev jag om min vän J vars förtidiga död jag fått besked om kvällen före. För drygt en vecka sedan var det ännu en vän som gick samma öde till mötes. Jag har skrivit om liknande händelser tidigare, t ex i slutet av 2011 om min vän Anders eller t ex i början av 2009 om Robin som jag inte kände men vars omständigheter runt dödsfallet är allt för bekant.

Det finns tyvärr fler inlägg i bloggen som liknar dessa, och tyvärr skulle jag kunna ha skrivit om många fler som är relaterade till beroende. Jag kan skriva om Martin, vars dödsfall NT skrev om i veckan. Det är en historia om hur missbruksvård och psykiatri upprepade gånger misslyckas med att hjälpa Martin, som till slut, 22 år gammal, tar sitt eget liv i en cell på Skänninge-anstalten.

Fortsätt läsa Den tröttsamma döden dit ”godheten” inte når

Polisens problematiska sociala media-närvaro

granskningFör två och ett halvt år sedan skrev jag om problemet med polisens propaganda-verksamhet i sociala medier.

Jag har inte sett samma övergrepp som det jag tog upp då, men polisen har i stället blivit än mer aktiva, särskilt på Facebook.

 

polisen3Det finns flera problem med polisens agerande i sociala media. Det är en sak med odemokratiska yttringar som det jag berörde i ovanstående länk, men flera av inläggen som skrivs på olika polismyndigheters Facebook-sidor är direkt olämpliga utan att de angriper någons grundlagsskyddade yttrandefrihet.

Något som jag vänder mig mot är de då och då förekommande ”berättelserna ur en polismans liv”, ofta med någon moraliserande udd, vilken ofta är kopplad till droganvändning. Det blir allt för ofta en del av stigmatiseringen av individer som använder droger, och det är något som polisen inte ska ägna sig åt. Ta till exempel ovanstående bild, vad tillför den berättelsen? På vilket sätt bidrar den till att polisen uppfyller polislagen? Berättelsen kan enligt mig om man ska vara vänlig mot polisen snarast klassificeras under etiketten ”socialporr”, eller möjligtvis stigmatiserande med en textbaserad bild av två individer i drogrelaterad miljö som inte har mycket koll på tillvaron.

Fortsätt läsa Polisens problematiska sociala media-närvaro

Jävla knarkare eller individ med problematisk användning?

mediamissbrukareVårt språk är intressant, inte minst för en som mig som gillar att skriva. Det är också svårt, och då inte enbart utifrån detta med stavning och grammatik, utan även för vad som förmedlas utifrån hur den som skriver, eller för den delen även talar, väljer att hantera språket. Vårt ordval betyder, och ibland även avslöjar, mer än vad många kanske inser vid en första anblick.

När jag skrivit min självbiografi ”Smålänning, civilekonom, försäljningschef, alkoholist och ‘Jävla narkoman'” reagerade en del på titeln, inte för att den var inspirerad av Carl Bildts bok ”Hallänning, svensk, europé” utan för att den innehöll de negativt laddade orden ”Jävla narkoman”. Jag valde det avsiktligt just för att visa på problemet med hur individer med problematisk användning av narkotika ses, och i boken finns några exempel på hur man som problematisk narkotikaanvändare bemöts på ett mindre tilltalande sätt av allt från samhällets instanser till människor man möter i vardagen. Citatet i titeln kom utifrån att en kille på min stamkrog skrek ”Jävla narkoman” efter mig, inte särskilt trevligt men ett exempel på hur människor kan uttrycka förakt utifrån fördomar. Som en parentes kan nämnas att den killen några år efteråt kom till mig och bad mig om hjälp att skaffa narkotika, så kan det gå (eftersom jag inte är långsint hjälpte jag självfallet honom, dock utan att kalla honom för jävla narkoman).

Även ordet ”alkoholist” i boktiteln är problematiskt, i den allmänna föreställningen leder det bl. a. tankarna allt för ofta till en totalt utslagen person som sitter på en parkbänk, vilket ”problematisk alkoholanvändning” sällan handlar om. Jag hade visserligen syftet med min självbiografi att teckna en livshistoria som skulle vidga läsarnas kunskap om problemområdet, vad en ”alkoholist” eller ”narkoman” kan vara, men ordvalet ”alkoholist” i titeln var mer ett uttryck för ryggmärgsspråk än medvetet val.

Fortsätt läsa Jävla knarkare eller individ med problematisk användning?

Svensk drogjournalistik

stigmaVåra kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, har ju alltid varit förknippade med dålig s. k. slaskjournalistik, byggd på skvaller, sensationssträvan och kvasinyheter. På nätet har de dessutom fått sällskap av Nyheter24. Det har alltid fascinerat mig att det finns människor som vill jobba för dessa tidningar. Förutom dessa lågkvalitetstidningar tycker jag att svensk dagspressmedia de senaste 20 åren rent generellt sänkt kvaliteten, det är mer korta och/eller ytliga nyheter som förmedlas, och allt för sällan finns det någon djupare analys eller granskning.

Jag tror att ovanstående problem till del hänger samman med gratisinternet-utvecklingen och medias ekonomi, men jag tror även att den svenska skolans haveri har bidragit på två sätt. Både genom att producera sämre journalister till följd av kunskapsskolans devalvering, men även genom att den släppt ut en stora skara mediakonsumenter som inte har några högre krav på journalistiken. Denna problembeskrivning gäller i synnerhet svenskt drogområde, vilket påverkar området negativt. Fortsätt läsa Svensk drogjournalistik

Drogfokus stigmatiserar och borde ställa in seminarium

drogfokustext

Idag öppnar den stora konferens om Sveriges drogområde som äger rum i Norrköping. Där samlas större delen av de anställda inom området, åtminstone de inom offentlig verksamhet. Arrangörer är ett antal statliga myndigheter inom området, tillsammans med CAN. CAN bjöd på uppdrag av arrangörsgruppen in Erik Leijonmarck att hålla föredrag i morgon, med ovanstående budskap. Varför ägnar sig våra myndigheter åt denna skuldbeläggning och stigmatisering? Det som räknas upp kan till stor del lika gärna ses som ett resultat av kriget mot droger. Bl a om detta skriver jag en debattartikel i en av Norrköpings lokaltidningar idag.

Texten i programmet är aningen annorlunda jämfört med i den skrift (se bilden) i ämnet som Erik Leijonmarck och Walter Kegö skrev, och som IDSP gav ut. Denna skrift finansierades av Socialstyrelsen och används av IOGT-NTO:s studieförbund NBV som utbildningsmaterial. Materialet sprids f ö i dagarna även av Göteborgs kommun.

Fortsätt läsa Drogfokus stigmatiserar och borde ställa in seminarium

Ny forskning om mitt favoritområde

stigmaDet är kanske att ta i att kalla det favoritområde, men det är enligt mig ett av de viktigare områdena inom ”drogområdet”.

Och enligt mig en av de viktigare förklaringarna till varför de flesta länder har mer drogproblem än vad de skulle behöva ha.

Och dessutom ett av de mest förbisedda områdena i samband med behandling.
Fortsätt läsa Ny forskning om mitt favoritområde