Etikettarkiv: socialtjänst

Färre får hjälp (i Stockholm), men vem bryr sig?

DN:s Stockholmsdel hade igår en intressant artikel med rubriken ”Färre missbrukare får hjälp av socialtjänsten”.  År 2002 fick 3766 individer med problematisk droganvändning ”hjälp” från socialtjänsten i Stockholms stad, år 2016 var siffran 1979. Det är en kraftig minskning, Frågan är vad det beror på.

Beror det på att vården från socialtjänstens sida varit så bra? Dels finns det ju (med största sannolikhet) ingen statistik på antalet individer som fått ett fungerande liv efter socialtjänstens insatser, och inte heller är det väl någon brukarorganisation som lyft fram vården i Stockholm som särskilt väl fungerande. IVO tyckte iaf inte det efter Uppdrag Gransknings program.

Beror det på att antalet problematiska brukare har minskat? Antingen genom den bra vård som ges eller genom någon samhällstrend. Knappast. Även om det inte finns någon bra undersökning för Stockholm (det finns det knappt ens för hela landet, men om vi enbart tar antalet problematiska narkotikaanvändare så skattades de år 2004 till 26 000 för hela landet. 2014 skattades de till 55 000. Så det är inte så troligt att det handlar om en minskning.

Fortsätt läsa Färre får hjälp (i Stockholm), men vem bryr sig?

6. Stor cannabisbrist i Umeå, eller socialarbetares gissningar?

I tisdags, sen eftermiddag, stoppades en bil på E4 utanför Umeå. Den visade sig innehålla 40 kg hasch (SR). 40 kg är tydligen ett rekordbeslag, men ändå inte så mycket med tanke på hur många som använder cannabis och att detta med allra största sannolikhet inte var den enda utbudskanalen i Umeå-området.

sr40
Faksimil: Sveriges Radio P4 Västerbotten 170310

Fortsätt läsa 6. Stor cannabisbrist i Umeå, eller socialarbetares gissningar?

Problemen ökar inom beroendeområdet = ny utredning

granskningJag har under lång tid, i denna blogg åtminstone sedan 2008 men även på andra ställen, debatterat och försökt problematisera nedskärningar (exempel) inom beroendevården.

Jag menar att allt för få får vård, och allt för många av de som får vård får det i otillräcklig grad genom att de enbart erbjuds öppenvård (ibland kallat hemmaplanslösning) när det finns goda skäl att erbjuda mer kvalificerad vård (vilket har stöd i såväl forskning som teori). Här är ett exempel på inlägg  från 2014 där jag redovisar stöd för påståendet, det finns fler i bloggen, t ex detta från 2009.  Gång på gång rapporterar även media om att det är för få som får vård, att det är svårt att få vård (ex 1 och ex 2 från nyligen i SR).

Det är allt för ofta så att individer måste begå brott för att få chans till en vettig vård. Och inte ens det är en garanti för att vården fungerar…

Fortsätt läsa Problemen ökar inom beroendeområdet = ny utredning

Kan man älska socialtjänsten?

Ibland är jag hård mot de som arbetar inom socialt arbete inom kommuner. Ibland är det nog förtjänat, och ibland kanske det är lite orättvist. Ibland glömmer jag nog dessutom bort att ta hänsyn till den politiska aspekten som finns alldeles för nära socialt arbete till följd av kommunorganisationen. Och ibland är det svårt att formulera sig klokt när skrivandet sker på hobbyplanet. Och ibland är det svårt att bortse från den stora frustrationsnivå som finns när man levt i konsekvenserna av att saker och ting inte fungerar så bra inom social omsorg och vård. Särskilt när man fortfarande lever mitt i det genom engagemang och kontakt med de brukare som fortfarande behöver samhällets hjälp men inte får det som behövs.

Faksimil från Västerbottens-Kuriren
Faksimil från Västerbottens-Kuriren

Under en lång rad år har vi kunnat notera nedskärningar inom det sociala området som rör beroendefrågor. Det handlar såväl om nedskärningar i budgetar som (bort)prioriteringar. För drygt en vecka sedan läste jag en nyhet om situationen hos socialtjänsten i Umeå (artikel ligger bakom betalvägg så därför kan jag inte länka, men jag fick läsa artikeln genom en av bloggens läsare). Nyheten handlade om att socialtjänsten i Umeå kommun skötts så dåligt att en bristsituation uppstått inom Individ och Familjeomsorgs-enheten där det saknas socialsekreterare. Därför beslutade kommunen att låta en del av de socialsekreterare som arbetade med vuxna börja arbeta med barn och unga i stället. Det resultat som kalkyleras syns i bilden, kommunen räknar med allvarliga problem men det är ändå något som går igenom.

Fortsätt läsa Kan man älska socialtjänsten?

Polisen, sjukvården och socialtjänsten klarar inte nätdrogerna

granskningJag har, förutom en bok, skrivit en hel del om nätdroger i bloggen, och ofta har det i bloggen handlat om att olika instanser inte kan nätdrogsområdet, och inte heller verkar vilja förstå det. Det senare är anmärkningsvärt eftersom det är en förutsättning för att kunna hantera ett område. Men uppenbarligen förtjänar området att åter igen kommenteras på detta sätt.

Det är märkligt att ett område som diskuteras under åtminstone några år fortfarande dras med de grundläggande problem som förståelsebrist och kunskapsbrist är, inte minst med tanke på alla rapporter om dödsfall dessa droger orsakar men även lidande i stort. Och som vanligt är det få som adresserar detta problem, tystnaden från politiskt håll säger en hel del om nätdrogsområdet i synnerhet men även om missbruksområdet i allmänhet, det är inte många som bryr sig.

Det är oerhört märkligt inte minst ur perspektivet att polisen, i en av de nyheter som jag länkade tidigare idag, skriver att vi har ”en ny generation av missbrukare”, de som handlar nätdroger och traditionella droger på nätet, en generation som samhället saknar kunskap om och står handfallen inför, och det utan någon större debatt. Märkligheterna inom detta område är många…

Nedan ska jag ge några aktuella exempel på vad min kritik handlar om.

Fortsätt läsa Polisen, sjukvården och socialtjänsten klarar inte nätdrogerna

”Vad får en knarkare kosta?”

Jag har en tid funderat på ett inlägg från ETC Örebros hemsida. Det är en artikel med rubriken ”Vad får en knarkare kosta?”. Det är i allra högsta grad aktuellt. Bland annat i min kommun, Eskilstuna kommun. Den trend som varit rådande ett bra tag är att satsa på s k ”hemmaplanslösningar”, dvs öppenvårdsmottagningar för missbrukare som huvudalternativet och i stort sett det enda alternativet för missbruksvård. Och det är intressant att granska denna trend.

Socialchefen från Hallsbergs kommun, Jan-Åke Ahlin, uttalar sig i ETC och säger:

”Vi har så effektiv behandling på hemmaplan. Vi behöver egentligen inte behandlingshem längre.”

och så motiverar han det med:

”En del av dem som söker institutionsvård vill bara till lyxställen med jacuzzi på rummet. De vill äta upp sig lite och så fortsätter de missbruka”

Jag vet inte hur representativ Ahlins åsikter är kring missbrukare och varför en missbrukare vill ha vård. Men synen han presenterar baseras på en oerhörd förolämpande inställning till missbrukare och en människosyn som inte lämpar sig för en socialchef. Samtidigt visar det på en okunskap i området, den är, enligt min erfarenhet, dock inte särskilt ovanlig. Men när man har denna okunskap och den människosyn som ligger underförstådd i Ahlins uttalande, då är det inte konstigt om socialtjänstemän förordar nedskärningar på missbrukarvården. Särskilt inte om man dessutom anser att den egna hemmaplanslösningen är så bra.

Och det kanske den är i Hallsberg, jag har ingen erfarenhet av det. Det jag däremot har erfarenhet av är dels Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård. I dessa slås det fast att ibland behövs det långa institutionsbehandlingar för att bryta ett missbruk. Dels har jag erfarenhet av att ha läst en hel del forskning inom missbrukarvård och en hel del socialpsykologiska teorier om människan och utifrån det kan man också dra slutsatsen att det under vissa förutsättningar krävs institutionsvård för att bryta ett missbruk. Men, åtminstone Hallsbergs kommun är inte särskilt intresserad av att följa vetenskap, det räcker väl att basera vården på fördomar antar jag, och huvudsaken är att det inte finns jacuzzi. (Vilket det inte fanns under mina 12 månader på institution).

I Eskilstuna har det under våren varit aktuellt med neddragningar i kommunen. Och framlyft som en väsentlig besparingsåtgärd har varit missbrukarvården i Eskilstuna. Först såg det ut som att det skulle bli stora neddragningar på det som kallas ”Öppet intag” i Eskilstunas missbrukarvård (Eskilstuna Kuriren), sedan valde man att i stället att skära ned ytterligare på institutionsvården (EK 2).

Förslaget i Eskilstuna innebär dessutom att den enda institutionsvård som blir kvar, i liten skala, är ett enda, Vårnäs. Det innebär att politikerna, och tjänstemännen, i Eskilstuna kommun, menar att enbart institutionsvård enligt den s k 12-stegsmodellen ska erbjudas. Så förutom att färre missbrukare i Eskilstuna kommer få en korrekt och ärlig chans att bryta sitt missbruk, så tvingades de till en behandlingsmetod som inte har särskilt gott stöd i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och som dessutom inte är helt i samklang med den vetenskap som finns inom området. Det är dessutom oomtvistat att för många missbrukare är 12-stegsmodellens speciella ansats och syn på missbruk och missbrukaren inte särskilt lämplig. Att då enbart erbjuda detta är cyniskt och visar på ett människoförakt, vilket underbygger att den människosyn som Hallsbergs Ahlin visade prov på i ETC nog är välspridd över landet. T ex bland politikerna i Eskilstuna, som Sarita Hotti.

Hallsberg är en socialdemokratisk kommun. 22 av 45 mandat i kommunfullmäktige tillhör S. Eskilstuna är socialdemokratisk kommun, S har 36 av 79 mandat i KF här. Så det verkar som att bedriva en undermålig missbrukarvård är något som Socialdemokraterna gärna gör. Jag undrar varför. Och jag undrar hur Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställer sig till det. Och inte minst undrar jag hur den ledande socialdemokratiske politikern inom missbruksområdet, Morgan Johansson, ställer sig till den lokalt förda socialdemokratiska politiken inom missbrukarvårdsområdet. Det vore intressant att veta mer om det. Ska missbrukarvård grundas på en människosyn som ger missbrukare sämre förutsättningar att leva ett liv som andra, och ska missbrukarvård grundas på en politik som går emot den vetenskap som finns, och om inte, varför driver S lokalt den politiken i t ex Eskilstuna och Hallsberg?