Etikettarkiv: socialdemokraterna

Slutdiskuterat om sprutbyte?

För oss som följt den vetenskapliga rapporteringen om sprutbyte för individer som använder narkotika och injicerar har det länge varit självklart att sprutbyte är en viktig skademinskande åtgärd (några exempel på vad jag skrivit tidigare). Men trots att det enligt lagen varit tillåtet i Sverige med sprutbyten sedan 2006 har särskilt politiker blockerat lösningar på i synnerhet kommunal nivå då lagen olyckligt nog krävt samverkan mellan landstingets sjukvård och kommunen.

Med dagens tydliga vägledning från Folkhälsomyndigheten borde det vara slutdiskuterat bland politiker om sprutbyte är en klok idé eller inte. Tyvärr lär det inte bli så eftersom okunnig moralism fortfarande är vägledning för en stor skara politiker. Socialdemokraternas kommunalråd Marina Johansson i Göteborg visar t ex prov på både okunskap och moralism i dagens SVT-nyhet. Hon skulle kanske må bra av en snabb överblick på området genom att läsa länken ”några exempel” ovan…

Nej polisen, nej ministern, kunskap om spice är bättre än myter

Igår skrev jag på SVT Opinion att

Om vi ska komma tillrätta med spiceproblematiken behöver vi diskutera problem och lösningar utifrån forskning, verklighet och fakta och inte antaganden och myter.
Svensk narkotikadebatt har präglats av allt annat än fakta och forskning allt för länge nu.

Det är så jag ser på hela narkotikaområdet. Samma dag berättar Sveriges Radio att Polisen i Uppsala gått ut med ett meddelande till föräldrar i Uppsala/Knivsta.

Läs mer

Vad gör våra riksdagsledamöter?

Hillevi Larsson (S)

Hillevi Larsson (S)

Våra riksdagsledamöter gör en hel del, grunden i arbetet är att fatta beslut om förslag från regeringen eller någon riksdagsledamot. Förslagen från riksdagsledamöterna lämnas in under den allmänna motionstiden som avslutades igår.

Jag har gått igenom de motioner som berör narkotikaområdet (vad jag sett). Jag ber dock om ursäkt för att jag struntat i SD-motioner (jag ser inte dem som relevanta och jag har begränsat med fritid för att skriva). Genomgången börjar med det jag tycker är tokigt och avslutas med ett urval av det jag vill hylla och lyfta fram.

Det finns en riksdagsledamot som utmärker sig på ett positivt sätt, Hillevi Larsson (S). Hon har lagt flera bra motioner (även om jag har en liten anmärkning på en av dem). Det finns två riksdagsledamöter som utmärker sig på ett negativt sätt, det är dels Margareta Kjellin (M) och Cecilia Widegren (M). För övrigt har M-riksdagsledamöter väldigt många dåliga motioner.

Läs mer

FP (och S): Familjeklassa nätdroger!

På den Socialdemokratiska kongressen i Göteborg för ett par veckor sedan beslutade man bl a att verka för en familjeklassning av nätdroger. Idag uttalar sig Folkpartiet i SvD och lanserar ett vallöfte för alliansen: ”tuffare tag mot nätdroger”. Politikerna är missnöjda med nuvarande lagstiftning som i princip innebär att tull och polis kan omhänderta alla substanser de misstänker är eller kommer att bli narkotikaklassade, och de kan begära hos åklagare att substansen förstörs efter utredning hos SKL. Det möjliggör rätt långtgående maktbefogenheter för myndigheterna inom ramen för kampen mot drogerna, och då i synnerhet nätdrogerna. I kampen mot ”sinnesförändrande substanser” kan man därför säga att Sverige har världens tuffaste lagstiftning. Men som sagt var, utvecklingen inom nätdrogsområdet gör att politikerna inte tycker att detta är tillräckligt. Fast jag tycker att det finns skäl att ställa frågan om inte förslagen i stället innebär än mer kontraproduktivt arbete inom ”kampen mot drogerna”.

Läs mer

Bravo Socialdemokrater!

Idag har Socialdemokraterna lämnat in ett svar på regeringens proposition, och det är en mycket välskriven och bra motion (även om den till viss del slår in öppna dörrar). Till stora delar bygger den på Missbruksutredningens förslag, men självfallet lämnar den mycket i övrigt att önska, precis som Missbruksutredningen gjorde det. Det är på sätt och vis sorgligt att vi inte ens har en driven opposition som har några radikala idéer eller visioner som går längre än vad en haltande ”tjänstemannaprodukt” som Missbruksutredningen trots allt är. Det är ett fattigdomsbevis, och jag gissar att det dels beror på bristande intresse hos politiker av alla kulörer och bristande kunskap inom området hos dito (det framgick tyvärr även i morgonens debatt i Tv4 att kunskapsbristen hos den ledande oppositionspolitikern Lena Hallengren gjorde att minister Maria Larsson kunde gå relativt oberörd ur den debatten).

Läs mer

Veckans droger

Veckan som gått har innehållit en hel del nyheter och artiklar om drogområdet, och då särskilt narkotika. Av ett par skäl har jag inte hunnit kommentera så mycket som jag velat, så det får bli ett uppsamlingsinlägg nu. Det är fyra ämnen som dominerar. Veckan inleddes med det första, som jag också kommenterade, osaklig rapportering i Sveriges Radio P1 om att vissa patienter säljer sin medicin vilket fick spinoff i en del oseriösa kanaler, t ex Drugnews.

I skottgluggen stod som allt för ofta den s k läkemedelsassisterade behandlingen av opiatberoende (dessa reportage handlar aldrig om hur fentanyl-plåster kommer ut från cancervården, eller hur medelsvensson säljer sina lugnande, det är så mycket enklare för journalister att ge sig på den svagare gruppen med ett narkotikaberoende bakom sig), och i olika debattforum går debattens vågor höga (ju lägre kunskapsnivån är, desto högre går debattonen). Och sällan diskuteras problemet med hur läkare skriver ut mediciner (NA) som t ex i USA ligger högt upp i dödsfallsstatistiken, ett problem vi kommer läsa allt mer om i Sverige framöver också.

Läs mer

Om Socialdemokraternas narkotikapolitik

Om en månad har Socialdemokraterna kongress i Göteborg, partiet ska fatta en rad viktiga beslut inför valet 2014. Och självfallet finns det i kongresshandlingarna ett avsnitt om missbruksområdet (PDF, s 184ff). Tyvärr kan man läsa partistyrelsens (PS nedan) utlåtande i kongresshandlingarna med stor besvikelse. Socialdemokraterna fortsätter på den gamla tidens narkotikapolitik som vilar på moralistisk och naiv grund i stället för ambitioner att vilja göra något åt missbruksproblemet.

Förslaget tar sin utgångspunkt i fortsatt stigmatisering av individer med missbruksproblem genom att slå fast att målet är ett narkotikafritt samhälle, och med uttalade ambitioner att motverka de skadereducerande förhållningssätt som vunnit framgångar i flera EU-länder. Socialdemokraternas politik förespråkar naivitet, moralism och hårda tagens batongpolitik i stället för att minska skadeverkningarna. Det är nästan så man måste gratulera lobbyisterna i RNS till framgångarna även hos Socialdemokraternas partistyrelse (texten om barnperspektivet tyder på att RNS varit framgångsrika då det är en fråga som RNS drivit länge).

Läs mer

3 militärer och avkriminalisering

I UNT kunde man tidigare i veckan läsa om tre militärer som fått sparken, och lämnats över till polisen för vidare hantering av rättssystemet. Deras brott? Spioneri? Brott mot rikets säkerhet? Nej, de hade ertappats med att ha använt narkotika. Det framkommer inte närmare omständigheter, men man kan anta att militärerna ertappats via drogtester och i linje med det anklagas för missbruk, då all användning av narkotika är kriminaliserat och juridiskt kallas missbruk enligt lagen om (ringa) narkotikabrott.

Även socialt, i samhället, har vi bestämt oss för att kalla all användning av narkotika för missbruk, narkotika ”går inte” att bruka på det sätt som andra rusmedel, som t ex alkohol, går att bruka. Som tur är finns det tendenser att detta synsätt håller på att förändras, det ser vi inte minst genom alla rapporter om ökad användning. Inte minst hos ungdomar. Det är en bra utveckling.

Och där tror jag att en hel del satte kaffet i vrångstrupen, vi har fått lära oss, socialt, att narkotika är fel. Fel. Fel. Fel. FEL. FEL. FEL. Narkotika leder till skador. Narkotika skapar opålitliga människor. Narkotika leder till förtidig död. Det har vi fått lära oss, men det stämmer inte. Narkotika leder inte till skador, narkotika skapar inte opålitliga människor, narkotika leder inte till förtidig död, narkotika kan leda till skador och förtidig död och en narkotikaanvändare kan vara opålitlig (som så många andra människor).

Detta utelämnade av ordet ”kan” (och liknande, t ex ensidig rapportering av forskningsresultat) är ett av alla problem med den narkotikainformation som samhället bedriver, vilken är snarare är att likna vid osaklig propaganda då den inte är nyanserad. Problemet med den propagandan är dels att den kan, vilket också påtalas i en del forskningsrapporter om prevention, skapa en skillnad mellan vad användare upplever och vad man fått lära sig, vilket orsakar mer användning än vid en nyanserad och trovärdig information. Dels skapar den onödiga skador genom bilden att narkotika/-användning är fel, via det som kallas för stigmatisering och som enligt mig är en av de allvarligaste skadeverkningarna inom drogområdet.

Studerar man de tre militärerna ovan framgår det av nyhetsrapporteringen att de ”genomfört sina studier på ett föredömligt sätt.”, med andra ord hade de med stor sannolikhet blivit en stor tillgång för landet. Och det framgår också av detta att det påstådda missbruket uppenbarligen inte haft någon negativ inverkan på deras prestationsförmåga under utbildningen. Deras enda ”fel” verkar vara att de berusat sig med narkotika i stället för den bland allmänheten mer utbredda drogen alkohol. För det förlorar de jobbet, och inte bara det, de förlorar förmodligen en dröm då ett jobb som militär inte är något man väljer bara för att man behöver en försörjning. Som jag ser det sätter det fingret på det stora problemet med vår narkotikalagstiftning, priset blir högt för enskilda individer som väljer en annan berusningsdrog än den mest utbredda.

Tidigare i veckan läste jag på Facebook om en likartad situation rörande cannabis och en individ som skött sig, förutom valet att berusa sig med annat än alkohol vid ett tidigare tillfälle.

e

Individen har inte utgjort någon risk för någon annan, men så här ser vår lagstiftning ut trots att det inte finns någon anledning att någon som inte är påverkad ska förlora körkortet. Det är enbart konsekvenser av vår repressiva (straffande) och restriktiva lagstiftning. Och det får konsekvenser för individer som inte står i någon som helst korrelation till gärningen.

Så vad är syftet att det enskilda bruket är kriminaliserat? I Socialdemokraternas proposition (Prop 1987/88:71, sid 16) från 1987 står att det kunde tänkas föreligga en:

”fara för en bristande tilltro till rättsväsendets och rättsordningens möjligheter att motverka narkotikamissbrukets utbredning”

utan denna lagstiftning. Och hur har det blivit sedan dess? Såväl användningen som missbruket har ökat, så tilltron borde vara låg, om nu ”medelsvensson” hade haft kunskap. Men det är etablissemanget noga med att se till att medelsvensson inte har. Det som skulle kunna göra skillnad är mer och mer media rapporterar om hur användningen ökar, därför är det en bra utveckling att vi får läsa mer och mer artiklar om hur användningen ökar (t ex, för att välja några av nyhetsartiklarna den senaste tiden från olika delar av landet: ”Fler unga än någonsin tar droger”, ”Nästan vanligare än alkohol”, ”Många på gymnasiet använder narkotika”, ”Allt fler använder cannabis”, ”Ungas inställning till cannabis oroar”). Det kommer att förändra politiken, inte minst när fler och fler kommer att upptäcka att dessa ungdomar inte får de skadeverkningar som den osakliga propagandan pumpar ut att de kommer att få.

Och, hade vi velat minska problemen med narkotikan, för det finns en hel del problem, då hade vi behövt agera annorlunda. Den som är insatt i den vetenskapliga forskningen inom det området vet vad jag talar om, tyvärr vet (en stor del av) våra svenska experter och beslutsfattare inte det. Och de tre militärerna och ”körkortsindividen” betalar ett högt pris för det.

Fotnot, som ett gratis konsultråd från mig till våra beslutsfattare och hur vi skulle kunna agera annorlunda, ett första steg kan ju vara att utvärdera effekterna av kriminaliseringen av det enskilda bruket/användningen… Jag har fler råd men de kanske kommer i nästa blogginlägg. :)

Om MDPV i riksdagen – en hyllning till inkompetensen och lobbyismen

Precis som för en vecka sedan var det narkotikadebatt i riksdagen idag. Precis som förra veckan var det en socialdemokratisk riksdagsledamot som ställde frågor till regeringen, men skillnaden var att när Hillevi Larsson förra veckan gjorde en mycket bra insats så var det mer av katastrofframträdande denna vecka. Katastrofen heter Anna Wallén från Västerås. Katastofmässigt fick hon sällskap av Folkpartiets Gunnar Andrén, medan Maria Larsson hade turen att rent relativt dessa båda riksdagsledamöter framstå som skarp och klok (därmed inte sagt att hennes åsikter i debatten är särskilt kloka, notera ordet ”relativt”…).

Anna Wallén, bild från S hemsida ”Riksdagsgruppen”; fotograf o rättigheter okända.

Det hela börjar med det som jag skrivit om så många gånger de senaste månaderna, MDPV. Och Anna Wallén är från Västerås där denna drog varit väldigt omskriven sedan i våras. Utanför Västerås i lilla Skinnskatteberg finns f ö en av landets lokalavdelningar till RNS, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, och i Västerås finns RNS ordförande, Per-Erik Lundberg. Lundberg är inte bara ordf för RNS, han är även polis och dessutom narkotikapolis. Som sådan har han varit väldigt ofta förekommande i media, eller så är det som polisman. Det är lite svårt att veta när han framträder som polisman och uttalar sig om fakta och verklighet, och när han uttalar sig som narkotikapolitisk aktivist med åsikter, det är rätt ofta som sammanblandningen sker vilket märkligt nog inte verkar vara ett problem för Rikspolisstyrelsen. Och detta senare faktum har sin betydelse för dagens riksdagsdebatt.

Läs mer

Narkotikadebatt i riksdagen

I torsdags såg jag en debatt i Sveriges riksdag kring narkotikapolitiken. Det var Socialdemokraternas Hillevi Larsson som hade ställt tre frågor till ansvariga ministern Maria Larsson (KD).

Frågorna var:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska den narkotikarelaterade dödligheten?

2. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att öka narkotikamissbrukares tillgång till vård och behandling, oavsett var de bor i landet?

3. Kan statsrådet tänka sig att förstatliga finansieringen av missbrukarvården för att jämna ut de regionala skillnaderna i tillgång till vård och behandling?

Det är relevanta frågor. De narkotikarelaterade dödsfallen är nu uppe i en bra bit över 400 per år (officiellt omkring 420 men självfallet är siffran större eftersom en hel del av självmorden som är narkotikarelaterade inte bokförs som det). Tillgången till vård och behandling är dålig över hela landet, med variation ska tilläggas, men i stort sett (dessutom sker vården allt för ofta med dålig kvalitet p g a besparingar genom täckordet ”hemmaplanslösningar, täckord i bemärkelsen att man försöker klä besparingen i ett positivt ord). Och ang besparingar använder såväl kommuner som landsting missbrukarvården som en budgetstötdämpare eftersom missbrukarna nog är den samhällsgrupp som inte har någon stark företrädargrupp.

Tyvärr lämnade debatten en del i övrigt att önska, vilket jag kommenterar. Debatten innehåller ett par höjdarcitat av Maria Larsson, bland annat sanningen att ju färre som börjar desto färre missbrukare får vi, vilket är särskilt intressant med tanke på att Sverige i en internationell jämförelse har mycket färre som börjar/testar och ungefär lika många som genomsnittliga landet som får ett missbruksproblem. Tyvärr debatteras inte denna sanning vidare, och jag antar att särskilt Maria Larsson är glad för det. Se debatten här:

Läs mer

Socialdemokratisk solidaritet: ”Försvinn ur stan”

Jag har skrivit en del om Socialdemokraternas socialpolitik i praktiken utifrån några kommunala exempel. Och verkligheten ligger långt ifrån den föreställning som många har om sossarna som ”the good guys”. I själva verket har det flera gånger visat sig vara tvärtom. Det senaste exemplet kommer från min f d hemstad, Eskilstuna, och i själva verket från granngatorna där jag bodde. I mitt gamla bostadsområde Fröslunda har det skjutits två dagar i rad, och i artikeln i Eskilstuna Kuriren (med bild på min gamla busshållplats) anges narkotika som grund för skjutningarna.

Läs mer

Solidaritet i Piteå. Igen.

Solidaritet är ett begrepp som är viktigt för en del. För mig är det en av de grunder som gör ett samhälle, en av poängerna med samhället är att det utgör en bas för att möjliggöra solidaritet. Men det blir inte någon solidaritet utan att någon agerar.

Jag har skrivit om Piteå kommun tidigare och kommunens socialdemokratiska ledning. Man skulle nämligen lätt kunna förledas att tro att Socialdemokraterna prioriterar solidaritet, men allt för ofta är det bara ord som används i slaget om väljarna.

Läs mer

Om Piteå och Socialdemokratin. Än en gång.

Jag har skrivit om Piteå tidigare, om de märkliga beslut som fattats där av den socialdemokratiska kommunledningen. ”Relaterade inlägg-funktionen” kommer säkert lista dem under inlägget, annars så använd sökrutan till höger och sök på Piteå. Nu är det dags igen. Den socialdemokratiska ordföranden i socialnämnden är på krigsstigen mot ett stödboende för individer med missbruks- och beroendeproblem.

Läs hela inlägget

Skämmes Socialdemokraternas Holmlund!

Det är rätt problematiskt när obildade och okunniga människor får mycket makt. Det är ännu mer problematiskt om de dessutom ägnar sig åt fördomar och underblåser diskriminering. En sådan person är politikern Lennart Holmlund som är kommunalråd för Socialdemokraterna i Umeå. Aftonbladet har skrivit om hans bloggutspel och Virtanen har krävt hans avgång, det är bra att det får uppmärksamhet.

Läs hela inlägget>>

Socialdemokraternas kriminalitetsförslag

SvD Brännpunkt har Socialdemokraterna listat fem förslag för att förstärka samhällets insatser mot den ökande våldsbrottsligheten i Sverige.

Förslagen är följande:

1. Polisen måste organiseras om för att bli effektivare.
2. Vapenlagarna måste skärpas.
3. Nyrekryteringen till de kriminella gängen måste brytas.
4. Polisutbildningen måste reformeras.
5. Straffskärpningsgrunden måste följas upp och utslussningen från kriminalvården förbättras.

Det finns några intressanta kommentarer till dessa ur ett missbruksperspektiv.

Läs hela inlägget>>