Taggarkiv: socialdemokraterna

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Gabriel Wikström – minister utan handlingsförmåga

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

I veckan har en hel del personer som är intresserade av drogområdet blivit smått lyriska över att områdets högst ansvarige minister – Gabriel Wikström – presenterat två nyheter. Jag not so much, mer om det nedan.

DN skrev om den ena nyheten igår med rubriken ”Målet: Färre ska dö av droger i Sverige”. Det handlar om ett uppdrag till Socialstyrelsen om ännu en utredning, eller för att använda politikerspråk när det duggat tätt med utredningar inom drogområdet de senaste åren – regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell åtgärdsplan avseende narkotikadödligheten.

Den andra nyheten, som departementet skickade ut pressrelease om, handlar om förändringar i sprutbyteslagen (sänkt åldersgräns till 18 år och borttaget kommunalt veto). Sedan Gabriel Wikström presenterade idén i februari för 1,5 år sedan har han kokat mycket soppa på det. Man får väl anta att de ständiga hänvisningarna till denna kommande lagförändring har handlar om att minska risken för att ett barn ropar att ministern är naken.

Läs mer

Löfvén knarkchockar men saknar idéer och kunskap

almedalenDrogområdet och dess problem brukar – numera – aldrig vara ett ämne som våra politiker i Almedalen bryr sig särskilt mycket om. Det gäller i synnerhet partiledarnas tal.

Det är lite märkligt eftersom problematiken indirekt eller direkt berör en bra bit över en miljon svenskar (PDF). Siffror som dessutom ökar ständigt.

Man skulle ju kunna tro att när ett samhällsproblem berör så många så borde det vara något som engagerar tänkande politiker att presentera lösningar kring i ett stimulerande politiskt samtal/debatt. Men tystnaden är rätt kompakt för att inte säga total.

I Almedalen har det varit tyst från partiledartalarstolen länge, fram tills igår (!!!).

Läs mer

debattab3

Om narkotikadöden och minister Wikströms ”viktiga steg”

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Det senaste året har vår folkhälsominister Gabriel Wikström i ett par debattartiklar (AB i maj, Expressen i november) deklarerat att Socialstyrelsen fått i uppdrag att kartlägga den svenska narkotikarelaterade dödligheten.

Gabriel kallade kartläggningen ”ett första viktigt steg för att rädda liv”. Jag skrev ett svar (visserligen ser det ut som att Inger Forsgren är medförfattare också, men men…) och påtalade att vi känt till den höga dödligheten sedan länge och att det finns välformulerade förslag om åtgärder, inkl en S-motion, framtagna sedan länge – och det var enligt mig inte nya ord som behövdes utan handling.

Läs mer

Socialdemokraternas solidaritet: ”Gå och fika på ett café”

Socialdemokratisk beroendevård?

Socialdemokratisk beroendevård?

Något café, en studiecirkel eller kanske bara träffas hos varandra”, eller kanske en praktikplats, är den ansvarige S-politikern Roger Källs (NT) idé om hur de drygt 30 personerna som slängs ut när den kommunala stödverksamheten Gränden stängs ned i Norrköping (jag skrev om det i förra veckan här i samband med ett inlägg om hur Norrköping illustrerar svensk beroendevård).

Uppenbarligen har Gränden fungerat bra för de 30 personer som i nuläget vistas där regelbundet. En brukare kommenterar nedstängningen med ”Jag är rädd för att få panikångest. Att kröka varje dag och stå utanför bolaget istället för att vara här. Att hela helvetet med tvångsomhändertagande för missbruk, psykiatrin och annat sätter igång igen”.

Läs mer

EUs rapport om läget o trender för narkotika

EU har idag publicerat en rapport om läget för den europeiska narkotikamarknaden, vilket bl a SvT rapporterat om. EU skriver i sammanfattningen:

”De viktigaste slutsatserna i EMCDDA:s nya analys av narkotikasituationen i Europa pekar mot en situation där långsiktiga mönster och trender kvarstår samtidigt som nya användningsmönster och åtgärder utvecklas. Globala faktorers betydelse för drogförsäljning och policydiskussioner framgår klart av årets analys, medan både användningsmönster och kampen mot problemen på lokal nivå finns i förgrunden för nya trender.”

Att trenderna består är inte något positivt, det innebär fortsatta problem.

I rapporten lyfter EUr fram några intressanta punkter som jag försöker sammanfatta genom att lyfta ut några citat inom områdena allmänt, några utvalda drogkategorier, dödsfall och så några kommentarer för Sveriges del.

Läs mer

Regeringens ANDT-strategi 2015

reg2015Lite obemärkt för de av oss som inte har möjlighet att punktbevaka politiken beslutade regeringen den 26 mars om ett åtgärdsprogram för Alkohol-, Narkotika-, Dopnings- och Tobakspolitiken under 2015. Den 22 april lades det ut på regeringens hemsida, vilket tacksamt nog en av bloggens läsare uppmärksammade mig på dagen efter (dock var jag på ”psykiatriutbildning” då vilket i kombination med en dator som skriver ett tecken i minuten när den är på det humöret gör att inlägget kommer först nu). Beträffande hela strategiperioden 2011-2015 skrev jag f ö om Statskontorets utvärdering i förra veckan.

Det här är regeringens första ”egna” strategi-dokument, så det är ju extra intressant att se vad regeringen har prioriterat för i år.

Läs mer

Är minister Wikström diktaturkramare?

På tordagseftermiddagen gick detta pressmeddelande ut från en av regeringens tre ministrar som ansvarar för drogområdet, Gabriel Wikström.

prgw150326

Jag blev rätt upprörd då jag tolkade ”stöd till att utarbeta en rapport i tio punkter om hur en restriktiv och balanserad narkotikapolitik kan se ut” som ett uppdrag. Aftonbladets Oisin Cantwell reagerade även han och skrev en skarp krönika med titeln ”Regeringen har satt sig samma båt som diktaturer”. Under fredagen har jag mailat med ett par tjänstemän runt Gabriel Wikström och då framkommer delvis en annan bild än min initiala.

Läs mer

Slutdiskuterat om sprutbyte?

För oss som följt den vetenskapliga rapporteringen om sprutbyte för individer som använder narkotika och injicerar har det länge varit självklart att sprutbyte är en viktig skademinskande åtgärd (några exempel på vad jag skrivit tidigare). Men trots att det enligt lagen varit tillåtet i Sverige med sprutbyten sedan 2006 har särskilt politiker blockerat lösningar på i synnerhet kommunal nivå då lagen olyckligt nog krävt samverkan mellan landstingets sjukvård och kommunen.

Med dagens tydliga vägledning från Folkhälsomyndigheten borde det vara slutdiskuterat bland politiker om sprutbyte är en klok idé eller inte. Tyvärr lär det inte bli så eftersom okunnig moralism fortfarande är vägledning för en stor skara politiker. Socialdemokraternas kommunalråd Marina Johansson i Göteborg visar t ex prov på både okunskap och moralism i dagens SVT-nyhet. Hon skulle kanske må bra av en snabb överblick på området genom att läsa länken ”några exempel” ovan…

Nej polisen, nej ministern, kunskap om spice är bättre än myter

Igår skrev jag på SVT Opinion att

Om vi ska komma tillrätta med spiceproblematiken behöver vi diskutera problem och lösningar utifrån forskning, verklighet och fakta och inte antaganden och myter.
Svensk narkotikadebatt har präglats av allt annat än fakta och forskning allt för länge nu.

Det är så jag ser på hela narkotikaområdet. Samma dag berättar Sveriges Radio att Polisen i Uppsala gått ut med ett meddelande till föräldrar i Uppsala/Knivsta.

Läs mer

Vad gör våra riksdagsledamöter?

Hillevi Larsson (S)

Hillevi Larsson (S)

Våra riksdagsledamöter gör en hel del, grunden i arbetet är att fatta beslut om förslag från regeringen eller någon riksdagsledamot. Förslagen från riksdagsledamöterna lämnas in under den allmänna motionstiden som avslutades igår.

Jag har gått igenom de motioner som berör narkotikaområdet (vad jag sett). Jag ber dock om ursäkt för att jag struntat i SD-motioner (jag ser inte dem som relevanta och jag har begränsat med fritid för att skriva). Genomgången börjar med det jag tycker är tokigt och avslutas med ett urval av det jag vill hylla och lyfta fram.

Det finns en riksdagsledamot som utmärker sig på ett positivt sätt, Hillevi Larsson (S). Hon har lagt flera bra motioner (även om jag har en liten anmärkning på en av dem). Det finns två riksdagsledamöter som utmärker sig på ett negativt sätt, det är dels Margareta Kjellin (M) och Cecilia Widegren (M). För övrigt har M-riksdagsledamöter väldigt många dåliga motioner.

Läs mer

FP (och S): Familjeklassa nätdroger!

På den Socialdemokratiska kongressen i Göteborg för ett par veckor sedan beslutade man bl a att verka för en familjeklassning av nätdroger. Idag uttalar sig Folkpartiet i SvD och lanserar ett vallöfte för alliansen: ”tuffare tag mot nätdroger”. Politikerna är missnöjda med nuvarande lagstiftning som i princip innebär att tull och polis kan omhänderta alla substanser de misstänker är eller kommer att bli narkotikaklassade, och de kan begära hos åklagare att substansen förstörs efter utredning hos SKL. Det möjliggör rätt långtgående maktbefogenheter för myndigheterna inom ramen för kampen mot drogerna, och då i synnerhet nätdrogerna. I kampen mot ”sinnesförändrande substanser” kan man därför säga att Sverige har världens tuffaste lagstiftning. Men som sagt var, utvecklingen inom nätdrogsområdet gör att politikerna inte tycker att detta är tillräckligt. Fast jag tycker att det finns skäl att ställa frågan om inte förslagen i stället innebär än mer kontraproduktivt arbete inom ”kampen mot drogerna”.

Läs mer

Bravo Socialdemokrater!

Idag har Socialdemokraterna lämnat in ett svar på regeringens proposition, och det är en mycket välskriven och bra motion (även om den till viss del slår in öppna dörrar). Till stora delar bygger den på Missbruksutredningens förslag, men självfallet lämnar den mycket i övrigt att önska, precis som Missbruksutredningen gjorde det. Det är på sätt och vis sorgligt att vi inte ens har en driven opposition som har några radikala idéer eller visioner som går längre än vad en haltande ”tjänstemannaprodukt” som Missbruksutredningen trots allt är. Det är ett fattigdomsbevis, och jag gissar att det dels beror på bristande intresse hos politiker av alla kulörer och bristande kunskap inom området hos dito (det framgick tyvärr även i morgonens debatt i Tv4 att kunskapsbristen hos den ledande oppositionspolitikern Lena Hallengren gjorde att minister Maria Larsson kunde gå relativt oberörd ur den debatten).

Läs mer

Veckans droger

Veckan som gått har innehållit en hel del nyheter och artiklar om drogområdet, och då särskilt narkotika. Av ett par skäl har jag inte hunnit kommentera så mycket som jag velat, så det får bli ett uppsamlingsinlägg nu. Det är fyra ämnen som dominerar. Veckan inleddes med det första, som jag också kommenterade, osaklig rapportering i Sveriges Radio P1 om att vissa patienter säljer sin medicin vilket fick spinoff i en del oseriösa kanaler, t ex Drugnews.

I skottgluggen stod som allt för ofta den s k läkemedelsassisterade behandlingen av opiatberoende (dessa reportage handlar aldrig om hur fentanyl-plåster kommer ut från cancervården, eller hur medelsvensson säljer sina lugnande, det är så mycket enklare för journalister att ge sig på den svagare gruppen med ett narkotikaberoende bakom sig), och i olika debattforum går debattens vågor höga (ju lägre kunskapsnivån är, desto högre går debattonen). Och sällan diskuteras problemet med hur läkare skriver ut mediciner (NA) som t ex i USA ligger högt upp i dödsfallsstatistiken, ett problem vi kommer läsa allt mer om i Sverige framöver också.

Läs mer

Om Socialdemokraternas narkotikapolitik

Om en månad har Socialdemokraterna kongress i Göteborg, partiet ska fatta en rad viktiga beslut inför valet 2014. Och självfallet finns det i kongresshandlingarna ett avsnitt om missbruksområdet (PDF, s 184ff). Tyvärr kan man läsa partistyrelsens (PS nedan) utlåtande i kongresshandlingarna med stor besvikelse. Socialdemokraterna fortsätter på den gamla tidens narkotikapolitik som vilar på moralistisk och naiv grund i stället för ambitioner att vilja göra något åt missbruksproblemet.

Förslaget tar sin utgångspunkt i fortsatt stigmatisering av individer med missbruksproblem genom att slå fast att målet är ett narkotikafritt samhälle, och med uttalade ambitioner att motverka de skadereducerande förhållningssätt som vunnit framgångar i flera EU-länder. Socialdemokraternas politik förespråkar naivitet, moralism och hårda tagens batongpolitik i stället för att minska skadeverkningarna. Det är nästan så man måste gratulera lobbyisterna i RNS till framgångarna även hos Socialdemokraternas partistyrelse (texten om barnperspektivet tyder på att RNS varit framgångsrika då det är en fråga som RNS drivit länge).

Läs mer

3 militärer och avkriminalisering

I UNT kunde man tidigare i veckan läsa om tre militärer som fått sparken, och lämnats över till polisen för vidare hantering av rättssystemet. Deras brott? Spioneri? Brott mot rikets säkerhet? Nej, de hade ertappats med att ha använt narkotika. Det framkommer inte närmare omständigheter, men man kan anta att militärerna ertappats via drogtester och i linje med det anklagas för missbruk, då all användning av narkotika är kriminaliserat och juridiskt kallas missbruk enligt lagen om (ringa) narkotikabrott.

Även socialt, i samhället, har vi bestämt oss för att kalla all användning av narkotika för missbruk, narkotika ”går inte” att bruka på det sätt som andra rusmedel, som t ex alkohol, går att bruka. Som tur är finns det tendenser att detta synsätt håller på att förändras, det ser vi inte minst genom alla rapporter om ökad användning. Inte minst hos ungdomar. Det är en bra utveckling.

Och där tror jag att en hel del satte kaffet i vrångstrupen, vi har fått lära oss, socialt, att narkotika är fel. Fel. Fel. Fel. FEL. FEL. FEL. Narkotika leder till skador. Narkotika skapar opålitliga människor. Narkotika leder till förtidig död. Det har vi fått lära oss, men det stämmer inte. Narkotika leder inte till skador, narkotika skapar inte opålitliga människor, narkotika leder inte till förtidig död, narkotika kan leda till skador och förtidig död och en narkotikaanvändare kan vara opålitlig (som så många andra människor).

Detta utelämnade av ordet ”kan” (och liknande, t ex ensidig rapportering av forskningsresultat) är ett av alla problem med den narkotikainformation som samhället bedriver, vilken är snarare är att likna vid osaklig propaganda då den inte är nyanserad. Problemet med den propagandan är dels att den kan, vilket också påtalas i en del forskningsrapporter om prevention, skapa en skillnad mellan vad användare upplever och vad man fått lära sig, vilket orsakar mer användning än vid en nyanserad och trovärdig information. Dels skapar den onödiga skador genom bilden att narkotika/-användning är fel, via det som kallas för stigmatisering och som enligt mig är en av de allvarligaste skadeverkningarna inom drogområdet.

Studerar man de tre militärerna ovan framgår det av nyhetsrapporteringen att de ”genomfört sina studier på ett föredömligt sätt.”, med andra ord hade de med stor sannolikhet blivit en stor tillgång för landet. Och det framgår också av detta att det påstådda missbruket uppenbarligen inte haft någon negativ inverkan på deras prestationsförmåga under utbildningen. Deras enda ”fel” verkar vara att de berusat sig med narkotika i stället för den bland allmänheten mer utbredda drogen alkohol. För det förlorar de jobbet, och inte bara det, de förlorar förmodligen en dröm då ett jobb som militär inte är något man väljer bara för att man behöver en försörjning. Som jag ser det sätter det fingret på det stora problemet med vår narkotikalagstiftning, priset blir högt för enskilda individer som väljer en annan berusningsdrog än den mest utbredda.

Tidigare i veckan läste jag på Facebook om en likartad situation rörande cannabis och en individ som skött sig, förutom valet att berusa sig med annat än alkohol vid ett tidigare tillfälle.

e

Individen har inte utgjort någon risk för någon annan, men så här ser vår lagstiftning ut trots att det inte finns någon anledning att någon som inte är påverkad ska förlora körkortet. Det är enbart konsekvenser av vår repressiva (straffande) och restriktiva lagstiftning. Och det får konsekvenser för individer som inte står i någon som helst korrelation till gärningen.

Så vad är syftet att det enskilda bruket är kriminaliserat? I Socialdemokraternas proposition (Prop 1987/88:71, sid 16) från 1987 står att det kunde tänkas föreligga en:

”fara för en bristande tilltro till rättsväsendets och rättsordningens möjligheter att motverka narkotikamissbrukets utbredning”

utan denna lagstiftning. Och hur har det blivit sedan dess? Såväl användningen som missbruket har ökat, så tilltron borde vara låg, om nu ”medelsvensson” hade haft kunskap. Men det är etablissemanget noga med att se till att medelsvensson inte har. Det som skulle kunna göra skillnad är mer och mer media rapporterar om hur användningen ökar, därför är det en bra utveckling att vi får läsa mer och mer artiklar om hur användningen ökar (t ex, för att välja några av nyhetsartiklarna den senaste tiden från olika delar av landet: ”Fler unga än någonsin tar droger”, ”Nästan vanligare än alkohol”, ”Många på gymnasiet använder narkotika”, ”Allt fler använder cannabis”, ”Ungas inställning till cannabis oroar”). Det kommer att förändra politiken, inte minst när fler och fler kommer att upptäcka att dessa ungdomar inte får de skadeverkningar som den osakliga propagandan pumpar ut att de kommer att få.

Och, hade vi velat minska problemen med narkotikan, för det finns en hel del problem, då hade vi behövt agera annorlunda. Den som är insatt i den vetenskapliga forskningen inom det området vet vad jag talar om, tyvärr vet (en stor del av) våra svenska experter och beslutsfattare inte det. Och de tre militärerna och ”körkortsindividen” betalar ett högt pris för det.

Fotnot, som ett gratis konsultråd från mig till våra beslutsfattare och hur vi skulle kunna agera annorlunda, ett första steg kan ju vara att utvärdera effekterna av kriminaliseringen av det enskilda bruket/användningen… Jag har fler råd men de kanske kommer i nästa blogginlägg. 🙂