Etikettarkiv: iogt

Skräckpropaganda och KD-politiker i skön mix

Jag fastnade på en tweet från Sofia Modigh, politiker för Kristdemokraterna och aktiv inom IOGT samt KRIS, där hon twittrat om Tv 3 granskande program om missbrukarvården. En del av det programmet handlade om en tjej som hade ett opiatmissbruk (som jag förstod det bl a heroin under åren), nu fick hon hjälp av Svenska Brukarföreningen och TV 3-programmet handlade en hel del om hennes kamp för att få läkemedelsassisterad behandling. Väntetiden var över 3 månader, och tjejen i programmet berättade att hon under tiden självmedicinerade med illegalt köpt Subutex och hur hon led i detta. Sofia Modigh twittrade då:

81
Nu var det ju inte så att tjejen var subutexmissbrukare utan en tjej med livshotande opiatmissbruk och, vilket framgick i programmet självmordsfunderingar eftersom hon inte orkade med det aktiva livet. Men även om det hade varit så att hon ”enbart” var subutexmissbrukare, så hade behandlingen inneburit en kraftig levnadsstandardhöjning för henne och en regelbunden kontakt med beroendevården. Kanske hade det inneburit första steget på vägen att bli helt fri från narkotikaklassad medicin. Men detta bemöts av en politiker, tillika riksdagskandidat (åtminstone i förra valet) och inom IOGT och KRIS högprofilerad person med ”suck”. För min del kan jag sucka högre av det människoförakt som Sofia Modigh visar prov på.

Sedan råkade jag se nästa tweet från Sofia, det handlade om cannabis. Tweeten var inte Sofia utan hon hade ”retweetat” (dvs spritt vidare) från IOGTs ungdomsförbund UNF. Det stod:

82

Detta är alltså fakta som UNF och politikern Sofia Modigh är så viktig att den måste spridas vidare. Källan är en artikel i Dalademokraten som har rubriken ”Sju av tio som testar blir missbrukare”. Uttalandet kommer från en polisman i Dalarna och sammanhanget är en kampanj som Folkhälsoinstitutet bedriver. Fakta är att ca 8% av cannabisanvändarna blir beroende, och mellan 1 och 7 är det ett långt avstånd..,

Enligt CAN (2010) hade eleverna i gymnasiets åk 2 ca 19 procent för pojkarna och 13 för flickorna provat cannabis, i åk 2 är man 17-18 år. År 2010 fanns det 120 000 17-åringar i Sverige, 62 000 män och 58 000 kvinnor. Alltså hade 19 300 provat cannabis. 70% av dessa skulle enligt UNF och Sofia Modigh bli missbrukare, dvs  13 500 missbrukare. För varje årskull.

13 500 nya fall varje år. Känns det trovärdigt? Om inte annat får man anta att Sofia Modigh kommer att skälla hårt och mycket på partistyrelsekamraterna Hägglund och Larsson, vilka är ansvariga på Socialdepartementet idag där vårdens dimensionering styrs. Eller så är det så att hon inte heller tycker att dessa missbrukare förtjänar vård… Eller så kanske det bara är så enkelt som att Sofia Modigh gått på Polisens (och Folkhälsoinstitutets ??) skräckpropaganda om att det varje år blir 13 500 nya missbrukare. Frågan är hur många i kampanjen och hur många som lyssnade på snuten (sprider man sånt här trams förjänar man inte att kallas polis) som gick på ”Testar du en joint, åker du dit. Dödsdrogen slår till direkt för 7 av 10″ och vem vet vad mer för trams våra myndigheter håller på med.

Nykterhetsvärderingar

Ibland brukar jag ha synpunkter på IOGT i denna blogg, att de gör sig till allt för stor uttolkare av det nyktra och tar allt för stor plats i det offentliga samtalet, att de allt för ofta utgår från moralism och tyckande i stället för vetenskap, och att de inte förstår missbruk och t o m att de allt för ofta framstår som välkammade, präktiga och självgoda individer (det senare har dock inte riktigt med saken att göra men ändå…).

Samtidigt brukar jag vara noga med att påpeka att jag uppskattar en del av IOGTs verksamhet, förutom att de finansierar den med aggressiv marknadsföring av t ex onlinespel.

Ibland blir jag särskilt orolig för vad som pågår inom IOGT, jag har ju som en del av er läst i självbiografin egna erfarenheter av att ha skäl för oron, andra upptäcker jag då och då i det offentliga samtalet. En upptäckt kom igår. Jag läste twitter från IOGTs ungdomsförbunds ordförande och gjorde nedanstående skärmdump:

98

Jag kan leva med att han inte har koll på vad Subutex och Suboxone är och kallar underhållsbehandlingspreparatet för Subotex, det är lätt hänt när de låter så lika och man inte är så insatt. Jag tycker att det är mer allvarligt att han går ut med, stöder och uttrycker genom retweet, uppfattningen att det är ”billiga människor” som dricker vin. Jag blir åter igen oroad över vilken människosyn som råder inom IOGT-rörelsen. Vad ägnar dem sig åt där egentligen, kanske sitter de t o m och skrattar åt de spelmissbrukare som förmodligen flockas runt deras onlinespel och kallar dem för ”losers” i stället för ”billiga människor”. Vem vet. Kanske är det så att UNF  (och IOGT) skulle behöva gå en studiecirkel i värderingar och värdegrund i ett humant samhälle, det verkar så.

Lite senare på fredagskvällen twittrade f d regeringens narkotikasamordnare Björn Fries en besvikelse över att KRIS valts till hetast i Almedalen. Med tanke på hur många okunniga politiker och PR-nissar som var i Almedalen är jag inte det minsta förvånad över det valet. KRIS kriminella identiteter (de sociala attribut de fortfarande omger sig med) kan säkert imponera på många, men Björn Fries är allt för insatt i frågorna och allt för medveten om aktuell vetenskap för att imponeras av innehållet i KRIS utspel i Almedalen. Så inte Vidar Aronsson:

99

Vidar tycker nog att de kriminella identiteterna är coola, och att de gjort ett bra jobb som gått emot den vetenskapliga missbruksutredning som nyligen presenterats. Missbruksutredningen är ju ogillad av IOGT och dess ”familj”, där för övrigt KRIS ingår som en del av IOGTs studieförbund NBV. Och ställt emot all den vetenskap som ligger bakom förslaget om att Sverige behöver bygga ut underhållsbehandlingen så presenterar alltså KRIS ett par enstaka enskilda intervjuer med medlemmar i KRIS, där de intervjuade berättar att de sålt eller köpt mediciner från nuvarande underhållsbehandlingsprogram. KRIS slutsats blev som jag tidigare skrivit om; då måste det stoppas, en inställning som är helt ovetenskaplig och helt inhuman. Tyvärr verkar det passa som hand i handske med IOGTs nuvarande inriktning. Fast Vidar, särskilt bra är det inte. Jag frågade förresten Vidar på Twitter vad han menade med ”bra”, han svarade inte så klart, jag är nog inte tillräckligt välkammad för att förtjäna ett svar. Eller så kanske jag är en allt för billig människa för att vara värd ett svar från den höge potentaten inom nykterhetsrörelsen. Jag har ju druckit en del i mina år.

Uppdatering:

Resumé skriver om en kommande krönika i Efter Arbetet där forskaren Björn Johnson riktar kritik mot KRIS ”coola och bra jobb” i Almedalen. Det verkar som att beteendet var långt ifrån coolt… och tyvärr långt ifrån tillfrisknat. Och man måste nog ifrågasätta kompetensen hos PR-byrån Westander, all uppmärksamhet är inte bra uppmärksamhet.

IOGT och Anna Carlstedt har ingen aning

Missbruksutredningen fortsätter att småengagera och ge upphov till debattartiklar, synd att jag förmodligen aldrig kommer att läsa den. Inte desto mindre kan jag reagera på det som sägs om den. Nu senast är det IOGT och dess ordförande Anna Carlstedt som är ute och kommenterar den i Dagens Arena. Det är kul att se att IOGT ställer sig bakom så mycket av utredningens förtjänster, men så kommer kritiken. Och till del är den förvånande, och till del inte. Detta delvis eftersom enligt min syn, och min erfarenhet (vilket framgår för den som läst min självbiografi), är att IOGT inte kan och inte förstår missbruk. Carlstedt är kritisk och negativt inställd till att landstingen föreslås som huvudman, hon skriver:

Missbruk och beroende är medicinska problem med stora sociala konsekvenser. I vården måste man ta hänsyn till dessa båda aspekter. Landstinget må vara mer kompetent vad gäller den medicinska biten – men hur blir det med den sociala?

I detta kan man undra om inte Carlstedt läst missbruksutredningen ännu mindre än undertecknad, det är ju tydligt att vad det gäller socialt stöd för dem som så behöver (minns att inte alla som är beroende är i behov av socialt stöd) ska vara kvar i kommunens regi. Eller vad är det för sociala konsekvenser som IOGT anser att utredningens förslag inte täcker in?

Sedan skriver hon ”Missbruk och beroende skapar minst lika stora sociala konsekvenser för tredje man som medicinska konsekvenser för individen.” och ”Risken med att flytta över missbruks- och beroendevården till landstinget är att de sociala aspekterna får mindre utrymme. Vem på landstinget har koll på hur en alkoholmissbrukares barn har det i skolan? Vem finns där när det sociala nätverket kring en människa rasar? Vem ordnar boende och ekonomiskt stöd?

Den första meningen oroar eftersom man nästan kan läsa ut att Carlstedt inte inser att beroende kan ha minst lika stora sociala konsekvenser för missbrukaren, och då inte bara det som sedan framgår att hon förstår, boende och ekonomi. Det allra bästa för såväl missbrukare och anhöriga är om beroendet upphör, och det har ju socialtjänsten visat att de inte klarar av, vara sig för de 4 av 5 missbrukare som inte ens är kända av socialtjänsten eller för majoriteten som kommer i kontakt med socialtjänsten. Socialtjänstens missbruksvård är ett enda stort misslyckande. Något måste förändras, och IOGT vägrar att se vare sig problemet eller behovet av förändring. För IOGT har ingen aning om vad missbruk är och vilka konsekvenser det får, vare sig på individuellt eller struktuellt plan, hur mycket man än hävdar motsatsen. Carlstedts text är ett utmärkt exempel på det.

MEn sedan kommer ett intressant stycke, i denna mening finns den riktiga anledningen till varför IOGT är emot att landstingen tar över:

Kommunen har även ofta ett bra samarbete med andra aktörer inom missbruks- och beroendevården, exempelvis den idéburna sektorn.

IOGT, den ”idéburna sektorn” är rädda att förlora deras pengar. Och för den som är rädd för att förlora sina pengar kan det ju lätt argumenteras på sätt som är märkliga, allt för att försvara de egna ekonomiska intressena. IOGT är inte intresserade av att förbättra vården för missbrukare, de är enbart intresserade av att värna deras ”samarbete”. Måhända är IOGT rädda att inte kunna öka försäljningen av lotter för att finansiera ev inkomstbortfall om landstingen får ta över missbruksvården… Det hade varit smartare om IOGT hade försökt utveckla kontakter med de ev nya huvudmännen, men med tanke på IOGTs ställningstagande mot evidens och vetenskap de senaste åren kanske de bedömt att detta kommer bli svårt att förena med de mer vetenskapligt inriktade landstingen. Därav detta ännu ett i raden märkliga ställningstaganden från IOGT.

Och ännu märkligare blir det när IOGT sällar sig till kritikerna av heroinisternas läkemedelsbehandling. Carlstedt skriver

”Det finns också en risk med förslagen som läggs kring substitutionsbehandling när det gäller narkotikaberoende. Risken är att denna typ av behandling kommer att öka på bekostnad av annan behandling i och med att det blir mer tillgängligt.”

Vad hon inte har sett, eller har velat se, är att heroinsterna generellt sett inte fått någon behandling alls/inte någon behandling som fungerat och att svenska heroinster dör i betydligt större utsträckning än andra länder. Varför IOGT tycker att det är bra med döda missbrukare framgår inte riktigt. IOGT brukar vilja lyfta fram anhöriga och särskilt barnen, min tro är att barn behöver föräldrar och en död förälder kan aldrig komma på fötterna. Det kan däremot en heroinist som går i tillfällig LäkemedelsAssisterad Behandling. Att sedan en del landstingspolitiker/kommunpolitiker sparar pengar med att strunta i assisterad är en annan sak och något som måste diskuteras och angripas, det är inte samma sak som att angripa LAB i sig.

Drugnews bristande saklighet

Rubriken skulle kanske ha varit Drugnews bristande heder, Drugnews är särskilt bra på att föra ut de båda finansiärernas röster, direkt eller indirekt, RNS och IOGT. Det är samma opartiskhet, samma moraliserande, samma vinklande och samma föriganden, och samma inställsamhet för makten i stället för granskning av dito. En journalist hade skämts ögonen ur sig för att producera det Drugnews producerar. I linje med demoniseringen var Drugnews inte sena att skriva ett stort antal artiklar om Patrik Sjöberg hade gripits för narkotikapåverkan och/eller innehav. Drugnews deltog gärna i drevet som smutskastade Patrik SJöberg.

Och visst, någon bra idrottsförebild var han inte. Men det handlade inte om det, Drugnews vill inte och kan inte förstå missbruk och missbrukaren, agendan är precis som finansiärerna att smutskasta och moralisera och driva den olyckliga tesen om att människor väljer eller inte väljer spriten eller narkotikan. Detta enbart utifrån att de egna präktiga medlemmarna inte haft samma livsvillkor som allt för ofta ligger bakom de psykologiska behoven att missbruka (apropå dagens artikel om RNS, Drugnews finansiär, och synen på missbruk där). När det nu kommer fram en del, obs en del, av det som drivit Patrik Sjöberg till bland annat behovet att förändra sinnesstämningen med hjälp av kokain skriver Drugnews  i n g e n t i n g  om det. Det skulle ju ge demonerna en mänsklig bild och dessutom vara inlägg i strid med den moraliserande förklaringsmodell husbönderna RNS och IOGT vill driva.

Hade Drugnews varit intresserat av att ge en saklig bild av missbruk, hade de även skrivit när bakomliggande orsaker kommer upp i ljuset. Nu är ju tyvärr Drugnews vare sig intresserade av att vara hederliga eller sakliga så därför skrivs ingenting. Så gör man i IOGT och RNS.

IOGT och sprututbyte

Jag kände att det var dags för ett blogginlägg om IOGT. Jag har skrivit en hel del om IOGT den senaste tiden (använd sökrutan nere till höger), och det ledde förmodligen till att IOGT avföljde mig på twitter, jag kan t o m tänka mig att en del bloggläsare återkommer allt mer sällan. För så är det ju tyvärr ofta med folkrörelser och många av dess ledande medlemmar, de är inte öppna för dialog eller samtal, och definitivt inte för kritik, hur kärleksfull den än kan vara.

Nu bryr jag mig ju inte så mycket om vem som följer och vem som läser, och det har inte varit min stil att ställa mig in. Av den anledningen kommer jag aldrig kunna bli vara sig folkrörelseaktiv eller politiker… Men det är samtidigt tråkigt med den reaktionen, av den anledningen är det alltid viktigt att betona att jag gillar IOGT och uppskattar det arbete de gör. I stora delar.

Jag har själv en gång för ett par år sedan varit medlem i IOGT. I själva verket gjorde jag min arbetspraktik efter senaste behandlingshemsvistelsen vid lokalavdelningen av IOGT. Fram tills att chefen vid IOGT under ett möte med arbetsförmedlingen ansåg det lämpligt att i praktikutvärderingen ta upp situationen som jag råkat berätta om vid fikabordet någon dag tidigare, att jag dateade en tjej som hade såväl en psykisk diagnos som åt narkotikaklassad medicin för ändamålet. Hon är för övrigt fri från båda numera. Och kanske handlade det om det, jag ser möjligheter och många andra är fastlåsta i fördomar och okunskap. Det blev ett bråk den där gången, verbalt bråk, och i förlängningen ledde det till att jag blev urskriven från AF och förlorade a-kassan (men det är en annan historia). Men kanske förstärkte det mina fördomar, att medlemmar i IOGT ofta är inskränkta och inte har tagit så mycket del av världen och livet utanför de skyddade miljöer de vuxit upp inom och verkar inom, och dessutom för att jag i ryggmärgen har en negativ bild av IOGT-are.

Samma känsla får jag i några av de synpunkter jag haft i bloggen, den bild av drogproblematikern som träder fram i IOGT. Jag känner mig inte bekväm med den. En framåtsträvande organisation hade tagit till sig och reflekterat, för ett samtal, en bakåtsträvande stänger nog in sig. Avföljer t ex.

IOGT gör dock mycket gott, både politiskt med att verka för en förändrad alkoholnorm och politikeruppvaktning. Men det finns tyvärr även in om detta avarter. En stridsfråga inom det sociala området har varit sprututbytet. IOGT är motståndare. På hemsidan räknar man upp 3 skäl att vara emot:

1. Sprutorna skyddar inte mot HIV
Vare sig Socialstyrelsens utvärderingar eller den internationella forskningen ger stöd för att sprututbyte i sig skyddar mot HIV-smiytta bland injektionsnarkomaner.

Nu är det ju inte enbart Hiv som sprututbytet skyddar mot, nästan mer angeläget är hepatit. Och hur är det med forskningen, ja, den som vill kan ju själv läsa och dra slutsatser om IOGTs uppgifter stämmer, Reuters2010-03-11 eller läsa vad FN-organet UNAIDS tycker: ”One of the most significant steps forward we can make to universal access to HIV prevention, treatment, care and support is to stop criminalizing use of needle exchange” (UNAIDS). Och så en äldre referens, bara för att ta några… IOGTs påstående stämmer alltså inte.

2. Sprututbyte leder inte vidare till narkomanvård
Sprututbytesprogrammen i Malmö och Lund har inte visat att deras verksamhet leder till att missbrukarna slussas vidare till vård som de annars inte har påbörjat. Internationella erfarenheter ger samma besked.

Nej, det tror inte jag heller. Men hur kan det vara ett argument mot ett program som minskar Hiv och heptatit?

3. Sprututbytet räddar inte liv
I Sverige har Skåne de högsta narkotikarelaterade dödstalen trots att där delat ut sprutor i snart 20 år. I Göteborg, där man inte delar ut sprutor, är dödligheten inte ens hälften så stor.

Uppenbarligen finns det enligt forskningen belägg för att sprututbytet minskar hiv och hepatit (om än inte lika starkt som man trott, men fortfarande belägg utan bevis för att några skadliga effekter föreligger). Alltså räddas liv, men som det tredje avslutande argument drar IOGT till med det som ligger i linje med den övriga kritik jag riktat t ex mot IOGT kring drogmässan, ett goddagyxskaft-argument av vulgärslaget. Det är argument som dessa som får mig att känna att IOGT behärskar inte missbruksfrågan, för hade man gjort det hade man vetat att dels är antalet missbrukare högt i Skåne och dels finns det oerhört många andra sätt en missbrukare kan avlida på än infektioner, överdoser t ex.

Det samma gällde det senaste jag skrev, när IOGTs ordförande hyllade Nixons drogtsar och hävdade att lösningen på missbruksfrågan är en repressiv utbudsminskande politik. Då är det svårt att tro att organisationen förstår frågan, och det är väldigt svårt att inte kritisera och debattera det.

Nåväl, inte desto mindre är IOGT en viktig kraft i samhällsdebatten som verkligen behövs, trots snedstegen, och hade det inte varit för att jag själv vill bestämma om jag ska dricka alkohol eller inte, hade jag definitivt gått med i organisationen bara för att stödja den goda saken. För, de i denna blogg allt för ofta omskrivna märkligheterna till trots, IOGT gör ett bra jobb.

FN kritiserar Sverige på drogkonferens

Paraplyorganisationen The World Federation Against Drugs (med koppling till RNS och IOGT) håller just nu en konferens i Stockholm med flera intressanta programpunkter. Konferensen har besökts av folkhälsominister Maria Larsson (KD) som bland annat höll ett tal. Talet innehöll det vanliga talet om motstånd mot narkotika, hur narkotika förstör och avslutar liv, vikten av prevention, och  så den senaste trenden att prata om ”evidensbaserade insatser”. Allt låter så bra, och det är ”rätt ord”. Men det blir allt tydligare att Maria Larsson och hennes gäng inte behärskar området, för det räcker inte med att vara motståndare mot droger. Man måste ha insikt i problemets ursprung och alternativ till det, likväl som man måste befinna sig på samma nivå som dem som väl trillar dit befinner sig, när man ska hjälpa dem tillbaka, på de drabbades ”villkor”. I det visar inte Larsson kompetens.

Och mycket riktigt kommer det välformulerad kritik mot Sveriges narkotikapolitik, från FNs drogorgan, UNDOC. IOGTs tidning intervjuar chefen för UNDOC, Antonio Maria Costa. Han ser avkriminalisering av missbruket som önskvärt och säger:

Om de avkriminaliserar bruket så instämmer vi. Det är en del i att erkänna drogmissbruk som ett hälsoproblem i stället för ett brott.

Det visar på insikt och kompetens i den frågan. I samma artikel avfärdar han legaliseringsförespråkarna som ett fåtal och en vindpust, det är inte lika insiktsfullt… Men uttalandet om avkriminalisering är klokt, och ett stöd för Vänsterpartiets narkotikapolitik, det kan inte ha varit så kul för folkhälsoministern med hennes ”evidenssträvan” att höra att FNs experter på området är emot den politik hon och alliansen bedriver…

Costa säger också i IOGTs tidning kring hur problemet med narkotikan ska lösas:

Fokus ska ligga på mänskliga rättigheter och att jobba emot fattigdom och oro i producent- och smugglingsländer. […] Synen på narkotika som ett isolerat problem måste överges. Droger är en del av fattigdom, underutveckling, kultur, hälsa och trender i samhället.

IOGTs tidning sammanfattar det som att narkotikan ska bekämpas med välfärd och sjukvård. IOGTs ordförande bloggade för övrigt idag om konferensen och skriver att hon vet hur narkotikaproblemet ska lösas (utifrån förra årets konferens):

1. Gör det fruktansvärt svårt att få tag i och att använda narkotika.

2. Underskatta inte kopplingen alkohol och narkotika.

Hade hon läst den egna tidningen kunde hon ha sett att FN-experten anser att frågan, som punkt 1 antyder, inte ska lösas genom polisinsatser, det var nog förra årets insikter bland byråkraterna som gillar sånna här konferenser vars syfte och värde nog kan ifrågasättas.

Som källa för IOGT-ordföranden Anna Carlstedts uttalande finns Robert Dupont, en 74-årig tjänsteman som ansvarade för drogpolitiken under Nixon och Ford på 70-talet. Det är lite skrämmande om IOGTs ordförande blir så inspirerad av dåtidens politik, och illa funderande politik. Att det sedan är helt korrekt att utbudsminskning är viktigt är en annan sak, men det är enbart en del av lösningen (punkt nr 2 på Annas lista förstår jag inte). Men det är som jag brukar säga, IOGT och dess personal förstår inte problemet. Det är som sagt var inte konstigt om man befinner sig på 70-talets utvecklingsnivå… ;)