Om BMJ:s förslag att legalisera narkotika

I förra veckan väckte BMJ (fd British Medical Journal) en del uppståndelse med sitt förslag att legalisera narkotika.

I sin argumentation för legalisering hänvisar BMJ bland annat till en artikel skriven av två poliser inom LEAP UK (en organisation för poliser och andra inom rättsväsendet, kan betecknas som ”drogliberal”). I den artikeln ska det hävdas  att ett ökande antal länder ska ha valt en mer ”upplyst väg” med (som jag tolkar det, ev är det BMJ:s påstående) bl a exempel på Portugals avkriminalisering som enligt artikeln ska ha resulterat i lägre antal dödsfall. Denna effekt går nog snarare att hitta i att Portugal dels gick från en extrem miljö påverkad av en junta (som jag skrev om i min tidigare version av bloggen) men framför allt att Portugal byggde ut beroendevårdssystemet kraftigt. Och före någon påtalar det, ofta brukar Sveriges och Portugals officiellt redovisade dödsantal jämföras, vilket inte är möjligt eftersom det är stor skillnad i hur dödsfall hanteras (vilket jag redogjorde för i den artikel som fanns här på bloggen tidigare).

Fortsätt läsa ”Om BMJ:s förslag att legalisera narkotika”

Vad är evidens?

Jag har skrivit om det förut, här i juni och så länkar det inlägget till ett inlägg från december som visar på svårigheterna med evidens. Idag skriver Göran Rosenberg klokt om det på DN Opinion i en kolumn, ”Vad kan bevisas?” Det handlar om vården och utvecklingen i vården. För min del handlar det särskilt om den psykosociala vården, och särskilt missbrukarvården. För när saker och ting ska bevisas blir det särskilt psykiatrianknuten vård som blir utsatt.

Fortsätt läsa ”Vad är evidens?”