Frågorna som örebropolisen Peter Springare inte vill svara på

Jag skrev tidigare om att polisen lagt ned förundersökningen om det mordbrandsattentat som jag utsattes för den 2 september. Sedan begärde jag ut förundersökningen och reagerade på ett par saker, dels hur gärningen beskrevs och dels vad som framgick var de åtgärder som polisen företagit i förundersökningen. Det föranledde några frågor från mig till polisen, se nedan. Den ansvarige förundersökningsledaren Peter Springare svarade idag att han inte vill kommentera mina frågeställningar, och det blir intressant ur ett flertal aspekter som jag tänkte kommentera nedan.

Men först frågorna:

Fortsätt läsa ”Frågorna som örebropolisen Peter Springare inte vill svara på”

En fungerande brottsofferjoursverksamhet är en statlig angelägenhet

I mitt föregående inlägg skrev jag om detta med kränkningar och kränkningsskadestånd som upprättelse för brottsoffer, ett ämne jag avser att återkomma till. Nu till en annan märklig aspekt kring detta med brottsoffersituationen i Sverige.

I dagens Expressen/Kvällsposten finns en artikel som berör brottsoffers situation med anledning av ett rån i Helsingborg där en familj rånades på sin bil (att brottet inte rubriceras som ett rån av polisen är ju anmärkningsvärt i sig, och påminner lite om det jag råkade ut för som jag skrev om i förra inlägget).

Fortsätt läsa ”En fungerande brottsofferjoursverksamhet är en statlig angelägenhet”

Om kränkning och brottsoffers upprättelse

I veckan som gått kom det ett brev, visserligen daterat veckan före men det är ju så med skyddad identitet att postgången tar omvägen via Skattemyndighetens avdelning för skyddad identitet. Det hela handlar om att det rån jag utsattes för den 20/12 2015 resulterade i att tingsrätten beslutade om en del ersättning (skadestånd) till mig. Det var pengar som gärningsmannen skulle ersätta mig med men som han inte haft medel till att göra när jag vänt mig till Kronofogden för att få ut pengarna.

I höstas fick jag hjälp av den lokala brottsofferjouren att ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten (BOM), dvs att staten träder in och betalar ut pengar till mig i stället för görningsmannen (GM). Jag ansökte om den summan som tingsrätten beslutade i domen att jag har rätt till, 11 835 kr. I beslutet som kom i veckan får jag en del av det ersatt, men inte allt på grund av olika regler. Så ett antal tusenlappar kommer jag ha innestående hos kronofogden. Men i beslutet finns även ett ”konstaterande” som provocerar mig och som jag anser behöver debatteras och problematiseras.

Fortsätt läsa ”Om kränkning och brottsoffers upprättelse”