Etikettarkiv: behandlingshem

Stigma

stigmaIbland brukar jag kommentera att stigmatisering och diskriminering är något av de mer allvarliga problemen inom svenskt drogområde som inte adresseras.

Stigmatisering är ett sociologiskt teoretiskt begrepp, som handlar om att (i detta fall) individer som använder (eller har använt) droger (i synnerhet narkotika) generaliserat påförs en rad egenskaper som t ex opålitliga, oärliga,  manipulerande, korkade, låg IQ, oempatiska, besvärliga etc (för mer exempel läs vilket öppet kommentarsfält som helst i media som skriver om narkotikaanvändare), samt allmänt oönskade i samhället, vilket leder till ett utanförskap i samhället. De blir lätt ”outsiders” (vilket är titeln på just Beckers bok i ämnet).

Och i denna process är det kanske det mest ironiska att samhällets insatser för att minska narkotikaproblematiken ofta bygger på att kommunicera dessa negativa bilder, se bara på kommunikationen från vissa anhöriggrupper eller Facebook-grupper som påstår sig vara motståndare till droger, eller för den delen budskapen från samhällets officiella kampanjer mot droger där t ex den pågående nationella kampanjen mot cannabis ofta påtalar (som Uppsala Universitets seminarium i Almedalen också gjorde) att användare blir ”dumma i huvudet”, något som inte är sant och det faktum att i den studie man använder sig av så var den större gruppen cannabisanvändare den grupp som hade högsta IQ-siffran av alla nämns självfallet inte.

Fortsätt läsa Stigma

Bok: ”De lyckligt lottade” av Bjarne Selin & Jan Henrik Swahn

lyckligtDen senaste tiden har det förekommit lite buzz på Facebook i vissa sammanhang om boken ”De lyckligt lottade” (ISBN: 9789187391286) av Bjarne Selin och Jan Henrik Swahn (Adlibris, Bokus) på Ekerlids förlag.

På Facebook beskrivs boken med orden ”De lyckligt lottade är titeln på en bok och ett projekt som handlar om missbruk, beroendebehandling, samhällsutveckling och fantastiska människor.” och i bokhandeln beskrivs boken med orden ”De lyckligt lottade är en bok om Minnesotamodellen, den hittills mest framgångsrika behandlingsmodellen för att hjälpa alkoholister och narkomaner tillbaka till livet”, och det låter ju onekligen intressant.

Böcker som beskriver 12-stegsbehandling är relativt ovanliga, och jag har tidigare inte sett någon bok som beskriver utvecklingen av tolvstegsrörelsens behandlingshem i Sverige tidigare, så jag såg fram emot att läsa boken och skriva en recension.

Fortsätt läsa Bok: ”De lyckligt lottade” av Bjarne Selin & Jan Henrik Swahn

Missbruk och vinster i välfärden

I det kommande valet finns en frågeställning som åtminstone teoretiskt är av största vikt för missbruksområdet/missbrukarvården, frågeställningen om privat vård. Under en lång tid var behandlingshem en central beståndsdel i missbrukarvården, men sedan 90-talskrisen har det varit en ständig minskning på såväl antalet individer som får behandling vid HVB-hem som antalet dagar dessa får.

Socialstyrelsen skriver t. ex. i en rapport ”Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2013” (PDF, s 121) att

Fortsätt läsa Missbruk och vinster i välfärden

Socialstyrelsen/IVO måste stänga IOGTs behandling!

Det stormar igen kring nykteristerna IOGTs behandlingshem utanför Nora/Örebro. Igår berättade SvTs Tvärsnytt om att föreståndaren skickat hem alla patienterna, detta med anledning av hon inte ansåg sig kunna garantera patientsäkerheten eftersom det saknades kompetens på behandlingshemmet. Och t o m personalen har riktat kritik mot hur IOGT sköter verksamheten.

http://www.svt.se/wd?widgetId=23991&sectionId=567&articleId=1984841&type=embed&contextSectionId=567&autostart=false

Men det är inte första gången som behandlingshemmet är i blåsväder.

Fortsätt läsa Socialstyrelsen/IVO måste stänga IOGTs behandling!

Om tolvsteg och fd. missbrukare som behandlare

Då och då förekommer kritik mot tolvstegsbehandling i olika sammanhang inom det svenska missbruksområdet. En del kan kanske tycka att jag har stått för en del, t ex när jag påpekat att tolvstegsbehandling inte har evidens som behandlingsmetod vid narkotikaberoende, jag ser det mer som ett konstaterande av fakta från de de s.k. ”Nationella Riktlinjerna” i stället för kritik och mestadels brukar jag använda det för att påpeka dubbelmoralen hos våra svenska kommuner och hur missbrukarvården sköts/fungerar i vårt land. Kommunerna hävdar gärna att de arbetar evidensbaserat och deltar gärna i SKL:s projekt ”Kunskap till praktik” som arbetar/arbetat med införandet av de nationella riktlinjerna, men sedan bedriver man gärna öppenvård med ”tolvstegstegsbehandling” som metod.

Dock går det däremot att se avsaknaden av evidens som ett exempel på ”attacker”, för Socialstyrelsens evidens (i de nationella riktlinjerna) kommer från en ”fakta” som presenteras av en expertgrupp och det har alltid förekommit en skeptisk, för att inte säga negativ, inställning till tolvstegsbehandling inom den svenska ”expertkåren”. I en del böcker skrivna av den svenska ”expertkåren” förekommer ibland generaliseringar och påståenden som inte är så generaliserbara för svensk tolvstegsbehandling, åtminstone känner inte jag igen en del påståenden utifrån den praktiska erfarenhet och övrig kunskap jag har av tolvstegsbehandling.

Fortsätt läsa Om tolvsteg och fd. missbrukare som behandlare

Den skeva könsfördelningen inom öppenvården, ett patientsäkerhetsproblem

En effekt som jag märkt av omvandlingen av missbrukarvården från slutenvård till öppenvård är att könsfördelningen förändrats. När den mesta kvalificerade missbrukarvården utfördes via behandlingshem som ofta var tolvstegsinriktade tror jag att det fanns en övervikt för män som behandlare, utifrån att rekryteringsbasen ofta var fd missbrukare som antingen omskolade sig via folkhögskola eller internt till behandlare efter en tids nykterhet (och i vissa fall direkt i samband med avslutad behandling). Sedan förändrades missbruksområdet för lite mer än några år sedan.

Fortsätt läsa Den skeva könsfördelningen inom öppenvården, ett patientsäkerhetsproblem

Vad är kvalitet i missbrukarvård?

Jag har tidigare skrivit en del om det problematiska med kvalitet inom missbrukarvården. Jag skrev bl a om ex på offentlig verksamhet som inte kunde svara på om deras missbrukarvårdsinsatser gav det förväntade/önskade resultatet, ett mått som för mig är en självklar och väsentlig del av kvalitetsmåttet.

Tyvärr ser det likadant ut över allt, få verkar bry sig om kvalitet i missbrukarvården. Kanske fungerar det så för att det är så få som pratar om missbruksproblematiken offentligt, och det saknas en stark röst för dem som berörs.

Fortsätt läsa Vad är kvalitet i missbrukarvård?

Nakken: Jaget och missbrukaren – Hur en missbrukarpersonlighet uppstår

Under den gångna veckan har jag kommit i kontakt med boken ”Jaget och missbrukaren – hur en missbrukarpersonlighet uppstår” av Craig Nakken som är vanlig inom delar av missbruksvården, och då i synnerhet inom tolvstegsrörelsen.

Först fick jag en googling hit på missbrukspersonlighet, så jag måste ha skrivit om detta tidgare… Sedan hamnade jag på Attendo Individ och Familj Beroendevård som på hemsidan presenterar sin behandling med texten ”För att kunna erbjuda en så individuell och flexibel beroendevård som möjligt kombinerar vi tolvstegsprogrammet med Craig Nakkens teorier om beroendepersonligheten.” Och så till sist kom jag att diskutera ”okonventionella behandlingsmetoder” i ett sammanhang där jag kopplade till just denna teori. För det är en okonventionell metod.

Fortsätt läsa Nakken: Jaget och missbrukaren — Hur en missbrukarpersonlighet uppstår

Kunskapsförakt

Något som slår mig i efterdyningarna av sprututbytetsfrågan är det utbredda kunskapsföraktet som finns i missbruksfrågan. Jag tror att det är få områden som styrs av andra faktorer än kunskap och vetenskap än missbruksområdet.

Det är inte bara det att alla verkar ha lusten att uttala sig om missbruk, gärna utifrån föreställningar och fördomar, på ett sätt som jag upplever inte finns i andra kompetensområden. Få verkar dessutom bry sig om att sträva efter att bredda och fördjupa kunskapen. Ta exemplet med Moderaternas reservation i sprututbytesfrågan, om ett parti i t ex ekonomiska frågor baserat politiskt förslag på såväl förvanskad forskningstolkning som en tro hur (marknads)mekanismer fungerar, skulle det partiet blivit utskrattat. Det lär inte ske i denna fråga.

Fortsätt läsa Kunskapsförakt

4 liv förstörda pga politik?

Utanför Örebro finns ännu ett behandlingshem inom den statliga myndigheten SiS, Granhults behandlingshem. På Granhult vårdas tonårskillar utifrån 12-stegsmodellen. Oftast handlar det om narkotikaproblem. Alltså finns det ännu ett behandlingshem som med tvång vårdar personer enligt en metod som enligt Socialstyrelsen inte är rekommenderad.

På hemsidan kan man se en bild från förra årets utbildningsseminarie på Granhult där personerna står och håller om varandra i en ring och temat var andlighet och beroende utifrån 12-stegsmodellen. En central del inom 12-stegsmodellen är två steg som lyder:

Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, såsom vi själva uppfattade Honom.

Vi försökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud, sådan vi uppfattade Honom varvid vi endast bad om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.

Fortsätt läsa 4 liv förstörda pga politik?

Drogtesters integritetsproblem

SvD skriver i två artiklar om drogtestdelen av integritetsutredningen och de medicinska tester som företag och organisationer kan utföra (SvD1).

Det föreslås att drogtester enbart ska kunna användas vid ”berättigade skäl” enligt artikeln. Utredningen föreslår bland annat att man inte ska kunna begära drogtester på alla, något som får skarp kritik från näringslivets intresseorganisation. Och organisationen är även negativ till att utdrag ur belastningsregistret inte ska kunna missbrukas på det sätt som det görs idag.

Fortsätt läsa Drogtesters integritetsproblem

Terapi och tårar

Det kan forskas på mycket och mycket som inte ser ut att ha med missbrukarvård att göra har med missbrukarvård att göra. I AB finns idag en artikel om hur mycket kvinnor gråter och varför. En del av forskningen visade att kvinnor i snitt gråter 16 månader av sitt liv. Undrar hur mycket vi män gråter?

En del av könsdiskrimineringen är ju stereotypen att män gråter inte, vissa kallar det könsroll men jag ser det mer som diskriminering. Den forskning som AB refererar tar upp anledningarna till varför kvinnor gråter och redovisar svar som har med empati, sorg, oro, ångest, kärleksproblem etc att göra. Känslor som lätt framkallar tårar.

Fortsätt läsa Terapi och tårar

Privat vs offentlig välfärdskvalitet

Socialdemokraternas Carin Jämtin följer idag på DN Debatt upp den debatt som följt utifrån hennes tidigare inlägg om skolan och ”valfrihetsreformen” och privatskolorna. Jag brydde mig inte om den debatten eftersom den rörde skolan. Men det finns en intressant parallellfrågeställning ang. skillnaden mellan offentliga välfärdsföretag och privata välfärdsföretag.

Det Jämtin riktar in sig på är att välfärdsföretagens vinster går till ägarna och att vinsterna ofta kommer från sämre personaltäthet eller användning av billigare sämre utbildad personal.

Fortsätt läsa Privat vs offentlig välfärdskvalitet

Missbrukarvårdskvalitet – t ex KRIS o Goodlife

Beträffande den certifiering som mitt tidigare inlägg idag handlade om så är det självfallet så att det är viktigt att vården bedrivs med kvalitet, men det behövs en debatt om vad som är kvalitet. Regeringens utredare pekar också på personalens kompetens och behov kring detta, och det har varit en käpphäst för mig, och också en anledning till mina tre år inom missbrukvarvårdsutbildning.

Missbrukarvård är en allvarlig fråga, det är, oavsett om vården är frivillig eller inte, ett allvarligt ingrepp hos en människa. Självfallet är det allvarligt om vården måste ske med tvång, men den frivilliga vården är allvarlig på ett annat sätt.

Fortsätt läsa Missbrukarvårdskvalitet — t ex KRIS o Goodlife

Isolering av unga – den goda vården?

Igår presenterade Ekot en undersökning av ungdomsvården och dess bestraffning av unga genom isolering. Det är institutioner inom Statens Institutionsstyrelse (SiS) som bedriver den ungdomsvård som granskats, inom SiS bedrivs dels ungdomsvård enligt LSU (unga 15-17 år som begår brott men som inte ska placeras i fängelse) och dels vård enligt LVU (unga 12-21 år som ”utsätter sig själva eller sin omgivning för omedelbar fara, till exempel genom kriminalitet, missbruk, våld och prostitution”). Till det kommer vuxenmotsvarigheten till LVU, vård enligt LVM.

Fortsätt läsa Isolering av unga — den goda vården?