Etikettarkiv: almedalen

Granskning av harmreduction.nu – del 2

En vän uppmärksammade mig på att föreningen Harm Reduction.nu som jag granskade i ett inlägg förra veckan eventuellt har kommenterat min granskning.

Föreningen skriver på sin Facebooksida ett inlägg som börjar med ”Det har kommit till vår kännedom att det förekommer en debatt kring Harm Reduction.nu som inte är korrekt.”.

Min första reaktion var att det kan inte vara mitt inlägg som de syftar på eftersom det inte är någon ”debatt”. Men så kom jag att tänka på vad en person sade till mig när jag började på RFHL, att ”det kommer att bli problem eftersom de varken kan tänka, skriva eller resonera”. Så frågan är om denna Wiki-länk kan hjälpa inblandade personer att förstå vad debatt är. Men om jag får hjälpa Harm Reduction.nu så menar de nog att det har publicerats en granskning som inte enligt deras åsikt inte är korrekt.

Fortsätt läsa Granskning av harmreduction.nu — del 2

Tips inför Almedalen 2017

Så är det åter igen dags för politikeventet Almedalen, och som vanligt pratas det en hel del beroendeproblematik samt narkotika och -politik.

Här listar jag de seminarier jag skulle ha gått på om jag varit i Almedalen, samt de seminarier jag ska försöka se om de sänds på webben.

Fortsätt läsa Tips inför Almedalen 2017

Löfvén knarkchockar men saknar idéer och kunskap

almedalenDrogområdet och dess problem brukar – numera – aldrig vara ett ämne som våra politiker i Almedalen bryr sig särskilt mycket om. Det gäller i synnerhet partiledarnas tal.

Det är lite märkligt eftersom problematiken indirekt eller direkt berör en bra bit över en miljon svenskar (PDF). Siffror som dessutom ökar ständigt.

Man skulle ju kunna tro att när ett samhällsproblem berör så många så borde det vara något som engagerar tänkande politiker att presentera lösningar kring i ett stimulerande politiskt samtal/debatt. Men tystnaden är rätt kompakt för att inte säga total.

I Almedalen har det varit tyst från partiledartalarstolen länge, fram tills igår (!!!).

Fortsätt läsa Löfvén knarkchockar men saknar idéer och kunskap

Medikaliseringens brister och risker

Tidigare har det funnits en debatt om vad som är god beroendevård, och om vad som inte är det. Jag redogjorde för en del av det i mitt försök till en C-uppsats om diskursen i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för beroendevården. Numera verkar debatten om beroendevården främst bestå av för eller emot läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Det är synd, mycket synd, då den delen dels är i stort sett oomtvistad vetenskapligt och dels enbart berör en minoritet av individerna med beroendeproblematik.

Att debatten hamnat så här beror dels på KRIS profilmässigt lyckades väldigt väl med att skapa uppmärksamhet kring sin kampanj ”Statligt knark” som lanserades i Almedalen 2011 och dels att Socialstyrelsen lyckats väldigt väl med de nationella riktlinjerna för beroendevården.

Fortsätt läsa Medikaliseringens brister och risker

Almedalen 2016 – en repris igen med ”bortklippta scener”

almedalenDet är dags för Almedalsveckan igen. Och som vanligt finns det en hel del seminarier kring drogområdet. Jag har kikat närmare på merparten av dessa och valt ut några ”höjdpunkter” som jag vill tipsa om. Eller kanske mest som jag vill belysa hur illa det står till med samtalsklimatet när politiker och beslutsfattare (tjänstmän och annat) tror sig få en bra bild av opinions- och kunskapsläget.

Fokus i år inom narkotikaområdet är dels som vanligt den läkemedelsassisterade behandlingen vid opioidberoende, lite narkotikapolitik och lite cannabis. Som de flesta år alltså, med den skillnaden att det är betydligt fler seminarier som går åt till att begråta KRIS och tolvstegarnas feltolkningar kring varför drogfri behandling kommit på en form av ”undantag”. Hade jag varit där hade jag så klart förklarat det för dem, och argumenterat emot påståenden. 😉

Här presenterar fö KRIS årets satsning. Jag är mest förvånad över att inte KRIS har mer att säga om beroendevårdens problem än tugget om läkemedel.

Fortsätt läsa Almedalen 2016 — en repris igen med ”bortklippta scener”

Statlig medicin är fortfarande medicin

Organisationen KRIS storsatsar som vanligt på Almedalen och är där med 80-talet medlemmar för att för fjärde gången hetsa mot den läkemedelsassisterade behandlingen vid opiatberoende. Deras kampanj går under namnet ”Statligt knark är fortfarande knark” och mynnar ut i ett seminarium i morgon. Första året var 2011, sedan kom 2012 då KRIS minsann hade producerat en rapport som lämnade allt i övrigt att önska och så 2013.

Precis som tidigare år är temat i år att substitutionsbehandlingen orsakar att (främst) ungdomar börjar med subutex- och metadonpreparat och att den underhåller missbruk/beroende samt att KRIS ”vet” att det går att sluta med opiatberoende utan medicin. Jag vet också det då jag känner två som gjort det, men det är skillnad på ”vet” och vet. Jag skulle kunna berätta två anekdoter (dvs berättelser) om dessa två individer, men de berättelserna har enbart värde för dessa individer. Det går inte att generalisera till ett allmänt ”vetande” med värde för flera utifrån enstaka berättelser. För generalisering och allmänna rekommendationer (vetande) krävs vetenskap (forskning) där man samlar ihop flera anekdoter och drar slutsatser av det. Denna forskning görs och det har jag berättat om i en del inlägg, t ex detta.

Fortsätt läsa Statlig medicin är fortfarande medicin

Varför är det så svårt?

granskningVi har sedan en tid ett allt mer växande drogproblem i landet. Det är inte bara det att användningen av narkotika ökar bland hela befolkningen och bland ungdomar. Till exempel presenterade CAN i Almedalen siffror som visade på ökning det senaste året, och i media finns numera varje vecka rapporter om ökade problem, och så sent som idag kommer Sveriges Radio Studio ett i eftermiddag prata om den ökande användningen av nätdroger. Det handlar också om att dödsfallen ökar och antalet individer med problematiskt bruk ökar också.

I inlägget om hur problemet ökar i hela befolkningen efterfrågade jag samtal i Almedalen om problematiken, det blev inte så mycket av det. Men något enstaka seminarium fanns det, t ex anordnade Uppsala Universitet ett seminarium om ”Legalisering av narkotika – Fokus: cannabis” (se det längst ner i detta inlägg). Vad det seminariet inte uttalade, men som jag hävdar, är att just detta seminarium visar på en (av flera) anledningar till vår nuvarande allt större problematik inom området.

Fortsätt läsa Varför är det så svårt?

Bok: ”De lyckligt lottade” av Bjarne Selin & Jan Henrik Swahn

lyckligtDen senaste tiden har det förekommit lite buzz på Facebook i vissa sammanhang om boken ”De lyckligt lottade” (ISBN: 9789187391286) av Bjarne Selin och Jan Henrik Swahn (Adlibris, Bokus) på Ekerlids förlag.

På Facebook beskrivs boken med orden ”De lyckligt lottade är titeln på en bok och ett projekt som handlar om missbruk, beroendebehandling, samhällsutveckling och fantastiska människor.” och i bokhandeln beskrivs boken med orden ”De lyckligt lottade är en bok om Minnesotamodellen, den hittills mest framgångsrika behandlingsmodellen för att hjälpa alkoholister och narkomaner tillbaka till livet”, och det låter ju onekligen intressant.

Böcker som beskriver 12-stegsbehandling är relativt ovanliga, och jag har tidigare inte sett någon bok som beskriver utvecklingen av tolvstegsrörelsens behandlingshem i Sverige tidigare, så jag såg fram emot att läsa boken och skriva en recension.

Fortsätt läsa Bok: ”De lyckligt lottade” av Bjarne Selin & Jan Henrik Swahn

Narkotikapolitik i Almedalen – del 2

Del 2 av min sammanfattning och mina kommentarer till SBF/CNVs seminarium i Almedalen 2013. Del 1 hittar du här!

Den andra delen av seminariet inleddes med ett anförande av Björn Fries, socialdemokrat från Blekinge och fd Regeringens narkotikasamordnare 2002-2008. Björn inledde med en rekapitulation av 90-talet där dels alla siffror pekade åt fel håll (det har de ständigt gjort vad det gäller narkotikan, med några små variationer för CANs tvivelaktiga ungdomsundersökningar och små variationer i dödstalssiffrorna förutom att det tillfälligt synts ett visst genomslag för utökningen av underhållsbehandlingen för opiatberoende, min kommentar) och ett fokus på rättspolitiska aspekter inom området. Enligt Björn Fries fanns det under 90-talet ingen socialpolitisk diskussion eller diskussion kring vettiga behandlingsformer, och Björn hävdade att under de åren han arbetade med frågorna fanns det en positiv utveckling.

Fortsätt läsa Narkotikapolitik i Almedalen — del 2

Narkotikapolitik i Almedalen – del 1

Det diskuteras ju allt mer narkotikapolitik i Sverige, och symtomatiskt är det inte de stora politiska partierna som vågar ta tag i en fråga som berör minst 1-2 miljoner svenskar utan det handlar om olika intresseorganisationer och intressesammanhang. Jag har tidigare i veckan skrivit om intresseorganisationen KRIS verksamhet i Almedalen, och på fredag diskuterar självaste RNS om legalisering av cannabis är en frihetsfråga vi bör ta efter i Sverige (symtomatiskt av RNS att förminska debatten till en liten del av den stora frågan om legalisering, men så kan man göra om man inte klarar av den större frågeställningen).

Ett intressesammanhang som skapades av några narkotikapolitiskt intresserade privatpersoner år 2011 är Centrum för Narkotikavetenskap (CNV), mestadels verksamt som en Facebook-grupp men även genom ett antal debattartiklar det gångna året. Förgrundsgestalter har under året som gått bl a varit miljöpartisten och ortopedläkaren Arvin Yarollahi, centerpartisten Alfred Askeljung och Alexander Bard.

Under årets Almedalsvecka arrangerade CNV i måndags tillsammans med Svenska Brukarföreningen ett seminarium med den intressanta titeln ”Hur finner vi nya vägar framåt kring narkotikapolitik och missbruksvård?”, och nu finns hela seminariet på två timmar utlagt på Youtube (se nedan). Deltog med miniföreläsningar gjorde professor Ted Goldberg, socialdemokraten Björn Fries och docenten Björn Johnson, och i det efterföljande panelsamtalet deltog även miljöpartisten Arvin Yarollahi, miljöpartisten Nicklas Attefjord samt moderatorn Alexander Bard.

Eftersom jag tillhör dem som år efter år har hävdat och bloggat om en svensk missbrukarvård och svensk narkotikapolitik i katastrofläge tyckte jag att seminariet verkade oerhört spännande, jag har längtat efter en debatt som tar tag i nuvarande situation och lyfter blicken framåt. Men jag blev besviken, vilket jag redogör för i slutet. Jag kommenterar seminariet uppdelat i delar, eftersom det är textvägg.

Fortsätt läsa Narkotikapolitik i Almedalen — del 1

Favorit i repris: KRIS hetsar mot underhållsbehandlingen

Det är lite dålig svenska att ha rubriken ”Favorit i repris”, för det är ingen favorit för mig. Jag tycker att det är djupt omoraliskt och ohederligt att KRIS bedriver sin osakliga propaganda mot ett behandlingsalternativ som har det något av det starkaste vetenskapliga stöd som finns vad det gäller missbrukarvård vid opiatberoende (med vetenskapligt stöd avses att det är vetenskapligt dokumenterat att behandlingsmetoden är effektivare än alternativen att göra det missbruksbehandlingsmetoder syftar till, att bryta missbruk och erbjuda ett värdigt liv med alla de möjligheter som människor utan ett beroende har).

Däremot är det en favorit i repris för KRIS att attackera underhållsbehandling mot opiatberoende i Almedalen, så har skett tidigare, så skedde i år igen. Kanske är det en favorit eftersom KRIS både bedriver kommersiellt konkurrerande verksamhet och rent ideologiskt står nära den vetenskapligt underlägsna metoden med drogfri behandling.

Kanske är det så att KRIS tolkar uppmärksamheten de fick för två år sedan när de blev PR-byråernas och politikernas favorit i Almedalen för att de delade ut tablettaskar med godis (och låtsades att det var subutex) som att de hade ett vinnande koncept och därför kör attackerna i favoritrepris-anda. Eller så är det så att KRIS känner att de måste leverera något för alla de pengar som statliga Folkhälsoinstitutet (FHI) öst över KRIS för att de ska bedriva någon form av utvärdering av underhållsbehandling, om denna utvärdering som vi skattebetalare betalat mycket för kan man säga mycket, t ex inlägget ”KRIS i Almedalen dubbelt upp i år igen” som jag skrev efter att ha gått igenom deras rapport.

Fortsätt läsa Favorit i repris: KRIS hetsar mot underhållsbehandlingen

KRIS i Almedalen, dubbelt upp i år igen

granskningDet råder lite kris i Almedalen även i år, det är KRIS (Kriminellas revansch i Samhället) som i år åter igen publicerat en ”rapport” om Subutex och Metadon. Denna gång sker det med finansiellt stöd från oss skattebetalare via Folkhälsoinstitutet (se punkt 51 ”Dagens FHI: Vart går våra skattepengar?”. Så, vad är det då för rapport som KRIS presenterat i år, jag har gått igenom den och måste göra nedanstående kommentarer till rapporten.

Studien inleds med ett förord där KRIS skriver att de noterat ett missbruk av ”det vi ibland kallar statliga droger”, vilket är lite lustigt eftersom de varit måna om att kalla det statligt knark. Men man får anta att KRIS i år inte ville börja rapporten med något som skulle kunna kallas för osaklig stigmatiserande propaganda. Sedan skriver man om årets rapport att ”vi på ett vetenskapligt sätt tagit reda på hur det ser ut med behandling, missbruk och läckage av de statliga drogerna, i Stockholmsområdet”. Det låter ju bra, men särskilt vetenskaplig är inte rapporten, en rapport blir nämligen inte vetenskaplig för att man skriver att den är det.

Fortsätt läsa KRIS i Almedalen, dubbelt upp i år igen