• magnus.callmyr@gmail.com

Category ArchiveMinskad problematik

Beroendevården ges inte i tillräcklig omfattning

För några dagar sedan skrev jag om drogutvecklingen. Och för att vara övertydlig: jag har skrivit om det tidigare, och siffrorna pekar åt fel håll. Det kommer allt fler rapporter om ökad drogproblematik. Sedan jag skrev inlägget har det i mitt nyhetsflöde dykt upp ytterligare några artiklar. Så sent som idag skriver tidningen Smålänningen om situationen i Älmhults kommun. Artikeln är låst men ingressen lyder: ”Drogproblemen ökar allt mer bland de yngre i Älmhult. Användningen av droger har skjutit i höjden främst på Linnéskolan.” (Linnéskolan är ett högstadium och fetningen är min).

I mitt inlägg om utvecklingen skrev jag några av mina tankar om vad som krävs för att vända utvecklingen, och jag lovade att återkomma i ämnet så här kommer ett inlägg på det spåret. Jag nämnde att det behövs ”mer och bättre vård”. Och då syftar jag främst på den vård som riktar sig till dem som har problematisk användning (tidigare kallat missbruk) eller beroendeproblematik. Jag brukar slå ihop det och kalla allt för beroendevård, tidigare har jag använt missbruksvård eller missbrukarvård, det senare dels eftersom min högskoleutbildning lite slarvigt hette missbrukarvårdsprogrammet (slarvigt eftersom den innehöll så mycket mer än vård).

Socialstyrelsen ger varje år ut statistik över beroendevården. Årets statistik (för 2016) kom i månadsskiftet september/oktober och förtjänar lite kommentarer. Så här kan f ö utvecklingen inom beroendevården sammanfattas:

Det ser inte särskilt bra ut. Särskilt inte mot bakgrund av hur antalet individer med problemanvändning ser ut, eller hur antalet individer som avlider drogrelaterat ser ut.

Om konsumtionsförbudet mot narkotika och lagstiftningen om ”ringa narkotikabrott”

Då och då poppar det upp någon debattartikel där avkriminalisering av narkotikaanvändning berörs. Dvs att avskaffa den del av narkotikabrottslagen som avser ett personligt bruk (2 §).

Jag har själv argumenterat för det i några olika sammanhang. Dels i någon vanlig debattartikel om vad som behöver förändras inom narkotikapolitiken, och dels i någon debattartikel om hur vi kan minska problemen som omger de nya psykoaktiva substanserna (NPS, tidigare kallat nätdroger). Ibland har jag ersatt den argumentationen med förslag på att vi måste utreda om ”ringalagen” verkligen åstadkommer den den syftat till att åstadkomma – en lägre narkotikaproblematik.

Senast jag såg förslag på avkriminalisering av den egna användningen var i en debattartikel författad av debattörerna, och fd tjänstemännen inom narkotikaområdet, Björn Fries (även tidigare politiker för S och V) och Christina Gynnå Oguz. De skriver:

”Vi är mot legalisering av narkotika och för avkriminalisering av eget bruk. Vi vill betona att avkriminalisering inte är samma sak som att tillåta användning av narkotika. En avkriminalisering av eget bruk skulle innebära att det inte längre vore en straffbar gärning att ha använt narkotika.”

De föreslår i stället tvångsvård för den som använder narkotika (som det måste förstås; oavsett om denne har en problematisk användning eller inte).

Den okända drogrelaterade dödsorsaken: välfärdsstaten

Sorry you have no rights to view this entry!