• magnus.callmyr@gmail.com

Granskning av miljonrullningen till RFHL – del 2

Granskning av miljonrullningen till RFHL – del 2



HEMSIDAN UNDER OMBYGGNAD (inkl städning bland gamla inlägg)


I början av veckan publicerade jag den första delen av årets granskning av miljonrullningen till RFHL och vad de gjort för pengarna. Granskningen inledde jag i somras men den har dragit ut på tiden, dels eftersom jag inte är i ”full form” bland annat till följd av det som hände mig när jag arbetade på RFHL och dels på grund av att det har varit svårt att få ut/fram uppgifter och svar.

Jag ser denna granskning som viktig, dels eftersom det dels handlar om hur skattepengar används, och även hur människors besparingar används av Allmänna Arvsfonden, och dels handlar om att detta knepiga område med många utsatta människor behöver en seriös aktör i debatten – något som RFHL inte är.

Granskningen har väckt en del uppmärksamhet, främst i form av mail och frågor om vad som kan göras. Jag tänker återkomma till det längre fram. Dagens inlägg börjar med en granskning av det material (återrapporteringsblanketten) som RFHL lämnat in till Socialstyrelsen i linje med förordningen som styr hanteringen av statsbidrag till organisationer inom det sociala området, vilken jag skrev lite om i första inlägget.

Första delen i blanketten handlar om antalet medlemmar. Så här redovisar RFHL det för 2016:

Vid bidragsårets ingång fanns alltså 1460 medlemmar, och vid utgången 1800. RFHL ska alltså ha ökat med 340 medlemmar under 2016, detta samtidigt som den absolut största medlemsföreningen hoppade av/uteslöts samt ytterligare ett par ”medelstora” och ett par ”små” medlemsföreningar hoppade av. I samtal med personer som ingått i RFHL:s förbundsledning tidigare fick jag uppgift om antalet medlemmar i de föreningar som hoppat av uppskattat till åtminstone 450 medlemmar.

Ovanstående skulle innebära att RFHL:s medlemsantal under 2016 ökade med ca 800 medlemmar!!! Det är helt osannolikt. Men så tillkom det under 2016 två medlemsföreningar i medlemslistan, Dik Manusch och RUNG. Dik Manusch var en förening som gav ut en tidning med samma namn, vilken som såldes av romer/tiggare på en del orter, startad av RFHL:s förbundsstyrelseledamot Britt-Inger Hedström Lundqvist och nedlagd i år.

RUNG är en förening för ”resandefolket”/romer, där Britt-Inger Hedström Lundqvist, sitter i styrelsen. Hur många medlemmar dessa två ”rom-kopplade” föreningar har haft vet jag inte, inte heller varför två föreningar som vänder sig till romer har med RFHL att göra. Men visst, om det är ett sätt att ”manipulera” medlemsantalet och få upp det när andra föreningar som delade RFHL:s ursprungliga idé hoppade av så kan jag förstå det. Inte desto mindre är det gentemot Socialstyrelsen och statsbidragsgrundande medlemsantal för området ”alkohol och narkotika” oetiskt att agera på det sättet.

Dessutom, i slutet av 2015 arbetade jag (som organisationssekreterare vid RFHL) med att omforma RFHL:s kommunikation såväl externt som internt. En sak jag införde var ett medlemsbrev till medlemmarna som hade angivit mailadress. Jag vill minnas att det var ungefär 425 stycken när jag sökte fram dem ur medlemsregistret. Sedan upptäckte jag att det fanns dubbletter, dessa kunde jag tvätta bort när jag förde över medlemslistan till medlemsbrevssystemet ”Mailchimp” som jag använde, kvar blev då ca 375 unika individer.

Så då i ca november/december 2015 innehöll medlemsregistret minst 50 dubbletter bland 425 uttagna medlemmar. Frågan blir då, hur mycket ”luft” (bedrägeri) finns det i antalet medlemmar som RFHL redovisar till Socialstyrelsen? Hur många medlemmar har egentligen betalat in sin medlemsavgift årligen?

Jag ställde den frågan till den som anges som auktoriserad revisor för RFHL i Socialstyrelsens papper, Margaretha Morén vid revisionsbyrån BDO. Den tillsammans med en annan fråga som jag tyckte var intresserat utifrån en revisionssynvinkel:

1. Reviderar du medlemsantalet, så att uppgivet medlemsantal motsvarar det som finns inbetalt som medlemsavgifter?
2. När jag arbetade på RFHL rikskansli under 2015 noterade jag att flera medarbetare varje dag åt lunch på förbundets bekostnad (enbart två av oss åt medhavd matlåda, jag och förbundsstyrelseledamot Jörgen Filipsson, han lämnade för övrigt förbundsstyrelsen 2016 trots att han var vald till 2018), mestadels smörgåsar, vilket inhandlades av förbundet på en matbutik i närheten. Det torde vara en beskattningsbar förmån, eller åtminstone något som inte statsbidraget ska finansiera. Har ni granskat kvitton och sett onormalt många inköp på matbutik, och i förlängningen, har ni granskat om fri lunch tagits upp till beskattning (frågan gäller såväl 2015 som 2016)?
Morén svarade: ”I mitt uppdrag som revisor kommunicerar jag med enskilda medlemmar via min revisionsberättelse. Som medlem i en förening kan man ställa eventuella frågor till revisorn på föreningens årsmöte. I övrigt omfattas jag av den lagstadgade tystnadsplikt som vi revisorer har att följa.”.  Så tidigast på kongressen, som hålls vart tredje år, kan vi få svaret på de frågorna, dvs i maj 2018.

Och eftersom jag tyckte att ovanstående frågor borde beröra även Socialstyrelsen skickade jag en kopia på mitt mail till den ansvarige tjänstemannen inom Socialstyrelsen, Peter Redving. Dels eftersom uppgiften om medlemsantal är en del av rapporteringen till Socialstyrelsen och dels eftersom Socialstyrelsen delar ut bidrag som kommer från skatteinsamlingen, då blir det lite osmakligt om en organisation som lever på skattebidrag inte deklarerar uppgifter för de anställda som borde vara en del av Skatteverkets skatteinsamling.

Efter medlemsantalet frågar Socialstyrelsen om RFHL ”sett några förändringar när det gäller de problem eller behov som verksamheten syftade till att åtgärda?”. RFHL svarar:

Hur RFHL tänker kring att skattesänkningar (och ökade skatteinkomster för staten under alliansen tid) har lett till att förbundets målgrupper fått det sämre framgår inte. Det är mer ett allmänt påstående, av extrem vänsterkaraktär, som saknar grund/bevis. Frågan är bara vad det har i en redogörelse till Socialstyrelsen att göra? Och ännu mer frågande blir jag inför vad flyktingmottagandet och att ”ett stort fokus” har legat på det har med redovisning av målgruppens situation att göra, även där leder inte RFHL påståendet i bevis mer än att de antyder att även det skulle ha lett till att deras målgrupp skulle fått det sämre. Det enda RFHL ägnar sig åt är i så fall att ställa flyktingar mot individer som RFHL säger sig verka för, alternativt göda rasismen. Det senare rimmar illa med L:ets uttydning – likabehandling.

Jag är också nyfiken på vilka villkor som ställs för RFHL:s målgrupp som enligt RFHL är ”nästintill omöjligt att uppfylla”? Vad innebär det konkret? Vad menar RFHL? Likaså undrar jag precis som föregående år vilken grund RFHL har för skrivningen om att individer med ”annan NPF-diagnos” får ADHD-medicin idag och att det är en del av en ökad medikalisering. Vilken grund för det finns? Och vilken grund har RFHL för påståendet att många i målgruppen känner sig kränkta av välfärdssystemet? Och på vilket sätt?

Det är mycket RFHL slänger ur sig om hur förändringarna för deras målgrupp/-er ser ut. Men kan man verkligen bara slänga ur sig det? Det anser inte jag. Och köper verkligen Socialstyrelsen sånt här? Det är nästan så att jag vill fråga Socialstyrelsen vad de gjort med anledning av RFHL:s alarmerande text, eller hur det ställer sig till det RFHL skriver…

Och apropå målgrupper. Socialstyrelsen frågar om det. RFHL svarar:

Och så blir det åter igen intressant med de båda nya medlemsföreningarna som vänder sig till romer, att de ingår i RFHL? Ska man se det som att t ex RUNG eller RFHL anser att romerna har särskilt utbrett problematiskt bruk av narkotika etc?

Socialstyrelsen frågar även efter RFHL:s huvudmål. RFHL svarar:

Frågan är då hur RFHL har uppfyllt detta huvudmål. Var och hur har RFHL under 2016 arbetat med detta? På hemsidan? På Facebook? På twitter? Jag ser inget sånt. Men RFHL svarar dock själva att de gör det via rådgivning/information i telefon och på mail. Jag vet vilka som arbetar på RFHL och svarar i telefon. Ingen av dem har någon adekvat utbildning för att bedriva rådgivning om behandlingsformer vid t ex problematiskt narkotikabruk. Och när jag jobbade där lyssnade jag ibland på den ”volontär” som oftast svarade i telefon, det var många gånger jag frös till is av att höra vad som sades… Den främsta meriten bland kansliets personal är att ett par som arbetar där själva har LARO, läkemedelsassisterad behandling med metadon/buprenorfin vid opioidberoende. Men det räcker ju inte. Eller anser Socialstyrelsen att den typen av kompetens räcker för att bedriva rådgivning om behandlingsformer och stötta anhöriga? Uppenbarligen eftersom Socialstyrelsen öser miljoner över RFHL så att de kan ”uppfylla” detta huvudmål. Det blir ännu en ny fråga att ställa till Socialstyrelsen.

Men när sedan Socialstyrelsen frågar efter insats som haft störst påverkan på målgruppens situation så svarar RFHL:

Frågan är vilken grund RFHL har för att påstå det, och vilka hänvisningar har det varit, och som sagt var – utifrån vilken kompetens? Och sväljer Socialstyrelsen verkligen påståendet?

Som huvudmål 2 anger RFHL följande:

Det är ju tur att RFHL inte anger att det är förbundet som ska göra detta utan medlemsföreningarna, givet vad som framkom i granskning 1 om hur RFHL har deltagit i centrala brukarråd. Och man får hoppas att inte RFHL:s förbundskansli anser att de är ett gott exempel för lokalföreningarna. Och för min del blir det att undersöka hur ovanstående ser ut i de orter där RFHL är verksamma lokalt.

Mål 3 för RFHL är:

Det här är ju intressant. Inte minst eftersom RFHL i samhället knappt synts alls under 2016 och internrevisorn hoppade av i protest mot att interndemokratin inte fungerade i RFHL. Men RFHL utvecklar vad de menar med hur de stärkt RFHL:s roll i samhället under 2016:

När jag 2015 var organisationssekreterare från 1/8 skrev jag och fick in i media 8 debattartiklar, så RFHL syntes åtminstone en del i samhällsdebatten. Sedan dess har t ex 0 debattartiklar publicerats av förbundet. Så det stämmer väl som RFHL skriver att de under 2016 genom att sparka mig  (”bytt ut personal mot personer med mer erfarenhet och kompetens för det arbete som tillfogas (sic!)”) stärkte RFHL:s roll i samhället… Eller inte. Men det låter ju bra, och Socialstyrelsen går kanske på det snömoset.

Till sist finns det i återrapporteringen en redogörelse för hur de 2,1 Mkr skattemedel använts:

Det är onekligen intressant att notera att ett förbundskansli bestående av en förbundsordförande (Inger Forsgren), en vice förbundsordförande (Antonny Illes), en kanslist (minimalt lönebidrag), en ”utredare” (deltid/lönebidrag),  och en femte person (långtidssjukskriven åtminstone i början av 2016, ev lönebidrag) kan kosta 1,1 Mkr. Likaså att detta lilla kansli kan göra av med 106 000 kr på kontorsmaterial och telefon.

Bland de anställda finns eventuellt en sjätte person, förbundstyrelseledamoten Mikael Zeander. Han anställdes 1/1 2016 men enligt uppgift till mitt fackförbund i samband med MBL-förhandlingar enbart som anställd inom ett projekt kallat iJobb. I min pågående granskning har det dock kommit fram att det var osant, han har en heltidsanställning men enbart 80% inom iJobb. Det skulle kunna förklara att docent Björn Johnson till mig uppgav att det var denne Zeander han hade som kontaktperson på RFHL när han och Björn Fries inledde ett samarbete med den märkliga organisationen Harmreduction.nu (granskat här och här) och talade med RFHL i telefon. Det gick då inte ihop för mig med uppgiften att Zeander enbart skulle arbeta med iJobb, nu faller bitarna mer på plats.

Ijobb-projektet kommer jag granska i del 3 av denna granskning. Även där rullar det flera miljoner och finns en hel del tveksamheter. Och apropå Björn Johnson och Björn Fries samt deras kontakter med RFHL och min granskning av hur miljoner av skattemedel försvinner till RFHL utan vad det verkar som vare sig någon vettig verksamhet eller uppföljning. En tid efter att jag 2012 hade granskat FHI:s användning av skattemedel skrev Björn och Björn en debattartikel i Expressen om pengarullningen i FHI. Därför blev jag lite förvånad när de båda gick i säng med RFHL och tog del av Socialstyrelsens pengarullning inför ett seminarium i Almedalen. Hade jag velat vara seriös oberoende aktör (som åtminstone det är bra att forskare är) och haft den kännedom som jag förmedlat till båda björnarna dels genom vad jag erfarit och dels vad jag tidigare skrivit i förra årets granskning, och dessutom skrivit en sådan debattartikel, hade jag inte valt att gå i säng med en sådan här organisation som RFHL…

Om du gillade texten - DELA i stället för att gilla!
admin

Lämna ett meddelande