• magnus.callmyr@gmail.com

Om vårdpersonals attityder och substansanvändares stigma

Om vårdpersonals attityder och substansanvändares stigma

stigmaEtt av alla mina hang-ups inom drogområdet är stigma, processen där individer som använder narkotika – allt från rekreationellt till problematiskt – genom språket tillförs och tillskrivs negativa laddningar.

Jag har skrivit om det förr ur olika vinklar, allt från medias ordval till bemötande på vårdinrättningar oavsett om det handlar om beroendefrågor eller somatiska problem. Och jag håller på att samla material för att ”mer strukturerat” belysa problemet.

Förra veckan sprang jag på två artiklar om detta. Det ena var en svensk C-uppsats (litteraturstudie) med följande resultat:

stigmaresultat

Att det ser ut på det sättet på vårdcentraler och andra somatiska mottagningar när vårdpersonal får/har kännedom om substansbruk kan många med den bakgrunden och som varit i en vårdsituation berätta om. Och tyvärr även inom beroendevården. För min del har det, i båda fallen, handlat om såväl negativt bemötande som hur patientsäkert/medicinskt korrekt och bristande likabehandlat som vården har levererats på.

Det andra var en artikel om en vetenskaplig studie från 2013. Jag har själv tidigare skrivit om en norsk vetenskaplig studie från 2010 där samma fenomen konstaterades (och förklarades med attityder/värderingar och bristande kunskap om droger och beroende). Denna ”nya” artikel bestod av en metaanalys av tidigare studier genomförda inom (somatisk) vård och psykiatri (inkl beroendevård).

Resultatet var, inte särskilt förvånande, att det fanns en negativ, stigmatiserande, bild av substansanvändare bland vårdpersonal. Stigmatiseringen (negativa attityder) var större gentemot substansanvändare än mot individer med annan problematik (t ex depression och diabetes).

Bakom de starkt negativa attityderna mot de som hade en substansberoendeproblematik fanns en uppfattning av att de kan vara manipulativa, oansvariga och uppvisa en dålig motivation. Ju mer man ansåg att substansberoende handlade om något som kan kontrolleras, desto mer negativa var attityderna. Men ju mer vårdpersonalen hade haft privat eller professionell kontakt med individer med substansberoende, desto mer positiva var attityderna.

Att attityderna kan få dramatiskt negativa effekter, förutom sämre vård i stort, visade en av studierna som ingick i meta-analysen: en studie om sambandet mellan avbruten behandling och vårdpersonalens attityder.

Studierna visar på behovet av insatser inom vården mot denna stigmatisering. Insatserna måste förmedla korrekt kunskap om substansanvändning och beroende och utföras av ”rätt personer”. Det visar sig t ex att den bild av beroende som sprids av tolvstegsrörelsen (att beroende handlar om ”en sjukdom med kontrollförlust” men som kan kontrolleras om man enbart följer stegen), förutom att den är ovetenskaplig i sig som helhet, även bidrar till negativa attityder.

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!
admin

Lämna ett meddelande