Konsumtionsrum – en outnyttjad möjlighet att rädda fler liv

De senaste åren har vi mötts av allt fler nyheter om hur narkotikadödligheten når nya rekordnivåer i Sverige. Vi låter fler och fler dö i förtid. Och vi avstår från att göra det vi kan för att rädda liv. Läs den senaste meningen en gång till – Sveriges politiker avstår från att införa möjligheter till att rädda liv som sedan många år varit tillgängliga i andra länder. Och vi lama svenskar tillåter våra politiker att de inte gör det de skulle kunna göra genom ett enkelt beslut i riksdagen för att rädda fler liv. Hur kan det få vara så?

konsumtionsrum
Det är tomt i Sverige…

Den åtgärd som jag närmast tänker på handlar om så kallade konsumtionsrum, det vill säga inrättningar där individer som använder narkotika kan inta (injicera vanligtvis) sina droger och där det finns sjukvårdspersonal tillgängliga som kan gripa in om det blir en överdos.

I maj förra året skrev en dansk tidning om att sedan Danmark 2012 införde några konsumtionsrum (fixerum) hade 301 liv räddats där. Ingen som fick en överdos dog. I Sverige hade det med stor sannolikhet blivit ytterligare 301 döda människor.

I veckan släpptes en kartbild över var i världen dessa konsumtionsrum finns, är planerade eller diskuteras politiskt. Det är väldigt tomt i Sverige. Som jag har skrivit om tidigare saknar våra politiker viljan att göra det som krävs, och vi har en högsta ansvarig minister, Gabriel Wikström (S), som inte har en aning om vad han sysslar med.

Att konsumtionsrum räddar liv (ingen av de överdoser som nämns i denna artikels abstract ledde till ett dödsfall) är något som varit känt och konstaterat genom flertalet forskningsartiklar sedan länge (de två senare länkarna går till mer ”omfattande” dokument om konsumtionsrum). Det första konsumtionsrummet infördes för övrigt i Schweiz 1986.

2005 publicerades en forskningsartikel som studerat resultatet för 39 europeiska konsumtionsrum under åren 1999-2000. Det inträffade mellan 1 och 36 överdoser per 10 000 besök – ingen avled. Men det är inte den enda fördelen med konsumtionsrum. En forskningsartikel, publicerad 2005 visar att dessa konsumtionsrum attraherar ”högrisk”-användare, vilket förutom livräddandet leder till ökad användning av rena sprutor (inkl insamling av sprutor som tidigare hamnat i offentliga miljöer).

Forskning har även konstaterat att det är nationalekonomiskt lönsamt att införa konsumtionsrum, även om man enbart fokuserar på effekter av ”sprutbyte”.

Faktum är att dessa konsumtionsrum ofta erbjuder betydligt mer än de direkta (överdoser) och indirekta (minskad smittspridning) livräddande insatserna.

 

konsumtionsrumsextra

Som framgår av ovanstående bild erbjuder konsumtionsrummen en hel del ytterligare fördelar. Bland dessa kan nämnas hälsofrämjande information, kontakt med beroendevård, måltider och annan omvårdnad för de mest utsatta mm.

Så. Om Sverige skulle införa några konsumtionsrum (t ex i Stockholm, Göteborg och Malmö till att börja med, följt av alla större städer) skulle vi inte bara få ett antal förbättrade möjligheter att rädda liv, vi skulle dessutom kunna erbjuda en klart förbättrad möjlighet till sociala insatser för de mest utsatta.

Det enda som kan hindra är om politiker och förbudslobbyisterna (läs IOGT-NTO, RNS, ECAD och liknande anhang) får för sig att konsumtionsrum ”sänder fel signaler”. Inte för att jag kan förstå hur dokumenterat livräddande åtgärder kan sända fel signaler, de enda signaler som konsumtionsrum sänder är att samhället försöker göra det som står i samhällets makt för att värna liv och värdighet.

Det är hög tid att vi snarast får en seriös, och snabb, debatt om konsumtionsrum och därefter ett skyndsamt beslut om införande!

– –

fixelansDen blå bubblan för Danmark på kartbilden är för övrigt en mobil enhet, Fixelancen.

Så kan man också göra om man är ett land som är särskilt mån om att försöka minska dödsfallen…

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *