• magnus.callmyr@gmail.com

Om nätdroger/NPS och regeringens utredning

Om nätdroger/NPS och regeringens utredning



HEMSIDAN UNDER OMBYGGNAD (inkl städning bland gamla inlägg)


granskningBorås Tidning hade igår ett par artiklar om nätdrogshandeln av NPS (Nya Psykoaktiva Substanser). En av artiklarna handlar dels om hur en webbshop säljer ut en opioid-NPS (fentanyl-analog) inför en stundande narkotikaklassning, en artikel som även innehåller en intervju med en pappa som förlorade sin son tidigare i år på grund av fentanyl.

Pappan är så klart upprörd och förtvivlad. Bland annat för att svenska webbshopar nu säljer ut den drog som hans son dog av.

fentrea

Faksimil från en svensk NPS-webbshop, skärmdump 160806

I en tidigare artikel om sonens dödsfall säger pappan ”Det är för jävligt att sådana här saker kan få förekomma. Det finns inte ord för vad jag tycker och känner”, och det kan man ju förstå är en första reaktion. Sedan dödsfallet har pappan engagerat sig i ”nätdrogs-frågan”. Det är bara att hoppas att denna pappa sätter sin in i problematiken från grunden, vilket verkar svårt inom nätdrogsområdet där många åsiktare utan gedigen kunskap härjar. Facebook-sidan ”Stoppa knarket i Västerås” är ett tragiskt exempel på hur anhöriga till någon som gått bort till följd av NPS villar bort sig helt i drogdjungeln .

FB-sidan ”Stoppa knarket…” främjar i själva verket efterfrågan på NPS. Och för att förstå det påståendet måste man vara insatt i hur efterfrågan på NPS ser ut och av vilka anledningar efterfrågan på NPS finns. Den främsta anledningen är, rent generellt enligt forskning, att NPS möjliggör att användaren inte kan ställas till juridiskt ansvar för ”ringa narkotikabrott” då dessa droger (inledningsvis) inte är klassade som narkotika. Det finns flera andra anledningar (enligt såväl forskning som den enklare studie jag själv gjorde när jag skrev min faktabok om nätdroger).

När jag skrev faktaboken 2011 hade inte nätdrogsopioderna fått sitt genombrott, det skedde först året efter. Jag tog däremot upp flera exempel på dem redan 2012 i samband med föreläsningar (ett ex en föreläsning i Katrineholm, KK-kuriren). Så här såg min bild av nätdrogsopioidmarknaden ut då:

rcop2012

Redan då fanns det en fentanyl-analog som salufördes i webbshoparna, butyr-fentanyl. Den narkotikaklassades sedan i augusti 2015.

Trots att det tog lång tid den gången (tar för givet att någon mer än jag måste ha uppmärksammat försäljningen av butyr-fentanyl, t ex någon som är avlönad för att arbeta med NPS-frågan) att narkotikaklassa en substans är Sverige ledande på att snabbt narkotikaklassa NPS. I tillägg till det har vi den unika förstörandelagen som möjliggör för tull och polis att omhänderta substanser, och förstöra dem efter åklagarbeslut, som kan misstänkas att bli narkotikaklassade i en framtid.

Just nu pågår en utredning om NPS-klassificering som Socialdepartementet/Gabriel Wikström har beställt. Den handlar, enligt direktivet, om att det ska gå ännu snabbare att narkotikaklassa NPS. Regeringen förtydligar frågeställningarna till:

– utredningen ska föreslå åtgärder för att effektivisera klassificerings-processerna för narkotika och hälsofarliga varor,

– analysera möjligheterna att klassificera substanser som narkotika eller hälsofarliga varor i grupper i stället för att som i dag klassificera varje substans enskilt,

– utreda möjligheterna att tillfälligt förbjuda försäljning av substanser som kan komma att förklaras som narkotika eller hälsofarliga varor.

Den tredje punkten är särskilt intressant. Sveriges regering vill utreda möjligheterna att tillfälligt förbjuda försäljning. Hur det skulle gå till känns mycket intressant, det känns märkligt att vår regering tror att de kan förbjuda försäljning som sker på en server som ligger i Laos eller en sajt som ingår i det TOR-skyddade Darknet.

Det är en sak att en sådan formulering slinker igenom för Gabriel Wikström som tidigare visat sig sakna den kunskap som borde krävas för att bli högste ansvarig politiker för området, men det är mer anmärkningsvärt att den kan slinka igenom hos de sakkunniga som eventuellt finns/borde finnas på Socialdepartementet. Men kunskap inom NPS-området har ju aldrig varit prioriterat.

Den första punkten är inte mycket att säga om, förutom att Sverige länge har utmärkt sig genom snabba och rättssäkra narkotikaklassningar inom området jämfört med andra länder.

Den andra punkten handlar om den så kallade familjeklassningen, något jag skrivit om flera gånger tidigare. Det är ett kärt ämne för såväl politiker som åsiktare inom området. Och det har avhandlat tidigare i lagstiftningsprocessen/riksdagen då opportunistiska politiker föreslagit familjeklassning. De gångerna har expertmyndigheterna avrått från det med argumenten att dagens klassningsförfarande undviker en rad problem som kan uppstå med familjeklassning, problem vilka kan försena en klassning jämfört med dagens system för narkotikaklassningen.

Frågan är om expertmyndigheterna orkar stå emot politikerna ännu en gång. För det är inte bara det att en familjeklassning riskerar att försena klassningen, det driver, som jag påtalat många gånger tidigare, även fram mer farliga substanser då kemisterna arbetar med att sätt att undkomma familjeklassningar. Att så är fallet visades t ex med den spice-variant som var den främsta orsaken till den spice-problematik som Sverige erfor för ca 1,5 år sedan (MMB-CHMINACA togs särskilt fram för att undkomma Storbritanniens familjeklassning av syntetiska cannabinoider).

Det senare tar även Folkhälsomyndighetens enhetschef Anders Persson upp som ett problem i den andra av de två artiklarna i Borås Tidning. En annan intressant sak i det Anders Persson säger är att han menar att den så kallade förstörandelagen är ”en åtgärd som riktas mot personer och inte kommer åt nätförsäljning.”. Det är såväl felaktigt som okunnigt. Som SvD kunde rapportera redan 2011 har den lett till att flera svenska webbshopar fått stänga. Och en av de genom tiderna största svenska/inhemska webbshoparna Hemulen (känd från Uppdrag Granskning) stängde efter att förstörandelagen använts. Så här beskrev de situationen på hemsidan:

hemulenslut

Men det är klart, ska man vara ”sakkunnig” inom Folkhälsomyndigheten är det ju ett anställningskrav att man inte kan så mycket om de frågor man hanterar och uttalar sig i media om. Något som gäller generellt för svenska anställningar inom drogområdet. Så; den drabbade pappan får räkna med att mötas av en vägg av okunskap och förhoppningsvis klarar han av att se igenom den och därmed kunna bidra till något positivt i debatten om hur vi kommer till rätta med drogproblemen (något jag försöker göra bland annat genom texter av detta slag).

I övrigt upprepar jag mina åsikter om hur man bäst motverkar de problem som dessa NPS skapar. Lösningen handlar dels om mer kunskap, dels om bättre och mer trovärdig information till ”intressenter” än dagens, dels om avkriminalisering av det egna bruket av narkotika. Lösningen ligger inte i mer och hårdare lagstiftning, oavsett hur många gånger våra opportuna politiker försöker pröva den vägen.

Om du gillade texten - DELA i stället för att gilla!
admin

Lämna ett meddelande