Here we go again: medias och polisens bristfälliga kompetens

Jag har flera gånger skrivit om att kompetensen inom droger hos såväl media som polisen är bristfällig (en del framgår av att följa ”taggarna” i anslutning till inlägget). Det gäller såväl traditionella som NPS/”nätdroger”. Och i Sveriges Radio P4 Blekinge idag framgår det igen.

Det är en artikel/inslag som handlar om spice. Det mest problematiska är att polisen som intervjuas fortfarande inte förstått att spice inte är en specifik drog i sig. Och det efter alla år som spice varit i media som ett samhällsproblem (jag själv skrev första inlägget om spice 2009 när spice fortfarande var såväl Spice som spice).

Som så många gånger under det senaste dryga året spekuleras det i vad det beror på att spice inte förekommer lika ofta nu som förr. Den intervjuade polisen säger:

”Det har nu börjat klassas som narkotika, vilket det inte gjorde initialt. Det såldes som någon typ av ört. ”

Börjat NU??? Den första versionen av spice (dvs främst varumärket Spice) narkotikaklassades redan 2009. Polisen som intervjuas säger för övrigt att myndigheterna ”har hunnit ikapp och kriminaliserat flera av de substanser som används i spice”. Det är som han tror att spice är en och samma drog i sig och att spice, hade han förstått vad spice är hade han uttryckt sig med ”substanser som används som spice” (med reservation för att det är P4:s journalister som ställer till det eftersom just det uttalandet inte finns med i inslaget som ligger ute för lyssning).

I övrigt, visst, Spice marknadsfördes initialt som en ”örtblandning”, men det avslöjades redan 2008 att det var just marknadsföring och att det som såldes som spice (under olika varumärken, mest känt var Spice som gav upphov till den generiska benämningen spice (varumärkesord)) var kemiska ämnen – så kallade syntetiska cannabinoider.

Att en polis som inte bara arbetar med narkotika utan även uttalar sig i media inte har koll på den mest grundläggande fakta som detta är anmärkningsvärt. Nästan lika anmärkningsvärt är det att en journalist som ska göra ett inslag inte skaffar sig lite grundinformation genom att googla så att denne kan ställa följdfrågor.

Min åsikt om vad som förklarar att spice inte är lika förekommande nu som tidigare handlar, precis som i maj 2015, om att det är en kombination av flera faktorer. Dels beror det på mediauppmärksamheten som var hösten/vintern 2014/2015, dels på användarnas egna erfarenheter och diskussioner om dessa på forum som Flashback och liknande och dels på att producenterna inte fått fram någon tillräckligt intressant syntetisk cannabinoid (utifrån hur användarna har recenserat de ersättningscannabinoider som trots allt kommit ut).

Det senare beror, vad jag tror, på att de flesta stora internationella marknaderna har använt den/de cannabinoiderna som låg bakom vårt stora ”mediautbrott” hösten/vintern 2014/2015, detta eftersom media i UK och USA varit fulla av liknande rapporter det senaste året som vi hade 2014/2015. Och när Sverige är duktigt på att narkotikaklassa enskilda NPS, och resten av världen inte lika duktiga alternativt förlitar sig på otillräcklig ”familjeklassning”, får det inte konsekvensen att tillverkarna prioriterar den svenska marknaden för att ta fram den mest effektiva ersättaren till de substanser som säljer för fullt på större marknader.

Nästan lika allvarligt som att den i P4 intervjuade polisen verkar se spice som en drog i sig är att den intervjuade chefen från socialtjänsten i Karlskrona även han ser spice som en drog i stället för generiskt varumärkesord för en drogkategori. Han säger enligt P4 att han ”tycker att det är viktigt att samhället arbetar förebyggande nu. Så att det inte kommer en ny drog och ersätter spice.”. Om man arbetar som chef på en fältgrupp inom socialtjänsten borde man ha lite bättre kunskapsnivå än den som framkommer i inslaget.

Som grädde på moset berättar polisen för P4 Blekinge att ”de för tillfället inte har upptäckt några nya droger i omlopp”. Det skulle vara väldigt märkligt om inte någon av alla nya NPS som används och säljs på svenska och internationella inte skulle användas även i Blekinge…

Faksimil från svensk webshop nr 2, tagen 2016-07-18
Faksimil från svensk webshop nr 2, tagen 2016-07-18

Exempel:

Faksimil från svensk webshop nr 1, tagen 2016-07-18
Faksimil från svensk webshop nr 1, tagen 2016-07-18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Å andra sidan är det ju inte så konstigt att en svensk polis från polisens ”underrättelseenhet” inte har koll och kunskap om vad som händer på drogområdet… Detta med kompetens står inte särskilt högt i kurs för aktörer inom svenskt drogområde.

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

4 reaktion på “Here we go again: medias och polisens bristfälliga kompetens”

  1. Mitt generella intryck är att poliser i största allmänhet uppvisar en anmärkningsvärd brist på kunskaper inom det här området. Visst, jag kan förstå att inte varenda ”grunt” har koll på allt, men om man ska gå ut i pressen, så kanske man borde ha någon koll på vad man talar om. Detta beteende är dock knappast unikt för poliser – våra politiker vräker ju ur sig dumhet efter dumhet, för att inte tala om förbudsfundamentalisterna i RNS och dylikt. Jag tycker att media har ett ansvar här, att de faktiskt borde vara lite mer källkritiska och kanske emellanåt ställa en motfråga som kan tänkas chocka personen de intervjuar: ”Vad har du för källa till det påståendet?”

    Ett av många exempel på journalisters ointresse att överhuvudtaget ifrågasätta vissa förbudsförespråkares trovärdighet är hur dr Kai Knudsen gång på gång tillåts vräka ur sig pseudovetenskapligt nonsens, senast i samband med ett ayahuascaläger där han på fullaste allvar drog till med 70-talsmyten att man tror att man kan flyga om man använder psykedelia (en myt som egentligen förknippas med LSD och inte ayahuasca, men sådana detaljer bryr sig inte Knudsen om).

    Polis i Sverige har tidigare sagt till pressen att psykedelisk svamp orsakar att man blir lite darrig och svettig, inte mer än så. Jag förstår inte ens motivet bakom ett sådant dumt påstående? Vill man få läsaren att tro att folk på fullaste allvar tar svamp för att det är så angenämt att svettas och skaka? Att svamp har använts i andliga sammanhang i många tusen år för dessa eftersträvansvärda egenskaper?

    Polisens inkompetens inom området är dock en konstant, något vi även ser om vi går tillbaka i tiden och kollar upp vad man sa i samband med att ecstasy började bli populärt i Sverige. En kommissarie vid Stockholms narkotikarotel gick exempelvis ut och hävdade att ungdomar sitter och skakar i rullstol efter ”en enda tablett”, något jag ställer mig tveksam till och jag skulle tro att professor David Nutt håller med mig. Han presenterade statistik som uppskattade risken för att råka ut för ett allvarligt tillbud i samband med ecstasy-intag som 1 på 100.000. Detta jämfördes med hästridning, där risken ansågs vara 1 på 350. Detta orsakade såklart ramaskri från förbudsförespråkare, där en minister gick ut och krävde en ”ursäkt” för att man publicerat denna statistik och hävdade att man inte kan jämföra en olaglig drog med hästridning. Helt utan att betänka det faktum att drogen är olaglig för att ministrar som denne vill det, inte på grund av något slags kosmisk lag.

    I Svenska Narkotikapolisenföreningens Tidskrift (nr 1/2014) skriver man bland annat följande, förmodligen i samband med cannabis, men texten är lite oklar: ”Men en enda socialt
    havererad narkotikamissbrukare kan kosta samhäller
    15 miljoner kronor under sin livstid i behandling,
    socialbidrag, uteblivna skatter m.m.”
    . Här ser vi det så typiska antagandet inom förbudslägret att korrelation är lika med kausalitet. Det är alltså per automatik cannabis/whatever som resulterat i en kostnad på 15 mille, det är helt enkelt otänkbart att personen började använda cannabis/whatever exempelvis för att denne redan mådde dåligt, som ett sätt att försöka hantera ett redan ”socialt havererat” liv. Sådant här oseriöst hanterande av frågan är förbannat irriterande, men ack så vanligt i vårt samhälle.

    I samma nummer passar man på att hävda att ”hallucinogener” kan framkalla (det vill säga orsaka) eller utlösa en psykos redan efter ”enstaka rustillfällen”, ett anmärkningsvärt påstående med tanke på att modern forskning har påvisat att användare av psykedelia (vilket jag misstänker att Polisen i första hand syftar på när de använder sig av den olämpliga termen ”hallucinogener”) mår statistiskt sett psykiskt bättre än icke-brukare. Jag misstänker dock att Polisen inte är intresserad av vad forskningen har att säga om saken och att de därmed saknar en evidensbaserad källa som styrker deras påstående.

    Men detta med polisens okunskap/fördomar/förljugenhet inom området är ju inte unikt för Sverige. Glöm inte den enskilde polisens uttalande i ”kannibalfallet” i USA, där denne påstod att ett ”badsalt” kan ha orsakat incidenten på grund av dess påstådda LSD-liknande egenskaper (man blir inte kannibal av LSD). Svensk media väntade inte ett ögonblick på att smälla upp sensationsrubriker kring detta, men ansträngde sig inte lika mycket med att senare informera om att påståendet var felaktigt.

    1. Spot on! Jag får intrycket av att det anses suspekt att kunna för mycket fakta om droger, även okontroversiella saker som verksam substans osv. Kanske orsaken till att kunskap inte ens är meriterande för politiker som jobbar med frågorna.

      1. Ja, ett exempel på det är hur Fred Nyberg menade att det är ”sunt” att genomsnittspersonen inte har någon kunskap om narkotika. Det är ”sunt” för sådana som Nyberg, då dessa därmed kan fortsätta att tjäna grova pengar på sin verksamhet utan att ifrågasättas av allmänheten. Jag tycker snarare att det är sunt att reagera på när en ”auktoritet” hävdar att brist på kunskap är något positivt.

        1. Verkligen! En annan märklig grej att man kan ”informera” med ett uttalat syfte annat än att informera och fortfarande anses trovärdig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *