Fallbeskrivning: Annas konsekvenser av samhällets ingripande

Varför använder människor narkotika? Eller kanske snarare: vad är anledningen till att Sverige aldrig kommer att uppnå målet som våra politiker och myndigheter satt upp om det narkotikafria samhället?

Det är två viktiga frågeställningar som alla behöver ställa sig.
Svaret är självfallet ”för att man upplever att man får ut något positivt av det”. Första gångerna kanske det handlar om någon annan anledning, men den som fortsätter efter det gör det för att den på något sätt upplever att det är något bra.

Du och jag kan ha olika åsikter om en annan människas val. Och vi kan hoppas att den människans val beror på ett informerat beslut där denne tagit till sig av information den upplever som trovärdig. Men vi måste komma ihåg att bakom beslutet att fortsätta att använda en viss substans finns alltid en anledning.

När det gäller narkotika har Sveriges politiker bestämt att användningen för närvarande ska vara olaglig. Detta beslut kan verkställas på olika sätt, samhällets insatser för att upprätthålla beslutet kan se ut på olika sätt. Och samhällets insatser för att motivera till efterföljsamhet kan se olika ut, precis som samhällets insatser för att verka för att så få som möjligt kommer fram till att narkotika behövs i tillvaron (om det nu är ett önskvärt beslut). Allt detta är en del av vår social- och narkotikapolitik.

Håll ovanstående i minnet så ska vi nu berätta om ett kanske kontroversiellt fall.

polisenungdomar
Foto: Faksimil från polisens hemsida. Fotograf ej angiven. Bilden har ingen koppling till det vi skriver om.

Berättelsen om Anna

Anna, nu 16 år, testade att röka cannabis första gången när hon var 13. Anledningen var att det kändes som en häftig och spännande sak att göra. Även grupptryck från hennes vänner var inblandat.

Hon rökte några gånger, tills hon övergick till att börja röka spice istället då det var lagligt och hon därför inte behövde oroa sig för att åka fast. När en av hennes närmsta vänner hamnade på sjukhus och var nära på att bli förklarad hjärndöd till följd av spicerökning bestämde sig Anna för att aldrig mer bruka någon kemisk substans.

Sedan dess har hon endast brukat cannabis sporadiskt, eftersom hon upplever att det hjälper mot hennes ADHD, som hon blev diagnostiserad med när hon var 10 år gammal. Även om Anna fått ADHD-medicin utskrivet av läkare (först Concerta, därefter Elvanse, båda av samhället godkända narkotikaklassade läkemedel) anser hon att cannabis fungerar bättre och att effekten är mycket mildare. Efter att hon började använda cannabis har det blivit lättare för Anna att koncentrera sig, hennes aptit stimuleras, hennes fokus ökar. Hon mår mycket bättre överlag och slipper biverkningarna som den andra medicineringen ger henne.

För ca två månader sedan blev Anna gripen för ringa narkotikabrott. Hon och en av hennes vänner satt vid en busshållplats och delade på en joint, ovetandes om att en civilpolis iakttog dem. Anna blev tagen för cannabisinnehav på grund av den till 90 % upprökta jointen. De båda fick även lämna urinprov där man kunde konstatera att de hade substansen i kroppen.

Annas liv förändrades i och med att hon blev gripen.

Förutom utredningar, möten, uppskjutet körkortstillstånd och att hon blir tvungen till att betala böter, har även hennes psykiska hälsa samt sociala tillvaro förändrats.

Den närmsta perioden innan Anna blev gripen var hennes psykiska mående bättre än någonsin. Tidigare i hennes liv har det funnits perioder som varit tunga att hantera. Hennes handlingar och val har i dessa perioder varit väldigt destruktiva, men den senaste tiden har hon mått mycket bättre.

Efter gripandet har hennes psykiska hälsa försämrats avsevärt.

Hennes ADHD är numera svårhanterlig och hon beskriver att hennes huvud känns som ett enda virrvarr av känslor och tankar, även vid medicinering.
Energin och tiden som hon egentligen skulle behöva lägga på skolan för att få upp sina betyg innan hon slutar 9an till sommaren, är som bortblåst.

Men det räcker inte med dessa konsekvenser. Anna har även blivit offentligt visiterad två gånger av polisen inom loppet av en månad, och hennes kontakt på Socialtjänsten har sagt att polisen håller koll på henne.

På möten och utredningar antar man automatiskt att hon mår dåligt psykiskt, och att det är en följd av hennes cannabisbruk. Hon blir stämplad som ”missbrukare” och tvingad till att säga att hon har problem.

Anna har drabbats negativt även i skolan. Hennes mentor har lyft fram Annas gripande och använder det som en anledning till att Anna inte skall tillåtas följa med på den avslutningsresa som klassen ska göra.
När Anna försökte argumentera emot mentorns beslut ändrade sig mentorn och sade att Anna får lov att följa med, om även hennes mamma gör det och håller Anna under uppsikt.
Eftersom Anna inte vill att alla i hennes klass ska få reda på vad som hänt, vilket hon känner sig tvingad till att berätta om hennes mor följer med, har hon bestämt sig för att avstå från klassresan.

 

Annas egna tankar kring sin historia

Hon tycker att det är ett enormt slöseri med tid/resurser från samhällets sida.
Hon förstår att unga människor inte borde bruka cannabis men anser inte att det skall vara ett kriminellt problem, utan snarare ett hälsoproblem.
Hennes misstro mot polisen har ökat efter att detta inträffat och hon känner sig både kränkt och förföljd.
Om hon haft ett problematiskt cannabisbruk hade hon definitivt inte blivit hjälpt till att sluta genom att stigmatiseras och bli stämplad som missbrukare redan som ung (med allt vad detta innebär).

Vad säger forskningen om Annas historia?

Till att börja med är det, före någon påtalar Annas ålder allt för slentrianmässigt, viktigt att ha i åtanke att forskningen visar att de skadeverkningar som eventuellt kan uppstå beror på vilken dos (både THC-mängd och antal gånger under en viss tid) som använts. Det är även för unga en skillnad på såväl bruk och bruk som bruk och beroende. Unga ska helst inte använda narkotika, men givet systemet med avsaknad av reglerad försäljning finns det ingen ålderskontroll i dagens säljarled.

Att någon blir gripen för ringa narkotikabrott verkligen får en fungerande hjälp finns det inget forskningsstöd för. Den enda forskning som funnits tillgänglig är numera borttagen från nätet (den finns dock refererad i detta blogginlägg). Den undersökningen visade att de allra flesta inte fick någon hjälp från samhället. Precis som Anna känner.

Anna utsätts för kränkningar och olika bestraffningar. Bland annat i skolan. Forskning visar att det snarare stjälper än hjälper. Hårdare tag mot ungdomar från skolornas sida leder till mer problem, inte mindre. Det finns i forskningen mycket annat som en skola kan göra, framför allt att verka för en positiv skolmiljö och att erbjuda stöd och hjälp till dem som är i behov av det.

Att Anna förutom en prick i registret tre – fem år framåt även straffas med indragit körkortstillstånd (med de problem det innebär även för en ung människa) finns det inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara bra (dvs för en ungdom såväl som en vuxen finns det inget stöd för att bli lagförd för ”ringa narkotikabrott” har någon positiv effekt).

Vad tycker du?

nuttranking
Klicka för större bild!

Bör en tonåring, som går igenom så pass mycket olika kriser/förändringar i denna period av livet, verkligen bli stämplad och stigmatiserad pga. att hen valt att bruka cannabis? Cannabis istället för ex. alkohol/cigaretter, som enligt forskning är mycket mer skadligt, men som många provar på i denna ålder.

Kan man verkligen anse att den repressiva narkotikapolitiken är berättigad om man väger de fysiska/psykiska riskerna med att bruka (dvs inte att ha ett problematiskt bruk/beroende) cannabis som ung, mot konsekvenserna av att bli gripen och utpekad?

Har du en egen historia att berätta? Är du skolelev/student och har drabbats negativt av att bli gripen? Vi vill gärna sammanställa ett antal berättelser – hör av dig till oss! Du kan maila eller skriva in en sammanfattning av vad du råkat ut för i kommentarsfältet nedanför (den kommer inte publiceras som kommentar utan är enbart ett smidigt sätt för dig att bidra med vad du råkat ut för).

Text: Eleonor Hjärtmyr & Magnus Callmyr

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

En reaktion på “Fallbeskrivning: Annas konsekvenser av samhällets ingripande”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *