Granskning av Västerås kommuns ANDT-förebyggande verksamhet – del 3/3

Hittills har jag visat att Västerås kommuns ANDT-förebyggande arbete/utbildning av personal som kommer i kontakt med skolelever dels för fram osaklig information om effekter och skadeverkningar av i synnerhet cannabis som dessutom bygger på fördomar och stigmatisering/smutskastning av individer som använder droger.

Delen som kallas ”preparatkunskap” hålls av en polis i Västerås, han presenterar sig genom en bild som jag har korrigerat med röd text:

pel1

Det är rätt ofta som olika aktörer inom RNS figurerar i media och liknande offentliga sammanhang där företrädarna glömmer att redovisa sina dubbla roller/att de sitter på två stolar. Det gäller i detta fall under Västerås kommuns utbildning, men även nyligen i Läkartidningen där en profilerad RNS-medlem som synts i media under hösten kommenterandes narkotikapolitik under enbart läkartiteln ånyo glömmer bort att redovisa dubbla stolar när denne RNS-medlem recenserar RNS-medlemmen Pelle Olssons senaste bok utgiven av RNS bokförlag (Läkartidningen nämner ingen av de 3 RNS-stolarna, vilket säger en del om Läkartidningens saklighet/kvalitet).

Per-Erik Lundberg (PEL) berättar sedan om drogsituationen i Västerås med bilden:

pel2

Även om jag skulle ha lagt upp bilden annorlunda vad det gäller ”Nya psykoaktiva substanser” (nätdroger) så stämmer det att myndigheternas arbete mot narkotikan (War on drugs) är misslyckat. ”Misslyckat” bland annat på grund av att det finns ”god tillgång på alla preparat”. Märkligt nog nämns inte klassen hallucinogener i polisens föredrag, men även detta drogområde har god tillgång på såväl gammeldrogen LSD som nyare NPS-droger.

Efter att ha gått igenom hur en drogmarknad (gamla modellen utan nätet) kan fungera kommer PEL in på varför det arbetas mot narkotika på skolan saknar jag det för mig viktiga ”hälso-perspektivet”.

pel3

Vad bilden tyvärr missar är att vissa insatser, t ex drogtester som RNS propagerar för, riskerar att försämra skolmiljön och att det finns en koppling mellan skolmiljö och droganvändning. Bilden missar också att för att minska droganvändning är det viktigt med trovärdig kommunikation, och för de ungdomar som får höra någon skolpersonal återge det som lärts ut i den aktuella utbildningen finns det skäl att anta att det har motsatt verkan. Tyvärr.

PEL går därefter igenom tre bilder om tecken på droganvändning, de är i stort sett bra (särskilt om man som jag utgår från att de åtföljs av en markering att vissa fysiska och psykiska tecken kan vara tecken på tonårsålder etc). Men PEL kommer in på bilden ”sociala problem”, och då blir det problem.

pel4

Dessa tecken/problem är lite väl fördomsfulla och moralistiska (utöver den uppenbart problematiska användningen av orden ”knarkare” och ”missbrukare”). Att hävda att det är drogtecken och ett socialt problem att vara socialt engagerad och verka för att ”försvara” och motverka diskriminering och stigmatisering av individer som använder narkotika är inte särskilt lämpligt att en företrädare för ordningsmakten ägnar sig åt. Det är som att polisen säger att mitt jobb som opinionsbildare inom RFHL är ett ”socialt problem” och tecken på ”narkotikaanvändning”. Den inställningen passar inte att vare sig polisen har eller att den lärs ut till personal som arbetar med skolelever.

Det PEL lär ut om vissa fysiska tecken för olika substanser stämmer säkert även om jag själv skulle ha använt mig av lite fler ** för att markera avvikelser. Det jag reagerar på är användningen ”Förvirrad” tids- och balansuppfattning för cannabis, det är ungefär lika sakligt som att påstå att den som är hög på centralstimulerande alltid är snabb på att hitta balansen… Men det verkar ju ha varit ett särskilt tema för denna Västerås-utbildning att använda negativ utmålning av särskilt cannabisanvändare som en del av kommunikationsstrategin…

pel5

Mot slutet efter att ha visat några bilder på marijuana och hasch kommer PEL in på nätdrogerna. Han börjar med spice som presenteras med denna bild (de flesta exempelpåsarna verkar vara från ca 2010) som förutom att inte vara uppdaterad på varumärken fortfarande sprider att ”spice är en blandning av torkade örter”, vilket är ungefär lika korrekt som att hävda att ”amfetamin är en blandning av kemisk substans med kanyl och pump”.

pel6

Därefter kommer dels ett par bilder på tecken på cannabis- och amfetaminrus, och dels ett par bilder på NPS-droger som knappt förekommer på marknaden längre (Bromo Dragonfly och DXM).

Inte särskilt uppdaterad eller behjälplig ”preparatkunskap”-del i Västerås kommuns utbildning. Så utbildningen kan sammanfattas så som de flesta utbildningar inom drogområdet kan:

mycket faktafel och mycket moralism och stigmatisering, väldigt lite av sånt som skolpersonal kan ha nytta av om de vill göra verklig nytta inom området.

Gillar du det du läst? Hjälp mig gärna genom att Swisha en liten summa till +46(0)723017517

och

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

2 reaktion på “Granskning av Västerås kommuns ANDT-förebyggande verksamhet – del 3/3”

  1. Ja, det är ju ganska bedrövligt. Som du påpekar, så är det förkastligt att man använder ett nedvärderande slanguttryck som ”knarkare” under en utbildning. I mina ögon är det ungefär på samma nivå som att använda ordet ”blattar” när man diskuterar immigration.

    En sak jag finner bekymrande är att en sådan här ”utbildning” mycket väl kan leda till att fullständigt oskyldiga personer blir misstänkliggjorda och kanske till och med utsätts för regelrätt stigmatisering. Jag tänker exempelvis på ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADHD, ADD och Aspergers och hur dessas koncentrationssvårigheter, asociala beteenden eller dylikt kan pekas ut som tecken på att de är ”knarkare”.

  2. Jag glömde visst att tillägga att även jag finner Läkartidningens saklighet/kvalitet tveksam. Ett exempel på detta är när man utan betänkligheter publicerade dr Kai Knudsens pseudovetenskapliga inlägg, där han med anhang hävdade att ”regelbundet cannabisbruk i unga år ökar risken att dö inom 15 år 10–20 gånger jämfört med hög alkoholkonsumtion”. För att stöda det anmärkningsvärda påståendet likställde han korrelation med kausalitet, felciterade källor och så vidare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *