Resultat av drogtester vid svenska lab ett rättssäkerhetsproblem

Varje år genomförs mängder av drogtester i Sverige. Det handlar till exempel om drogtester i arbetslivet (30 000 varje år i Sverige), drogtester i samband med behandlingar, drogtester av barn i skolorna, drogtester i samband med rättsväsendet (inte minst i samband med alla som misstänks för ”ringa narkotikabrott”, vilka har ökat med 10 300 fällda individer de senaste 10 åren).

Konsekvenserna kan vara stora, allt från förlust av anställning till att en ungdoms framtid slås i spillror. Detta förutom utpekandet som en ”problematisk individ” i samhällets ögon med tillhörande påförande av stigma.

Det här är ett problem, och jag har skrivit om det tidigare. Det jag inte skrivit så mycket om  är detaljer kring hur illa det kan vara med testförfarandet (även om jag nämnt det).

I Läkartidningen i veckan skriver ”expertgruppen för läkemedel och toxikologi” om ett par problem med drogtester.  Expertgruppen konstaterar att

”ett och samma prov kan bedömas som positivt vid ett laboratorium men negativt vid ett annat.”

Det här är självfallet inte bra. En människas livsöde ska inte avgöras av vilka rutiner som finns vid ett laboratorium. En människa ska inte riskera att förlora jobbet på grund av detta. Ett barn ska inte stängas av från skolan på grund av detta. En individ ska inte kunna bli dömd av domstol på grund av detta. Och ändå sker det.

Värst är det med de drogtester som utförs med så kallade ”stickor” (kallas imminokemiska metoder). Expertgruppen skriver ”Immunokemiska metoder saknar generellt tillförlitlighet vad gäller identifikation av substanser”. Det borde innebära att inte någon ska acceptera en negativ påverkan utifrån dessa stickor, blir du utsatt för dessa prov så vägra att acceptera ett uttalande eller en åtgärd som baseras på prov som tagit med stickor och hänvisa till artikeln i Läkartidningen.

Laboratorieprover litar de flesta på (antar jag). Men artikeln redogör för att även här är resultaten osäkra och varierar dessutom från olika laboratorier. Artikeln i Läkartidningen redovisar till exempel att för amfetamin/ecstasy lämnade screeningtestet falska positiva resultat (dvs positivt resultat i första testet som sedan inte visade sig vara positivt) i 18 % av testerna vid labbet på Karolinska sjukhuset i Stockholm medan de falska positiva testerna var ”enbart” 6% hos Rättsmedicinalverket i Linköping. För bensodiazepiner var det 4 % falskt positiva test hos Rättsmedicinalverket och 12 % hos Labmedicin Skåne i Lund/Malmö. För cannabis var det 2 % hos Rättsmedicinalverket och 4 % vid Sahlgrenska i Göteborg.

Det finns inte bara en variation i analysresultaten. Även rutinerna för provsvar varierar. Resultat kan lämnas antingen kvalitativt (drogsubstansen påvisad eller inte) eller kvantitativt (koncentrationen av påvisad drogsubstans an­ges). Givet ovanstående problem är kvalitativ redovisning inte acceptabel och ska inte godkännas av någon som drabbas av konsekvenser.

I artikeln argumenteras för ett gränsvärde för verifikation på cannabis på 10 mikrogram/l (idag dominerar 15), en sänkning riskerar att öka andelen falskt positiva tester och även få med enstaka fall av så kallad ”passiv rökning” (även om det argumenteras för att de är sällsynta, men så sällsynta är de inte enligt nyligen publicerad forskning). Det känns inte som en klok väg att gå rent rättssäkerhetsmässigt. Inte minst då det finns många anledningar till att såväl avskaffa ”ringa narkotikabrott” och den idag utbredda användningen av dessa drogtester.

 

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

En reaktion på “Resultat av drogtester vid svenska lab ett rättssäkerhetsproblem”

  1. På ADHD- mottagningar i Stlm har man börjat använda utandningsprov vid drogtest, som villkor för medicinsk behandling. Resultatet kommer ca tre veckor senare, fick jag veta efter att jag hade blåst. Jag var skräckslagen i tre veckor, funderade på alla möjliga märkliga varianter på att skydda mig mot ett falskt positivt svar. Ett helt års medicinering hänger på ett utandningsprov.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *