Om lagstiftning och nätdroger

uk

I onsdags höll Englands drottning ett tal vid invigningen av det nya parlamentet i England. I det talet avslöjades att England kommer att införa en ny lagstiftning för att komma till rätta med problemet med nätdroger (Nya Psykoaktiva Substanser, NPS). Så här lät det:

The Bill would make it an offence to produce, supply, offer to supply, possess with intent to supply, import or export psychoactive substances; that is, any substance intended for human consumption that is capable of producing a psychoactive effect.

Det handlar alltså om det som tidigare även föreslagits i Sverige från några aktörer i den offentliga debatten som ett alternativ till den komplicerade/kritiserade familjeklassningen. Det kommer alltså att bli ett förbud som styrs av substansens psykoaktiva effekt på människan. Eftersom det mesta har psykoaktiv effekt, en känsla av psykiskt välbehag till exempel efter mat, kom som tur är för engelsmännen ett stycke med undantag:

”Substances, such as alcohol, tobacco, caffeine, food and medical products, would be excluded from the scope of the offence, as would controlled drugs, which would continue to be regulated by the Misuse of Drugs Act 1971”

Allt annat ska alltså bli kriminaliserat med ett straffvärde upp till 7 år i fängelse.

Vad det gäller NPS i England finns det redan en familjeklassning, att en sådan inte hjälper har jag hävdat länge i den svenska debatten. Som exempel kan nämnas den drog som i höstas dök upp i Sverige (och som härjar bl a i Australien och Nya Zealand just nu), MMB-CHMINACA, som togs fram för att undkomma just familjeklassningen i England. I de debattartiklar jag skrivit om området brukar jag ta upp ett par andra förslag av vad som kan göras åt efterfrågan, det centrala förslaget är alltid att avkriminalisera bruket och styra om resurser till andra led i kedjan.

England tar nu till idén att ”förbjuda allt” förutom några undantag. Det kommer självfallet inte fungera det heller, utan i stället driva handeln än mer bort från öppenhet och särskilt gynna de etablerade kriminella organisationer som verkar inom ”traditionella droger”. Det kommer dessutom än mer försvåra samhällets harm reduction-åtgärder, inte för att samhället varit särskilt intresserat av det men rent teoretiskt hade samhället kunnat agera annorlunda än vad det gjort.

Andra problem med den nya lagstiftningen har idag pekats ut av professor David Nutt. Enligt honom kommer lagstiftningen ytterligare försvåra forskningen kring sjukdomar, t ex hjärnsjukdomar.

Samtidigt är det inte så förvånande. Samhället i stort lever fortfarande i tron att det är kriget mot drogsubstanserna som är det viktigaste. I linje med det tror vi fortfarande att hårdare och mer lagstiftning hjälper, gärna i kombination med mer drogtester. I själva verket driver just det efterfrågan på NPS. I Sverige gick idag NTF och Polisen ut och förespråkade mer drogtester för att minska droger i trafiken. Jag är inte helt säker på att det är smart i linje med att kan komma att öka NPS-efterfrågan ytterligare och då kanske det blir en björntjänst för trafikdöden i stället.

När jag håller föredrag om NPS lägger jag en hel del tid på att, precis som i min bok, gå igenom historiken för NPS för att sedan gå över till hur de tas fram och vad som driver efterfrågan. Jag har hela tiden hävdat att detta är viktigt att förstå bakgrunden bland annat för att se vilka åtgärder som skulle kunna fungera, t ex vad det gäller lagstiftning etc. Men det är inte särskilt uppskattad linje. Ändå tror jag med en galnings envishet att vi i stället för mer lagar och tro på utopin om det drogfria samhället behöver styra om debatten och idéerna och fokusera mer på att förebygga, minska efterfrågan, verka mot det problematiska bruket och skademinskning samt erbjuda trovärdig droginformation.

 

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *