Om NPS-marknaden utifrån en Gotland-nyhet

Faksimil från Hela Gotland 150430
Faksimil från Hela Gotland 150430

I mitten av februari skrev jag en debattartikel på SvT Opinion. Den handlade om vår narkotikapolitik utifrån nätdrogsmarknaden/Nya Psykoaktiva Substanser-marknaden. Jag skrev lite om hur NPS-marknaden fungerar och vilka mekanismer som driver den, och att det innebär att regeringens/samhällets politik inte fungerar för att komma till rätta med problematiken kring NPS-drogerna. Min slutsats var, och är, att vi måste ändra angreppssätt och sluta tro att vi kan lösa NPS-problematiken med hjälp av mer polisinsatser och mer/hårdare lagstiftning. Och detta oavsett vilken drogvariant det handlar om.

Jag har skrivit om min slutsats i andra debattartiklar och i andra sammanhang, t ex i debatten som förekom kring den s k ”spice-epidemin” under senhösten/vintern 2014. Beträffande just spice-situationen har det under våren förekommit många artiklar på temat att spice-användningen gått ner kraftigt. Redan i januari efter en stor narkotikaklassnings-insats av i stort sett samtliga aktuella syntetiska cannabinoider (vilka är de aktiva substanser i det som kommit att benämnas spice) gick media/aktörer ut med att spice-problemet var borta. Jag var inte så övertygad om det, vilket jag bland annat skrev om här.

Situationen under våren skulle kunna beskrivas som avvaktande, bland annat beroende på utbudsproblem men även till följd av en märkbart mer försiktig inställning bland de användare som är aktiva i olika webb-forum där NPS-droger diskuteras. Det har under våren blivit allt tydligare att de flesta användare inte varit särskilt nöjda med de varianter som kommit ut sedan ”årsskiftesklassningen”. Det påverkar så klart efterfrågan, vilket inte verkar vara en del av myndigheternas analys (här ett exempel från veckan där förklaringen helt tillskrivs att användare är skrämda av riskerna/dödsfallen).

Jag tror att det finns en viss dämpande effekt på efterfrågan till följd av uppmärksamheten i media kring olika skadeverkningar i höstas. Men jag tror fortsatt att det handlar en hel del om utbudsproblem. De senaste veckorna har det dock varit en lite annan, och mer ”positiv” ton t ex på Flashback kring ett par av de senaste spice-varianterna. Det kan mycket väl leda till ett uppsving för spice-användningen. Som jag skrivit tidigare i flera sammanhang, NPS-marknaden fungerar som så att när en drog försvinner kommer det snart en ny och om den försvinner/inte fungerar som användarna önskar så kommer det snart ännu en ny. Det är därför lagstiftningen inte fungerar och det är därför man inte kan göra så tidiga uttalanden om läget på NPS-marknaden som gjorts kring spice.

När man läser gårdagens nyhet i Hela Gotland ser man att myndigheterna upptäckt något som förekommit under några år, men som accelererat ju mer känt det har blivit, NPS-droger som efterliknar bensodiazepiner. NPS-marknaden består av ett antal olika huvudklasser, precis som de traditionella narkotikaklassade substanserna. Opiaterna och bensodiazepinerna var bland de sista traditionella droggrupperna att få NPS-varianter (de har dock förekommit några år nu, och vad det gäller opiaterna egentligen ännu längre än så även om det inte varit en del av ”nätdrogsmarknaden” lika länge). Det är förmodligen dock inte en ny ”knarkvåg”, men media och polisen är som alltid yrvakna och tar till de stora orden och den traditionella alarmismen. Kanske har dessa benso-NPS ersatt spice för en del, eller så handlar det just om att myndigheter inte alltid har särskilt god koll på drogmarknaden. Hur det än förhåller sig med det spelar det egentligen inte så stor roll. Det intressanta är hur NPS-marknaden fungerar och att myndigheternas strategi inte fungerar för att minska problemen.

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *