Media och psykosen

”Fler unga drogar sig in i en psykos” skriver Svenska Dagbladet den 13/4. Det blev en nyhet som återrapporterades i en rad media, allt från Expressen till Dagens Medicin och SVT. SvD rapporterade om en kraftig ökning av psykoser bland unga, psykoser som kan orsakas av en rad olika faktorer, men även om en kraftig ökning för vad som kallas för psykisk störning i diagnosmanualen ICD-10.

I fallet med de psykiska störningarna presenterade SvD statistik från Socialstyrelsen uppdelat på ”blandat flera droger” respektive cannabis. Av det drog man slutsatsen att ”fler unga drogar sig in i en psykos”. Siffrorna ”backas upp”/kompletteras av en psykiatrichef och en professor som båda uttalar sig allmänt och svävande om psykoser och lite om droger. Problemet är bara att SvDs siffror inte visar vad de påstås visa.

Jag har från Socialstyrelsen begärt ut underlaget som SvD haft, men även det som SVT fått tillgång till (som de inte använt?). Det avslöjar problemen med SvDs artikel. Till att börja med har inte SvD tagit hänsyn till befolkningsökningen i åldersgruppen när de jämfört hur många som fått aktuell diagnos i sjukvården, om befolkningen i aktuell grupp ökar så är det naturligt att antalet individer med diagnoser ökar. Så tar man hänsyn till det blir siffrorna SvD anger för ökningen av diagnoserna lägre, för drogblandningen 84% i stället för 107% och för cannabis 109% i stället för 136%.

Dessutom måste man i detta ta hänsyn till utvecklingen av användning, särskilt det som tidigare kallades missbruk eller beroende, då de studier som finns visar att det finns en dos-relation för t ex om/när cannabis utlöser en underliggande psykiatrisk problematik. Beträffande just cannabis och psykos skriver jag en del om forskningen här. Tyvärr är statistiken över hur många individer som har ett problematiskt förhållande till olika droger bristfällig, men en studie kom fram till att antalet ”problematiska användare” av all narkotika år 2004 var 26 000, en studie som genomfördes 2013 kom fram till siffran 55 000 (metoden för att ta fram siffrorna skiljer sig åt en del så de är inte helt jämförbara, men de ger en oomtvistad bekräftelse på bilden att antalet individer med ”problematisk användning” har ökat kraftigt).

Men ett mer allvarligt problem med SvDs artikel är att de inte redogör för vad som ingår i diagnosen. Man skulle kunna förledas att tro att SvD har redovisat en ökning för antalet/andelen psykoser, men den statistik som SvD anger avser vad som i sjukvårdens diagnosmanual kallas ”Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser” med koderrna F10-F19. Av dessa redovisar SvD kod F19 ”Flera droger i kombination” samt F12 ”Cannabis”. Dessa koder har sedan underkoder. Kod F12.2 är t ex ”beroendesyndrom” orsakat av cannabis, dvs att någon har beteendestörningen att vara beroende och kod F12.3 är abstiens orsakad av cannabis. Kod F12.5 är ”Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis, psykotisk störning” och kod F12.7 är ”Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis, psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut” osv. Att ha ett beroende är ingen psykos varför SvDs siffror inte alls visar det de påstår. Definition på vad som ingår i FXX.5 och FXX.7 finns som fotnot längst ner i detta inlägg (från Socialstyrelsen).

SVT fick däremot av Socialstyrelsen siffrorna för dessa undergrupper, och jag begärde ut en kopia på det mailet. Det visar att för cannabis år 2013 fick 177 individer i åldersgruppen antingen kod F12.5 eller kod F12.7, år 2008 var det 70 individer. Det är en ökning, men samtidigt är siffrorna väldigt små i jämförelse med antalet individer som använder, osäkerheten måste vara väldigt stor vad det gäller ev samband/signifikans. Och för att ens kunna dra några slutsatser om samband måste det till just statistiska analyser av siffrorna gällande korrelation/samband, att enbart titta på siffrorna och kunna konstatera att de ökat räcker inte för att dra några slutsatser. Vidare, under samma tidsperiod har antalet användare, såväl rekreationsanvändare som antalet med beroende, får man anta, ökat kraftigt. Även detta måste man ta hänsyn till. År 2013 uppgav ca 900 000 individer i Sverige att de använt cannabis någon gång, enligt Folkhälsomyndigheten, och av hela svenska befolkningen uppgav 2,3% att de använt cannabis det senaste året (ca 225 000 individer). Det hade i sammanhanget varit intressant med goda siffror över hur antalet cannabisanvändare bland unga har ökat under aktuell tidsperiod, tyvärr finns inte det (och nej, CANs siffror är inte tillförlitliga).

Så här ser för övrigt statistiken för diagnoskoderna F10-F19 ut för de droger SvD anger samt några andra. Notera t ex att siffran 2012 för alkohol är 508% större än den för cannabis… men det skriver inte SvD om. Men ungdomars problem med alkohol kanske är mer känsligt att skriva om än andra droger?

Först en graf:

diagnosutv

Och så siffrorna/100 000 inv:

diagnossiffror

 

Men som sagt var, dessa siffror handlar inte om psykoser… I övrigt kvarstår frågan, när kan vi få en seriös nyhetsrapportering i media om drogområdet och dess problem?

Fotnot: Exempel på vad X.5 och X.7 innebär:
.5 Psykotisk störning
En grupp psykotiska symtom som förekommer under eller efter bruk av psykoaktiva substanser men som inte enbart kan förklaras med akut intoxikation och som inte ingår i abstinensen. Tillståndet karakteriseras av hallucinationer (där hörselhallucinationer är vanligast, men hallucinationer för flera sensoriska modaliteter ofta förekommer), förändrade perceptioner, vanföreställningar (oftast paranoida eller anklagande till sin natur), psykomotoriska störningar (excitation eller stupor) och abnorma affekter som kan spänna från intensiv rädsla till extas. Sensoriet är oftast klart men någon grad av medvetandegrumling, dock ej uttalad konfusion, kan förekomma.
Alkohol:
• hallucinos
• paranoia
• psykos UNS
• svartsjuka

.7 Psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut En störning där av alkohol eller psykoaktiva substanser inducerade förändringar av kognition, affekter, personlighet eller beteende kvarstår efter den period då de direkta effekterna av den psykoaktiva substansen kan antas ha avklingat.
Tillståndet bör debutera i direkt anslutning till bruket av den psykoaktiva substansen. I fall där den initiala debuten inträffar senare skall denna kod användas bara när det finns starka och klara bevis för att den psykoaktiva substansen varit utlösande. Återtrippar
(”flashbacks”) kan skiljas från psykotiska tillstånd då dessa dels är episodiska och ofta av mycket kort duration, dels liknar tidigare upplevelser som betingats av alkohol eller psykoaktiva substanser.
Demens och andra lättare former av bestående
kognitiva störningar
Kroniskt hjärnsyndrom utlöst av alkohol
Kvarstående affektivt syndrom
Kvarstående störning av personlighet och
beteende
Posthallucinatorisk perceptionsstörning
Sent debuterande psykotisk störning utlöst av
psykoaktiva substanser
Återtrippar (”flashbacks”)

Gillar du det du läst? Hjälp mig gärna genom att Swisha en liten summa till +46(0)723017517

och

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

7 reaktion på “Media och psykosen”

  1. Tack för den tolkningen av SvD:s desinformation.
    Om jag räknat rätt så leder dessa 177 individers psykoser till 0,094% sannolikhet att drabbas av dessa typer av psykoser.
    Tråkigt att de inte nämnde den sannolikheten.
    /G

  2. En diagnos är bara en formsak. Den kunde lika gärna göras annorlunda. Deras form av objektivitet gör dem helt nollställda. Vad hade en shaman sagt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *