EU-undersökning om ungdomars användning och attityder rörande nätdroger

Eu-kommissionen gör då och då en undersökning av de 28 EU-ländernas ungdomar och deras åsikter om och erfarenheter av narkotika, årets har precis publicerats (den förra gjordes 2011). Totalt har under juni månad 13 128 (vanligen 500 per medlemsland, förutom i de små länderna) individer mellan 15 och 24 år intervjuats. Och resultatet är rätt så intressant, och innehåller en (för mig) skön ”vad var det jag sa”.

Några resultat som är värda att lyftas fram är dessa:

  • 8% har använt nätdroger någon gång, hälften av dessa har använt under det senaste året.
  • Av de som använt nätdroger det senaste året har 68% köpt eller fått från en vän, 27% har köpt från en langare (dvs ”kran”), 10% har köpt i en butik (”headshop”), 3% från en webbshop, 6% hade kommit över nätdrogerna på annat sätt och 1% hade ingen aning om hur de fick tag på drogerna (!). Flera svar var möjliga att lämna.
  • Bland de som använt nätdroger det senaste året hade 65% använt i samband med fest eller event (t ex på club eller festival), 60% hade gjort det tillsammans med vänner, 15% hade gjort det på egen hand, 9% hade gjort det under de dagliga förehavandena (studier, arbete t ex) och 2% i annat sammanhang.
  • 35% anser att nätdroger ska vara olagliga oavsett vad, 47% anser att nätdroger ska vara olagliga om de utgör en hälsorisk (oförändrat). Svenska ungdomars siffror är 43% respektive 40%.
  • Vad det gäller ungdomars kunskap och uppfattning om nätdrogernas hälsorisker svarar 57% att det finns hög hälsorisk vid en eller två användningstillfällen, 29% svarar mellanhög risk, 9% svarar låg risk och 1% ingen risk. Vid regelbunden användning svarar 87% att det finns hög hälsorisk, 29% svarar mellan, 1% svarar låg och 0% svarar ingen risk.Sammanfattningsvis, i olika sammanhang brukar poliser och diverse ”experter” uttala sig om att ungdomar tror att bara för att nätdrogerna (oftast) är lagliga så är de ofarliga, jag har vid mina studier aldrig funnit stöd för det och har envist hävdat att dessa uttalanden är exempel på vår svenska inkompetenshyllning och det är skönt att få svart på vitt att jag har rätt…

KOMMUNIKATION

  • Ungdomar vill helst ha information via internet (59%), från en vän 36%, från sjukvårdspersonal 31%, föräldrar 25%, drogbehandlare/beroendecentrum 21%, polisen 13%, media 10%, någon från skolan/arbetsplatsen 9%, socialarbetare/fältare 7% och telefonlinje 4%.Kommentar: Det är därför det svenska drogförebyggande arbetet sker via föräldrar, med skolpersonal, polisen, olika mediakampanjer och gärna kommunens ANDT-person (dvs ungefär som socialtjänsten) inblandade. Och så frågar sig politiker och andra berörda varför kampanjerna misslyckas… Det är inte bara felaktiga budskap, man väljer fel kanaler dessutom!

 

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *