Sveriges värsta missbrukarvård?

Jag såg igår en platsannons där en kommun sökte medarbetare till missbrukarvården, och när jag gick in för att läsa på hur kommunen arbetade blev jag nästintill chockad. Jag brukar kritisera kommuner (och landsting, och statlig vård, och privata behandlingshem) då och då för hur man i såväl politik som praktik hanterar missbrukarvården, men frågan är om inte missbrukarvården i Eksjö kommun tar priset.

På sedvanligt sätt börjar man med att slå fast att ”I första hand ska stöd och behandling ges i den enskildes hemmiljö, men även vård på behandlingshem, i hem för vård och boende eller i familjehem kan komma ifråga.”, detta trots att det inte finns något stöd för varför det ska vara så, förutom att det medför ekonomiska besparingar. Rent vetenskapligt saknas stöd för det förhållningssättet, det finns snarare stöd för tvärtom. När kommunen sedan beskriver hur man bedriver missbrukarvård i sin öppenvård kanske man inte behöver gå till de vetenskapliga resonemangen i just detta fall för att förstå varför det inte är särskilt klokt med öppenvård (förutom i de fall då det kan vara det, men det är ett annat blogginlägg). Kommunen skriver:

”Drivkraften bakom missbruk och beroende är rädsla, sug och ångest.”

Så kan det så klart vara, men att beskriva missbruk och beroende på det sättet är väldigt begränsande och är allt för förenklat för att inte säga felaktigt. Det märks att Eksjö kommun är influerat av NLP-tänkandet, och mycket riktigt är NLP en av de behandlingsmetoder som kommunen räknar upp. NLP beskrivs bl a med orden ”NLP är en effektiv kommunikations och förändringsmodell. NLP är en bra självhjälpsmetod.”. Men NLP är inte en bra metod för missbruksvård enligt den forskning som finns (t ex 1, 2, 3). I tillägg till denna använder sig Eksjö kommun av ännu en NLP-metod kallad tidslinjeterapi som beskrivs med orden att klienten ”försätter sig i en dissocierad position (ser det utifrån som en film) och på så sätt få mer distans till sina tankar och känslor”, inte heller denna metod har någon vetenskaplig evidens inom missbruksområdet. Och så använder man sig av den så kallade psykosyntes-teorin om personligheter inom personligheten, där det som händer i behandlingen beskrivs med orden ”Det som händer inom kan ibland liknas vid ett personalmöte eller familjeråd där man argumenterar och förhandlar”. Inte heller den metoden har något vetenskapligt stöd i missbruksvården.

Men det stannar inte vid dessa metoder, vidare presenteras fyra olika metoder inom ”energipsykologi” som man arbetar med. En av dessa, emotionell frihetsterapi, kombinerar akupunktur med affirmationer. En annan, tankefältsterapin, beskrivs enligt följande: ”Behandlingen går till så att du kopplar upp dig mot tankefältet som sätter igång de negativa tankarna. Sen tappar du lätt på bestämda akupunkter samtidigt som du fokuserar på problemet.” Den tredje ”Eye movement integration ”går ut på att ”klienten följer behandlarens olika rörelseschema med sina ögon tills minnet är urladdat känslomässigt”. Och som tillägg bedriver man energimedicin: ”Energimedicin är baserat på objektiva upptäckter som visar att vissa rörelser, andning och stimulering av vissa punkter på kroppen förändrar energin och det psykologiska tillståndet. Stimulering av dessa punkter medan du samtidigt mentalt koncentrerar dig på bilder och tankar relaterade till ett problem eller ett mål leder till skiftning neurokemiskt av känslor, tankar och beteenden.”.

Och så kompletteras ovanstående med några andra metoder, t ex bioelektro energireglering ”Bioelektromagnetisk energi reglering basers på livets egna naturlagar ger kroppen ökad cirkulation, en förbättrad genomblödning, ökad syreupptagning, och aktivering av ämnesomsättningen.”. Detta verkar utföras på någon form av madrass. Och airnergyterapin som också erbjuds är en ”utrustning” som ”optimerar syret som vi andas”.

På kommunens hemsida finns under missbruksavsnittet några övningar som praktiseras inom kommunens missbrukarvård, en handlar om den magiska punkten; ”Den magiska punkten Zhongkui sitter precis i mitten på den mittersta delen av långfingret och hjälper dig att:
– hitta lugn och ro
– balansera dina känslor
– få hjärtat att lugna ner sig
– öka din koncentrationsförmåga”

Och kanske hjälper den metoden någon från missbruket, vad vet jag.

Vad jag däremot vet är att flertalet av de metoder som Eksjö kommun använder sig av kan betraktas som oseriöst kvacksalveri och det är som jag ser det ett övergrepp mot individer i en utsatt position att det är detta som kommunen erbjuder som missbrukarvård. Det är bara att hoppas att någon anmäler Eksjö kommun till socialstyrelsen för inspektion!

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

4 reaktion på “Sveriges värsta missbrukarvård?”

  1. Hej Magnus
    Jag heter Jan Johansson och läste din artikel om Eksjö kommun. Sveriges värsta missbruksvård. Sveriges bästa skulle jag säga. Kanske läste jag detta ett år för sent men bättre sent än aldrig. Jag är skapare och utvecklare av behandlingsmodeller (även denna) i missbruksvården och har varit det 87. När jag läser vad du skriver så har du blandat ihop saker och ting. Jag tycker personligen att det är bra med kritik. Jag brukar uppmana deltagare i behandlingen att inte bara ge positiv kritik utan även plocka fram saker som de tyckt och tycker är negativa. Det är ju kunskap som är värdefull. och det är bla så jag byggt den här verksamheten. Men ibland är kritiken osaklig och okunnig och man fundera på författarens syfte. Vet du Magnus det värsta som finns är människor tror sig veta bäst. Det är ofta akademiker som tycker så och skryter ofta med också och tar aldrig tar reda på fakta. Du får gärna ha synpunkter på NLP osv det är bra (du använder det själv) men problemet blir ju när du sprider sakfel som i det här fallet. NLP och de metoder du nämner ingår tillsammans med KBT, MI, 12 steg och CRA (socialstyrelselsens nationella riktlinjer) i en helhetsmodell för behandling av missbruksproblem. Då pratar vi inte om A-laget utan om människor som har jobb och familj osv. A-laget behandlades inte med den här modellen i Eksjö beroende på … ja det kan vi diskutera en annan gång.
    Modellen med bla NLP (det är bara en del av modellen) har bedrivits sen 1990 och den nuvarande utformningen sen 1999. Jag lärde mig 12 steg (då Minnesotamodellen) av bla alkoholläkaren Johann Liljenberg och Hälsogruppen i Stockholm 89 (Sveriges första öppenvård med 12 steg). Nässjö Kommun bedrev med min hjälp 12 steg med bra resultat i öppenvård under 90 talet. Anledningen till att vi la ner 12 steg var att vi utvecklade effektivare metoder (NLP. Lösningsterapi, mental träning etc) som var mer kongruenta med vårdsökanden. Resultatet blev bättre framförallt för deltagarna. Människor blev stimulerade och lärde sig metoderna och modellerna själva. Man behövde inte en terapeut för att lösa problem.

    Problemet var ibland och som det det fortfarande är motstånd från den akademiska världen. Det här ska jag utveckla vidare i en artikel på min hemsida eftersom det är ett hinder för utvecklingen både med synsätt och kunskap. Metoderna som du nämner har använts sen 98 (energimetoderna tillkom 2001) med bra resultat. Anledningen till det är väl att de är respektfulla, det sker förändringar, klienten har kontrollen och upplever också detta. Min filosofi är klienten har de resurser denne behöver. Min uppgift är att förmedla kunskap som saknas och coacha. Övningar som du nämner är inte missbruksbehandling utan en sätt att prova att hantera blockerande tillstånd. Du får fråga klienterna om det fungerar. Jag vet ju det.
    Jag kan skriva hur mycket som helst om olika fall allt från missbruk till långtidssjukskrivning men jag vet inte om det är något intressant för dig.

    När det gäller behandling i hemmet är det förkastligt. Det förstärker bara missbruket och är i många fall oerhört förnedrande. Jag hade synpunkter på detta när jag var anställd vilket inte var populärt. Jag har ju upplevt det arbetet i olika kommuner sen början av 80 talet. Man behöver inte uppfinna hjulet en gång till. Sen är det ju svårt att samverka med okunskap. Jag har liksom du åsikter om socionomers och kommunens kunskap om missbruk och hur man bemöter och behandlar detta.

    Socialstyrelsen har granskat denna verksamhet och hade inget att erinra. Jag välkomnar gärna inspektioner och utvärderingar . Jag har ringt en gång för att anmäla oss själva men man tyckte inte att det var viktigt då. Jag har alla gånger vi blivit inspekterade och utvärderade kommit ur det som en vinnare.
    Sen till sist Magnus. Hur förändrar vi missbruksvården? Nya metoder måste ju få testas och de här metoderna är testade sen 92 inte bara av mig utan av ett flertal mycket seriösa och välutbildade människor i hela landet. Jag frågade en forskare när vi gick ”kunskap till praktik för ett par år sedan. Ska vi sluta med metoder som NLP och bara använda KBT (vilket inte är lösningen). Hon svarade ”fortsätt det arbetet ni gör men bli bättre på utvärding

    MVH
    Tangentknackare
    Jan J

    1. Hej Jan!
      Tack för kommentar, och visst är det bättre att höra av sig sent än aldrig, och bland alla informationspunkter i vår omvärld är det ju inte lätt att veta att just denna skrev om ”din” missbrukarvård för snart 1,5 år sedan. Du påstår att jag blandat ihop saker och ting och att det finns sakfel i min redogörelse, kanske det, det var inte helt enkelt att sätta sig in i vad Eksjö kommun erbjöd som missbrukarvård våren 2013. Kommunens hemsida har dessutom tyvärr förändrats, men självfallet är det så att de övningar och det innehåll jag beskriver fanns under rubriken ”missbruk och beroende/öppenvård” tidigare. Att du sedan påstår att det inte är missbruksbehandling utan sätt att ”hantera blockerande tillstånd” etc är ju oväsentligt då detta en gång ingått/ingår i missbruksbehandling i Eksjö kommun.

      Jag håller med dig om att det är viktigt att förändra missbrukarvården. Jag har många tankar om hur missbrukarvård skulle kunna bedrivas annorlunda jämfört med idag, men när jag funderar över de frågorna gör jag det med en annan respekt för samlade erfarenheter och kunskap än vad du ger uttryck för. Ett sätt att nå denna samlade erfarenhet och kunskap är att arbeta vetenskapligt, så som man lär ut i den akademiska världen, antingen genom ta till sig teori som visat sig fungera i praktiken eller genom t ex effektstudier av metoder som kan upprepas på målgruppen. Oavsett vad du tycker om NLP, och hur du har förstått och tolkat NLP-världen, kvarstår det faktum att när NLP studerats har man kommit fram till att det är en metod som inte lämpar sig för missbruksbehandling. Jag kan tänka mig att en aspekt på det är att hjälparens unika egenskaper och färdigheter påverkar mycket, det har ju t ex psykodynamisk behandling inom området ”lidit av”. En annan faktor kan vara att gränslandet till new age-liknande företeelser av typen ”energifält” förefaller som det ligger nära, och det handlar ju allt för ofta om kvacksalveri.

      Missbruksområdet är svårt men två saker är jag iaf övertygad om, vi behöver diskutera angreppssätt mer och öppnare än idag samt att dagens (enorma och ensidiga) satsning på KBT-området och MI i synnerhet kommer visa sig dyrbart i termer av mänskligt lidande. Därmed inte sagt att KBT och MI är värdelöst och oanvändbart…

  2. Bäste herr coach Jan Johansson,

    Enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer är det såna som du som också ska ta hand om personer med ADHD & personer de som har en diagnos i autismspektrat , med beroendeproblematik.

    Jag antar att du menar att klienter med NPF inte är några riktiga klienter.
    Har man ADHD/Asperger & beroendeproblematik så är även floskler många gånger direkt skadliga. Ditt påstående om att ”metoderna är respektfulla, det sker förändring & klienten har kontrollen är ett nonchalant antagande.
    Så upplever inte vår patientgrupp det hela, men så har ni ju också en tendens att skylla på patienten, om de har ADHD. Vi anses ju särskilt svårbehandlade av beroendevården, trots att det inte alls är sant.

    Jag blir alltid lika illa berörd när förespråkare för kvacksalveri-rörelsen angriper de som försöker skydda oss. Dina påståenden om att Magnus Callmyr & den akademiska världen, på något vis skulle vara elaka mot er som kommer med ”kärlek & ljus”. Jag upplever er människosyn som obehaglig, men vad jag & min patientgrupp anser om era trolldomsmetoder är uppenbarligen helt utan intresse, vi är enbart guldkalvar i era ögon. När vi talar om problemet väljer ni att agera så som du påstår att Magnus gör här.

    Det är ohederligt att presentera en terapeut som någon slags auktoritet på beroendevård. Det finns inga leg. terapeuter, det är en snygg titel utan innebörd, som med förkärlek används av kvacksalvare. Seriösa yrkesutövare ser ju till att skaffa sig en utbildning. Inte minst därför att kunskaper är viktiga om man ansvarar för andra människors liv. Dessutom är det viktigt om patienten blir skadad av behandlingen, att där åtminstone finns en möjlighet till ekonomisk ersättning för patienten.

    Din filosofi att prova att ”behandla blockerade tillstånd” är utan tvekan ett direkt skadligt förhållningssätt för vår patientgrupp. Det är ”samverkan med okunskap” för alla er med en diskriminerande syn just på vår funktionsnedsättning. Det var iofs inte helt otippat att du inte länkar till din blogg, fast med den synen på A-lagare &’ Fin-lagare, som enbart är ett ekonomiskt förhållningssätt för att värdera en klient. Jag är så van vid att ni gärna väljer att kalla mig för ”Troll”.

  3. Hej Misery Loves & Co
    Jag funderade på om jag skulle svara på din artikel för jag förstod inte vinklingen av ditt resonemang riktigt och dessutom att du har åsikter i något kränkande ordalag om en person du inte träffat. Det är helt OK och också viktigt att framföra feedback eller kritik eller vad vi ska kalla det på något man läser.

    Det ter sig konstigt för mig att bli beskriven som nonchalant,, skylla på på patienten, elakhet, komma med kärlek och ljus och använda som guldkalvar, inte riktiga patienter, KBT och nationella riktlinjer trolldomsmetoder och dessutom antagandet att jag inte har utbildning och kunskap. Men å andra sidan förstår jag genom din skrivelse att bemötandet inte alltid varit det bästa. För mig är bemötandet det viktigaste.

    Men det blir märkligt för mig bli beskriven på detta viset som har jobbat med detta i ca 40 år varav 34 som yrke, träffat tusentals människor genom åren, haft behandlingskurser sen 89, blivit utvärderad och granskad ett 10 tal gånger och som du förstår under dessa år träffat människor med diagnoserna du beskriver. Jag själv är en av dem dessutom.

    Om du vänder på dina påståenden så får du en mer rättvis bild av mig och verksamheten. För mig är det inte skillnad på människor oavsett om du har ADHD, kroniskt missbruk, psykisk obalans eller beroendeproblematik etc. Det är bara olika sätt att möta dessa människor och olika behov av kunskap, rätt kontakter men alla har samma rättighet i min värld. Sen kan vara så att kommunerna har uppdelat människor i olika grupper och det kan man alltid diskutera.
    Orden klient, patient och gäster mm är ju etiketter man använder i olika branscher. För mig finns bara människor stor eller liten, vit eller färgad, frisk eller sjuk osv spelar ingen roll. Du ska alltid bemöta människor med lyssnande och respekt,
    En sista grej. Du skriver att behandla blockerade tillstånd är skadligt för vår grupp. Ett förtydligande är att blockerande tillstånd kan vara ångest lite eller mycket, att vara ledsen, att vara glad osv. Det är individuellt och ska behandlas individuellt och har ingenting med någon teknik på nätet att göra. Men å andra sidan sidan som Magnus skriver ”det står ju där och kan lätt bli missförstått.” Man lär sig.

    Jag träffar gärna människor och informerar och svarar på frågor. Det skrivande ordet är inte alltid det bästa sättet att kommunicera då orden betyder olika saker för oss.

    MVH
    Jan Johansson
    nlpeft@outlook.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *