Hur man förebygger mot ökat cannabismissbruk

Sprid gärna texten vidare genom att dela på din Facebook-sida mm!
- -

Artikel skriven av mig 14/1 2011 om forskning kring hur cannabis kan förebyggas men som INTE används i Sverige (eftersom vår strävan är att arbeta inkompetent).

I många länder arbetas det systematiskt med cannabisprevention utifrån olika preventiva modeller. Det är en angelägen uppgift då undersökning efter undersökning konstaterar att ungdomars cannabisanvändning ökar, trenden är likartad i många olika länder.

Det finns en rad olika program för förebyggande verksamhet riktad mot ungdomar. Och många har en tro om vad som fungerar. Sedan finns det en del forskning om vad som fungerar.

Den forskning som jag redovisar i denna artikel är en metaanalys som nyligen publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Denna forskning har specialstuderat vilken slags förebyggande verksamhet som är effektiv. Metaanalysen har undersökt 15 forskningsstudier kring cannabisprevention som presenterats tidigare i vetenskapliga tidskrifter. Utifrån detta har ett antal faktorer sammanställts som nyckelfaktorer i det preventiva arbetet. Totalt ingår 15 571 elever som genomgått cannabisprevention i denna utvärdering av de olika programmen.

Denna forskningsartikel ligger bland annat bakom Kanadas nya drogpreventiva strategi inom området, och det finns lärdomar att dra för de som arbetar med prevention riktad mot ungdomar.

Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Health Education and Behavior (Porath-Waller A, Beasley E, Beirness D, (2010), A Meta-Analytic Review of School-Based Prevention for Cannabis Use, Health Education & Behavior, Vol. 37(5): 709-723). Den aktuella forskningen visar på skillnaderna mellan de undersökta programmen och hur man kan åstadkomma bästa effekt. En del program kan arbeta med information och fakta, andra med sociala effekter.

Med sociala effekter avses att de syftar till att motverka cannabisanvändning samt stärka individer i sociala sammanhang. Sätt kan vara att arbeta med självförtroendeuppbyggnad, förebilder och att visa på att det inte är särskilt vanligt eller coolt att använda cannabis.

Enligt artikeln har särskilt de program som arbetar med socialt inflytande (förebilder, självförtroende att säga nej, insikt om relevanta skadeverkningar etc) visat sig fungera väl, mindre väl har program med affektivt eller kunskapsfokus visat sig fungera. Åtminstone de program som fokuserar kunskap om t ex skadeverkningar som ungdomar betraktar ligger långt ifrån dem själva inte heller fungerar så bra (vilket just bilden nog är ett exempel på), men just enbart fakta om cannabis skadeverkningar har enligt forskningen visat sig vara en mindre effektiv preventionsmetod. Det är inte så effektivt att åstadkomma attitydpåverkan genom fakta om drogen etc.

cancbEtt exempel på kampanj som, åtminstone till stora delar utifrån vad jag kunnat ta del av, arbetar med kunskapspåverkan är kampanjen där bilden som illustrerar artikeln kommer ifrån (kampanj från FHI/CAN/Länstyrelsen i Skåne/antal kommuner i Skåne, utförd av CAN samt reklambyrån Syre och PR-firman Westander, under hösten 2010).
Syftet med den var enligt FHI att stärka de befintliga negativa attityderna, och därmed åstadkomma en preventiv effekt.

Forskningen visar att förutom budskapet/syftet har sättet som metoden levereras genom sin betydelse, likväl som att vem som levererar kampanjen har betydelse. Lärare är enligt forskningen inte några bra budskapsbärare, bättre var specialister (hälso- och sjukvårdspersonal, andra experter, polis) samt tidigare missbrukare (diskussionen om att det finns forskning som visar på att vissa av tidigare missbrukare inte fungerar väl är en annan sak och det handlar mer om ordet vissa).

Sedan 1999 har det publicerats 15 studier i engelskspråkiga vetenskapliga magasin där faktorer som påverkar ungdomars (12-19 år) cannabisanvändning har identifierats. Dessa studier (av olika program) har jämförts med annan prevention, och det är statistiskt säkerställt att det finns en signifikant skillnad mellan dessa och andra preventionsmodeller. Alla femton programmen hade en större cannabispreventiv effekt än kontrollprogram, dvs samtliga studier som redovisats har genomförts med effektmätning mot kontrollgrupp.

Forskarna bakom redovisad metastudie har sedan sammanställt de faktorer som är avgörande för en lyckad cannabispreventiv insats. Som lyckad insats har effekten på minskningen använts. Där har programmet jämförts med kontrollgruppen och resultatet presenterats med ett värde (d), där 0 betyder att programmen är likvärdiga och 1 betyder att medelvärdet på minskningen för programmet är en standardavvikelse större än medelvärdet för kontrollgruppen (det vill säga ett mycket starkt stöd för programmet).

De program i ungdomarnas skolor som bygger på följande faktorer är mer framgångsrika:

  • En längre tids omfattning, minst 15 tillfällen
    För de program som var 15 tillfällen och mer var d=1,40 och för program under 15 tillfällen var d=0,10. Sålunda finns ett mycket starkt stöd för ett längre preventivt program.
  • Bygger på interaktivitet
    För program som använde sig av interaktiva metoder var d=0,57 och för de program som enbart lärde ut var d=0,02.
  • Levereras av individer som inte är lärare
    För de program som presenterades av andra än en lärare var d=0,74 och för de som presenterades av lärare var effekten d=0,57.
  • Riktar sig till elever äldre än 14 år
    De program som riktade sig till de som är äldre än 14 år hade d=0,39 och de yngre hade d=0,17.
  • Kontrollerad modelltrogenhet
    Forskningen visar att de program som säkerställde/betonade att alla delar i programmet distribuerades till/genomfördes av eleverna (d=0,93) var mer effektiva än de som inte hade denna aspekt (d=0,06).
  • Baserar sig på flera preventionsmodeller
    Forskarna har här jämfört den i tidigare forskning enskilt mest effektiva metoden, ”social effekt av slaget socialt inflytande”, med en kombination av drag från de olika (socialt inflytande, socialt lärarande, kunskapsbaserat, affektivt baserad). Jämförelsen ger att kombinationen är mer effektiv (d=1,27) jämfört med socialt inflytande/lärande (d=0,19).
Gillar du det du läst? Hjälp mig gärna genom att Swisha en liten summa till +46(0)723017517

och

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

2 reaktion på “Hur man förebygger mot ökat cannabismissbruk”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *