Carl Bildt är bekymrad över narkotikapolitiken


SvD skrev igår om att Carl Bildt var bekymrad över att ”Den fortsatt omfattande narkotikahanteringen i Afghanistan är ett stort problem som den internationella insatsen inte lyckats hejda trots lång militär närvaro i landet”. Och det är uppenbarligen så att den nuvarande narkotikapolitiken dels gör det mer lönsamt för bönderna i Afghanistan att odla vallmo än andra grödor (11 gånger så lönsamt som att odla vete). Att svara på frågan vilken gröda en fattig bonde väljer behöver man inte vara raketforskare för att klara av. Men det är också bilden av en misslyckad narkotikapolitik. Eller rättare sagt ena sidan av en misslyckad narkotikapolitik eftersom den andra är att inte heller efterfrågan minskar.

Jag skrev om likartad problematik igår, då kring den industriellt framställda drogen Mefedron. Och DN skrev för ett par dagar sedan om de latinamerikanska ländernas problem med narkotikahandeln, där allt fler röster från politiker i regionen kräver liberalisering av narkotikalagarna och t o m legalisering. Politikerna har insett att nuvarande narkotikapolitik inte fungerar, om något så skapar den bara mer elände för dessa länder. Och som en debattör skriver i Huffington Post finns det en kraftig rörelse i just latinamerika för att förändra narkotikapolitiken.

Samtidigt pågår det just nu ett stort FN-möte i Wien för att diskutera narkotikafrågan, Sverige deltar med en delegation på detta möte bestående av tjänstemän från bl a Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet och UD. Däremot är det inga politiker som är med, men i täten finns en tjänsteman, Christina Gynnå Oguz, som har uttalat sig till Drugnews om att det brinner i knutarna för att försvara den restriktiva politiken. En politik som inte kunnat bevisa att den leder till minskad problematik, frågan är varför den ska försvaras så till det yttersta då. Men kanske är det ett gott tecken att Sverige inte sänder några politiker till mötet i Wien, men kanske är det bara ett tecken på att den högst ansvariga ministern Maria Larsson inte är särskilt intresserad längre då hon insett att hennes okunskap och oförmåga att förstå och sätta sig in i frågorna bara leder till att hon avslöjas. Det är kanske i ren självbevarelsedrift hon håller sig undan, problemet är att hon då lämnar över Sveriges spelrum till tjänstemän som uppenbarligen har ännu mindre förmåga att se hela bilden av den problematik som den nu förda politiken lämnar efter sig.

Det skulle i och för sig vara intressant att se vilka direktiv UD-tjänstemännen fått från Carl Bildt inför Wien-konferensen, har de svenska tjänstemännen något uppdrag att föra fram Bildts oro över att nuvarande politik leder till att bönder i Afghanistan hellre producerar narkotika än mat, och har Socialdepartementets tjänstemän något direktiv att uttrycka oro över förd politik som enbart leder till fortsatt hög efterfrågan på narkotika och fortsatt hög dödlighet. Eller är direktiven enbart de som Christina Gynnå Oguz antyder, det brinner i knutarna att försvara en misslyckad politik? Dessa frågeställningar kommer inte besvaras eftersom vi inte ens har en opposition som intresserar sig för vad Sverige gör i internationella sammanhang när allt fler länder i världen ställer frågan om det inte är dags att börja formulera en annan narkotikapolitik som kanske kan minska problematiken i stället för att ge de resultat vi har idag.

Och låt mig anta att ingen av dessa politiker, inte ansvariga eller opposition, kommer att följa den internationella debatten på Youtube i kväll kl 20.00 – 21.30. Det är nog säkrast att inte göra det om man inte vill vara insatt i frågorna och de argument som finns från olika sidor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>