Hur farligt är cannabis? RNS ljuger om studie!

Sprid gärna texten vidare genom att dela på din Facebook-sida mm!
- -

Det råder ingen tvekan om att cannabis har en psykoaktiv inverkan, det är för den som man använder cannabis. Det råder heller ingen tvekan om att det finns en fysisk, psykisk och social skaderisk när man använder cannabis. Hur och om skador uppstår beror på en rad faktorer. Cannabis är inte en ”lätt drog” för alla, och cannabis är inget ”dödsknark” heller.

En av våra mest tongivande moralister mot droger som bedriver kampanjer för att direkt och indirekt skada individer som använder narkotika är organisationen Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, med generalsekreterare Per Johansson i spetsen. Han skriver ibland om cannabis, nån enstaka gång med någon klok kommentar, oftast med budskapet att berusa sig är totalt fel och förkastligt, förlåt, berusa sig med cannabis ska det vara.

Det senaste inlägget handlar om en forskningsstudie (det är populärt inom drogbranschen att kasta forskningsstudier på varandra) kring skadeverkningar hos barn där mamman använt cannabis under graviditeten. Rubriken som RNS väljer är ”Lägre intelligens hos barn om mamman röker på”. Som vanligt med RNS är det INTE vad studien säger, men det gynnar RNS syfte att förmedla bilden av att hjärnan skadas. Tyvärr ger det också effekten att den inte så insatta allmänheten som skaffar sig sin världsbild genom att lyssna på någon som läst någon rubrik någonstans får fördomen att knarkare är korkade.

Så vad händer om man går till originaltexten i den forskningsstudie som Per Johansson har läst (men inte förstått), den finns tillgänglig här (och nej, självfallet länkar inte RNS till forskningsstudien, det skulle nämligen avslöja vad RNS håller på med).

Studien handlar om att man under uppväxten följt drygt 500 barn till mammor i ett fattigt område i Pittsburgh, USA, och studerat resultaten på ett skolresultatbedömningstest utifrån hur resultaten på detta skilde sig åt om mammorna rökt ingen, en eller flera jointar dagligen under graviditeten, ungefär som en annan studie gjorde i Ottawa, Canada, men då i ett medelklassområde. Ottawa-studien fann inga intelligenseffekter av cannabisanvändningen, vilket även konstateras i en mer aktuell metastudie. RNS skriver om Ottawa-studien, men återger den inte sanningsenligt (förmodligen en av anledningen till att de inte länkar till originaltexten om Pittsburg eftersom det då blir enklare att hitta Ottawa-studien).

Studien i Pittsburgh innehöll ett antal test, alla barnen gjorde t ex ett test kallat SBIS som mäter kognitiv utveckling och där medelvärdet är standardiserat till 100, medelvärdet i Pittsburgh var 91,6, helt i linje med resultat för socioekonomiska områden liknande de som denna studie hämtar sitt material från. För att mäta skolresultaten användes ett test kallat WIAT som mäter läsförståelse, problemlösning (matematisk/stategisk) och stavning. Vidare mättes barnens depressionsgrad, koncentrationsförmåga och egna cannabisanvändning, och i övrigt mättes t ex familjens inkomst, närvarande pappor, mammans utbildningsnivå mm.

Under första tredjedelen av graviditeten hade 58,5% av de 524 mammorna ingen cannabisanvändning, 26,5% hade rökt mellan 0 och 1 joint per dag och 15% hade rökt mer än en joint i snitt per dag. När barnen var 14 år undersöktes de med bl a ovanstående mätmetoder.

74

De 79 barn som utsatts för den högre cannabisanvändningen under graviditetens första tredjedel fick lite sämre resultat på WIAT, precis som RNS forskningsredogörelse antyder även om RNS text överdriver hur stor denna effekt var (2,9 poäng). När forskarna sedan undersökte vilka faktorer som hade inverkan på detta visade det sig t ex att etnicitet, kön, mammans cannabisanvändning och mammans utbildningsnivå hade störst ”intern effekt” på resultatet.

Den enda beståndsdel av WIAT (av de tre som detta test består av, se ovan) som hade signifikant värde var läsförståelse. I övrigt fann forskarna att mammans alkoholintag under den andra tredjedelen av graviditeten även den hade en inverkan på detta värde (7,7 i storlek jämfört med cannabis 3,3), men om det skrev naturligtvis inte RNS någonting.

När forskarna sedan förde in fler variabler i studien (IQ, koncentrationssvårigheter, depressionsnivå, egen användning) fanns det inte längre någon direkt signifikant inverkan på läsförståelseresultaten utifrån mammans cannabisanvändning, inte heller detta berättar RNS något om.

Så hur ska man då tolka resultaten och skillnaden mellan Pittsburgh och Ottawa, förutom att området som så många andra behöver mer forskning för att ge en klarare bild. En slutsats är att den socioekonomiska betydelsen för människors livsvillkor inte nog kan understrykas och att det är viktigt att med t ex politiska insatser arbeta för att skapa möjligheter för individer att utjämna dessa skillnader. En annan tolkning är att det är oerhört viktigt att arbeta med olika sätt i skolan för att förändra/kompensera för koncentrationsproblematik. I övrigt borde studien haft en annan faktor än enbart mammans skolnivå för att belysa hur arv påverkar barns läsförståelse, hur lång skolgång man får kan ju ha en hel del andra förklaringsorsaker än ens kognitiva förmåga och för barn tror jag även att pappans kognitiva förmåga spelar roll i ett genetiskt arvperspektiv.

I vilket fall som helst ska RNS, ännu en gång, inte dra så stora växlar på en forskningsstudie som de gör. Det skulle bland annat RNS tjäna på så att de slipper framstå som så oseriösa som de gör för närvarande.

Gillar du det du läst? Hjälp mig gärna genom att Swisha en liten summa till +46(0)723017517

och

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *