Kriminalisering och avkriminalisering

Jag har en förmåga att inte flyta med strömmen och inte inta en åsikt enbart för att det skulle vara lönande. Jag försöker i stället utgå från dels mina egna erfarenheter och dels det jag lyckas ta till mig/hitta av vetenskap (svåra balansgånger för båda aspekterna). Kombinationen av dessa två meningar inom missbruksområdet är inte helt enkel.

Ett tag har jag brottats med en frågeställning som är mer komplex än den kan verka, frågeställningen om kriminalisering av det egna bruket, vilket rör såväl svensk lag om att man inte får ha narkotiska substanser i kroppen  utan legitim läkarordination som innehav av liten mängd illegal narkotika för personligt bruk. Jag har pendlat mellan å ena sidan åsikten att det finns ett preventivt värde i lagstiftningen, likväl som det möjliggör så kallat ”tidigt ingripande” och å andra sidan åsikten att det är inhumant att straffa individer som har ett kemiskt och psykiskt beroende samt att lagföring kan få onödigt försvårande konsekvenser för individer med denna problematik att ”återinträda” i samhället/behålla samhällspositionen.
En lite av ”försiktighetsposition” (möjligtvis kan man kalla det klokt) som jag intagit har varit att vi åtminstone borde vetenskapligt utvärdera vilka effekter denna lag om ”ringa narkotikabrott” för såväl användande och innehav. Idag är det många som tror en massa om den, att den är preventiv eller att den är skadlig, ibland baserat på enstaka enskilda fall där vardera sidan i debatten kan redovisa det som mer kallas ”anekdoter”. Nu är det hög tid att ta tag i att veta. Det finns ett land som har gjort det.

Tjeckien bestämde sig för denna mer repressiva narkotikapolitik med kriminalisering av ringa bruk år 1997. I december 1998 bestämde man sig för att vetenskapligt studera effekterna av kriminaliseringen. 2001-2002 presenterades resultaten av de olika studierna. Tjeckerna kunde mäta de direkta samhällskostnaderna till följd av rättegångar som lagen om ringa narkotikabrott medförde, men inte de indirekta kostnaderna (utbildning, teknikkostnader etc). Nu är dessa kostnader egentligen en bisak eftersom vi får anta att det är det socialt skyddande perspektivet som är avsikten med lagen. De sociala aspekterna är de intressanta anser jag, och de tjeckiska studierna granskade dessa utifrån fem hypoteser om vad kriminaliseringen av ringa bruk skulle medföra:

1. Tillgängligheten av illegal narkotika kommer att minska.

2. Användningen av illegal narkotika kommer att minska, eller åtminstone inte fortsätta att öka.

3. Tillväxten av antalet nya narkotikaanvändare kommer att minska.

4. Indikatorer på negativa hälsoeffekter kommer inte att öka.

5. De sociala kostnaderna av droganvändning kommer inte att öka.

Det är ganska rimliga hypoteser att testa och i sig välkända argument för att kriminalisera droganvändning. Invändningen mot studierna är möjligtvis att tidsperspektivet är lite kort, men å andra sidan förväntas ju individer börja följa en ny lag direkt…

Så vad blev resultaten?

Hypotes 1:  Tillgängligheten av illegal narkotika kommer att minska.

När man jämförde tiden före och efter kriminalisering visade sig att skolundersökningen bland 16-åringar som hade egen erfarenhet av narkotikaanvändning gav resultatet att de uppfattade likartad eller lägre tillgänglighet på illegal narkotika. Men de ungdomar som inte hade egen erfarenhet av narkotikaanvändning uppgav att de uppfattade narkotika som mer tillgänglig. Vad det gäller drogen cannabis angav båda grupper att de ansåg att tillgängligheten hade ökat. Priset på narkotika ökade inte heller, vilket indikerar att tillgängligheten översteg efterfrågan.

Forskarnas slutsats var att lagen inte hade påverkat tillgängligheten.

Hypotes 2: Användningen av illegal narkotika kommer att minska, eller åtminstone inte fortsätta att öka.

Resultatet av flera olika undersökningar visade inte på någon nedgång i användningen av narkotika, en studie visade snarare att antalet ”problematiska användare” (annat ord för individer med missbruks- eller beroendeproblem) i tonåren hade ökat.

Hypotes 3: Tillväxten av antalet nya narkotikaanvändare kommer att minska.

Hypotesen kunde inte testas, men eftersom det finns en koppling med resultatet för hypotes två samt t ex för statistiken över antalet som sökte behandling för första gången visade på en ökning så menade forskarna att det var möjligt att anta att inte heller denna förväntning infriades.

Hypotes 4: Indikatorer på negativa hälsoeffekter kommer inte att öka.

Inte heller denna hypotes kunde testas, men dels studien om ökad användning och ett stigande dödstal talade för att hypotesen inte stämde enligt forskarna. Dessutom fann forskarna att över lag minskade antalet individer som sökte hjälp för narkotikaanvändning, särskilt bland yngre och särskilt utanför huvudstaden, och antog att lagens stigmatiserande effekt kunde vara orsaken.

Hypotes 5: De sociala kostnaderna av droganvändning kommer inte att öka.

Forskarna gjorde en uppskattning att de sociala kostnaderna (kostnader för ”förlorade möjligheter”) för var och en av de 235 individerna som lagfördes för ringa narkotikabrott uppgick till drygt CZK 161 000. Hypotesen kunde därför förkastas.

Sålunda finns det åtminstone en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en repressiv narkotikapolitik avseende det personliga enskilda bruket, och slutsatsen som Tjeckien drog av utvärderingen var att återgå till att tillåta ringa narkotikabruk. Frågan är när Sverige kommer att göra motsvarande vetenskapliga utvärdering av den svenska politiken, det är åtminstone någonting som jag uppmanar politikerna att ta initiativ till…

Här finns studien att läsa i sin helhet (PDF i nytt fönster).

Gillar du det du läst? Hjälp mig gärna genom att Swisha en liten summa till +46(0)723017517

och

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *