Årskrönika 2011

Sprid gärna texten vidare genom att dela på din Facebook-sida mm!
- -

Så här års är det ju populärt i olika media att sammanfatta året som gått. Jag ska också sammanfatta året här på sajten och lyfta fram några inlägg från året som gått (länkarna öppnas i nytt fönster).

Jag återupptog bloggandet här så smått i januari, efter att mitt bloggande legat nere ett tag till följd av att jag startade ett kompetens-/informationsföretag inom beroendeområdet. I den vevan behövde jag sajten till att testa olika funktioner för kompetensföretagets huvudprodukt Drogkompetens, vilket gjorde att jag tog bort alla inlägg och började sålunda om i januari när jag insåg vartåt det barkade med Drogkompetens, mer om det under det mer privata längst ner i detta blogginlägg. Den 15 januari skrev jag ett inlägg om en debatt där bland annat RNS Per Johansson figurerade och som handlade om avkriminalisering av det egna bruket, resonemang kring dess för- och nackdelar samt betydelsen av stigmatisering, jag fick några få kommenterar på det inlägget, bland annat att jag genom åren ägnat mycket tid åt att attackera RNS och IOGT. Och visst skriver jag om dessa mastodontorganisationer inom missbruksområdet, bland annat eftersom de i kraft av sin storlek och sin lobbying och sina politikerkontakter har stort inflytande på svensk socialpolitik/missbruksområdet. Men visst, jag är inte särskilt gillad inom dessa organisationer, men mitt mål är inte att bli gillad… Så jag lär fortsätta i samma anda med att kommentera deras utspel och deras åsikter.

I februari skrev jag bland annat om en förvirrad konferens som det skandalomsusade privata vårdföretaget Attendo anordnade där panelsamtalet skulle handla om framtidens missbruksvård men där deltagarna inte riktigt förmådde att lyfta samtalet till den nivå där det hade kunnat ligga. Och med det menar jag inte att det garanterat hade gjort det om jag hade deltagit, vilket jag var inbjuden att göra mot att jag ur egen ficka stod för några tusen kronor för mina omkostnader för att delta när andra deltagare i panelsamtalet ersattes med femsiffrigt belopp. Jag kommenterade dock lite kring samtalet helt gratis i detta inlägg. Det går f ö fortfarande att se UR-tvinslaget via inlägget, lägg särskilt märke till det småkomiska och inte helt panelämnesrelevanta bidraget i avslutningen som RNS och IOGTs propagandakanal Drugnews chefredaktör Sven Liljesson står för (ca 45 min in på del 2), där han lovar att granska området och så kan ni efter det läsa Drugnews och leta efter de granskningar som Drugnews genomfört under året vid sidan av att pumpa ut RNS Per Johanssons små debattartiklar. Leta inte allt för länge… det är bara slöseri med tiden ;).

I mars skrev jag om hur FN kritiserar svensk narkotikapolitik och så tillförde jag lite jämförelsestatistik där svenska missbrukarantal och dödstal kan jämföras med Nederländerna och Portugal, två länder som kallas drogliberala ibland. I narkotikadebatten tycker jag det är viktigt att peka på att att det som ansvariga politiker och olika intresseorganisationer försöker hävda, att vår svenska narkotikapolitik är så framgångsrik så att den inte kan ifrågasättas eller förbättras inte är med sanningen överensstämmande. Jag tycker att det är viktigt att föra fram att det finns andra länder som har annat angreppssätt och som för medborgarna i termer av antalet individer som missbrukar och antalet som dör av detta missbruk verkar föra en bättre politik än den våra svenska politiker för. Och jag brukar göra det genom att visa på den offentliga statistiken, detta mars månads inlägg var inte annorlunda i det avseendet, det intressanta var att det var IOGT som hjälpte mig hitta FN-kritiken… :).

Bland april skrev jag ett inlägg som dels ligger högt bland googleträffar till min sida och dels var en del av en kampanj mot Magnus Brahns (aktiv inom bl a Svenska Brukarföreningen) websajt som hjälpt många att begå självmord. Syftet med kampanjen var att genom SEO knuffa bort självmordshjälpsajten från googles söklistningar. Det blev än mer lyckat än så, till slut lade Brahn ner sajten som (bland annat dokumenterat av Uppdrag Granskning) varit behjälplig i flera självmord, liv som gått förlorade och som kunde ha fått en nystart längre fram med annan stöttning. Men bättre sent än aldrig försvann så sajten, och det känns bra att ha varit en liten del i det arbetet. 1050 unika besökare gjorde 1722 besök på sajten (första mätmånaden).

Maj månads inlägg handlade mycket om missbruksutredningen och det var också första, men inte sista gången under 2011, som jag skrev om ”samarbetet” mellan Moderaterna och KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället), och hur KRIS utifrån deras moralistiska tolvstegsideologi lyckats plantera osakligt underbyggda åsikter hos Moderata riksdagsmän kring frågeställningar om särskilt sprututbyte och läkemedelassisterad behandling (metadon och subutex). Och inte verkar det som att Moderaterna tagit till sig av vetenskap trots att det blev en viss dialog då och då med Moderaterna, främst i deras sociala blogg (länk till höger) men även genom sporadiska besök från Moderaterna till min sajt. Jag kommer nog dock aldrig bli särskilt gillad hos Moderaterna heller, och inte heller som KRIS omskriven som någon som vet vad den talar om, jag kombinerar allt för mycket min egna erfarenhet med vetenskapliga rön, och särskilt det senare är något som Moderaterna är motståndare till. 1152 unika besökare gjorde 1872 besök på sajten.

I juni kommenterade jag den för missbruksområdet ansvariga ministern Maria Larssons uttalande kring den stora protesten mot världens narkotikapolitik som jag skrev om när den var aktuell några dagar före Marias uttalande. Planerna för en svensk aktivistorganisation för tillfrisknanderörelsen började också ta form, och bland annat utbytte jag gästblogginlägg med en engelsk bloggare som var/är en del av den i England. Den engelska bloggen har sedermera upphört och den svenska organisation som vi började forma under sommaren hann leva en kort tid under hösten innan vi tvingades konstatera att det inte fanns vare sig tillräckliga resurser eller en samsyn på hur arbetet skulle bedrivas – där den utlösande faktorn var en konsekvens av att jag i nästan lade ned mer ideellt arbete än värnade min egen kamp för att hitta en försörjning utanför samhällets trygghetssystem som är långt ifrån trygga. 1022 unika besökare gjorde 1885 besök på sajten.

Jag och den jag skapade den där svenska organisationen tillsammans med anmälde i början av juli Piteå kommun till Socialstyrelsen. Bakgrunden var att Piteå socialnämnd hade fattat beslut som vi befarade stred mot socialtjänstlagen, och som bl. a. innebar att den ekonomiska situationen i Piteå medförde att de bortprioriterade individer med missbruksproblem som inte hade barn och som var över 30 år. I jan/feb 2012 får vi höra vad Socialstyrelsen tycker om Piteå kommuns agerande, men i bloggen har jag då och då återkommit till vad som hänt under resans gång. I juli skrev jag även bl a om Almedalen, där ägde det rum en del intressanta seminarier som jag gärna varit med på, inte minst kanske Alexander Bards (numera känd från Idol) och Johan Ingerös (numera ledarskribent på Svenska Dagbladet) seminarium om narkotikapolitik som lämnade en hel del att önska vad det gäller saklighet vilket jag kommenterade i detta inlägg. 1014 unika besökare gjorde 1757 besök på sajten.

I augusti skrev jag bland annat om en forskningsstudie som hade sammanställt många forskningsstudier om en trend bland missbrukarvården som handlar om att man kallar MI för behandlingsmetod och erbjuder ”behandling” med MI som metod. Studien som var en utvärdering av MI:s effekter inom missbruksvården kom fram till att den långsiktiga effekten av metoden inte var bättre än ingen behandling alls. I den granskning av Örebro kommun som jag sedan genomförde under hösten framkom det att MI var den centrala behandlingsmetoden i Örebro kommuns öppenvård för beroendeproblematik, och så kan man så klart bedriva missbruksvård och så kan man fundera över delorsaker till varför Sverige har så höga siffror vad det gäller antalet missbrukare… MI är nämligen prioriterad behandlingsmetod framlyft av såväl Socialstyrelsen som intresseorganisationen Sveriges kommuner och Landsting… Men den är iaf billig för kommunerna, i ett kortsiktigt och ickehumant perspektiv. 1442 unika besökare gjorde 2219 besök på sajten.

I september skrev jag om en hjärtefråga för mig, om den bristande privatiseringen av missbruksvården. INte för att jag tycker att det finns ett egenvärde i sig med privata alternativ, utan för att det är den enda vägen att gå för att missbrukarvården ska bli så som jag önskar att den ska bli, nämligen full med olika slags alternativ där missbrukaren i samråd med kompetenta rådgivare har möjlighet att välja den vård som fungerar för just denne individ. Vi behöver färre utanför samhället och fler innanför, vi behöver fler vägar bort från missbruket och inte färre. För att uppfylla den meningen behövs bland annat olika alternativ att välja mellan och en reell valmöjlighet av vårdvalsslag. Sedan behövs det en massa annat också, men bredden för att möta den komplexa verklighet som de fakto missbruksproblematik är ser jag som en förutsättning. Ta t ex missbrukare i Fagersta kommun, där har man i stort sett enbart kommunal öppenvård enligt tolvstegsmodellen att välja på. Det är fullständigt vansinnigt och människofientligt. 1343 besökare gjorde 1961 besök på sajten.

I oktober var jag på god väg att lägga ner sajten. Den tar sin tid. Den motverkar säkerligen mina chanser att hitta en fungerande försörjning. Den tar oerhört mycket energi eftersom det är grymt frustrerande att vara verksam inom missbruksområdet och följa vad våra tjänstemän, behandlare, politiker, intresseorganisationer ägnar sig åt, vilket allt för ofta går i strid med det jag tycker är rätt väg. En annan sak som irriterar mig är vanligt folk, och deras fördomar, deras normer, om några av dessa och i synnerhet de som arbetar med personalfrågor på personalavdelningar skrev jag ett inlägg i oktober utifrån en debatt jag var involverad i på Twitter. 1519 unika besökare gjorde trots, eller tack vare, nedläggningshot 2247 besök på sajten.

Sajten låg visserligen nere ett tag, men en bit in i november kunde jag inte hålla tyst längre. Under månaden skrev jag ett inlägg om nätdrogerna, de har jag utifrån ett specialintresse skrivit såväl en bok om som en hel del inlägg på bloggen. Det är ett svårt område för många att få grepp om, antingen överskattar man problemet eller så underskattar man det. Bara jag har rätt balans (och ja, jag gillar att vara ironisk och skämta på ett sätt som inte alltid är glasklart, särskilt svårt blir det när skämten tangerar mitt ego/min grandiositet… ;)). Besökarantalet fick en rejäl dip ner till 745 unika besökare som gjorde 1103 besök.

I början av december gick mycket tid åt dels granskningen av Örebro kommun, och dels kulminerade problematiken inom Beroendeombudet. Särskilt glädjande var att några personer bestämde sig för att stötta sajten med en liten gåva via donationsformuläret, det uppskattar jag inte bara för att givet mitt ekonomiska läge är olika sajtavgifter som ska betalas nu i januari mycket ovälkomna utan även för att det är ett konkret uttryck för att de uppskattar det jag ägnar mig åt här – nagelfara, diskutera, debattera, vrida och vända, ge kompletterande perspektiv mm. Igen, varmt tack! Och hittills i december har 625 unika besökare gjort 925 besök. Sajten kanske håller på att dö ut, besökssiffrorna är i fritt fall! :/

Så den privata reflektionen. 2011 blev ännu ett år som jag helst lägger åt sidan och inte återkommer till tankemässigt. Det har varit sjukt mycket jobb med att först försöka få kompetenssföretaget att fungera, trots flera försök har det inte fungerat, det finns ett visst intresse men ingen fungerande betalningsmodell (som jag kommit på) och så hindrar den allt för ideologiserade situationen inom området en verksamhet som den jag vill bedriva. Sedan blev det sjukt mycket jobb för att överleva utan att behöva kapitulera för AF/Soc som vill omskola mig till typ trädgårdsmästare eftersom deras psykolog bestämt att det är bäst för mig (efter ca 15-20 minuters samtal om helt andra saker), jag har sålt ”samlarprodukter” på Tradera men förtjänsten är marginell så även där kastar jag nu in handduken. Och så vid sidan om försökte jag bygga upp en förening som skulle verka för politisk förändring mm till nytta för beroendepersoner. Så självfallet blev året socialt en katastrof också, som komplement till den ekonomiska katastrofen. Alltså, för att låna Littorins ord, ett riktigt jävla skitår. Men trots den psykiska press som ovanstående innebär väljer jag, och ja, i detta fall handlar det om ett val, att inte använda särskilt mycket sinnesförändrande substanser (mer än socker, som kan räknas dit, och budgetsnus), alltid något positivt…

Men eftersom jag är optimist i grunden är jag övertygad om att 2012 kommer bli ca 100 ggr bättre än 2011, även om det nog kommer ta lite tid att göra de förändringar jag vill göra och som jag inte vet hur jag ska göra fn. Och jag hoppas att även ditt 2012 blir bättre än 2011!

Gott Nytt År!

Gillar du det du läst? Hjälp mig gärna genom att Swisha en liten summa till +46(0)723017517

och

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *