IOGT och CAN i skön mix

Via den oftast förnämliga sajten Drogsociologi blev jag uppmärksammad på att IOGTs tidning Accent i förra veckan publicerat en artikel om nätdrogerna. Accent hävdade att det den senaste tiden pratats och skrivits en hel del om nätdroger, men som vanligt med IOGT kan de inte underbygga det de pratar om, det finns inga länkar till det de påstår. Men så har inte IOGT som ambition att vara en saklig organisation, man är en tyckarorganisation baserad på tyckande och känslor, vilket dess ”journalistiska produkt” Accent gärna visar.


IOGTs tyckande denna gång handlade om att medierna överdriver problemet med nätdrogerna, som källa använde man en intervju med den självutnämnde experten på droger Nicklas Kartengren. Kartengren hävdade att det är lätt att göra media om dödsdroger, igen framgår det inte vad han har för källor men jag antar att han tänker på ett antal artiklar från 2008 då det skrevs en hel del om dödsfall kopplat till DXM, t ex denna artikel i DN. Varför IOGT och CAN inte tycker att man ska skriva om detta, eller att det är för enkelt att rapportera om dödsfall som är kopplat till en drogsubstans framgår inte av Accents artikel. Det kan vara så att IOGT enbart tycker att man ska skriva om alkohol, och det är ju självfallet en åsikt som man får ha.

Nicklas Kartengren säger till Accent att han inte tycker att man ska skriva (så mycket, utan att redovisa vad som är för mycket) om dessa dödsfall eftersom det tar bort uppmärksamheten från andra frågor och att det blir för stort fokus på droger som kan döda direkt/vid ett enskilt tillfälle. Kartengren vill, i sann IOGT-anda att det i stället ska skrivas om alkohol och cannabis. Det är självfallet också en åsikt man får ha. Och självfallet får man tycka att det är en marginell sak att ungdomar dör och att detta inte ska uppmärksammas.

Sedan menar Kartengren att ”De undersökningar som har gjorts i bland annat Sverige och Storbritannien om förekomsten av de här preparaten visar att problemet inte är så stort ännu”. CAN har t ex i Sverige undersökt just detta bland 15-åringar (9:e klassare), vilket jag skrivit om tidigare, och det är klart, eftersom alla andra studier pratar om att problemet är som störst i övre tonåren och tidiga 20-årsåldern så ska experten Kartengrens CAN göra undersökningen på åldersgruppen under detta. Då konstaterades att 5% av denna inte helt relevanta undersökningspopulation provat nätdroger, droger som till sin natur har det kännetecknet att i en del fall har man ingen aning om vad det är för drog eller vilken effekten är, dödlig kanske t o m vid ett enda enskilt tillfälle. Men det är ingenting som IOGT eller Kartengren tycker är särskilt viktigt.

Och vad det gäller CANs kompetens kring att fånga hur utbrett problemet är har jag i tidigare inlägg visat på metodfel i deras undersökningssystem. Men det är klart, det är ingenting som IOGT eller CAN vill ska komma fram så självfallet är budskapet att detta med nätdroger är ett överdrivet problem.

Det hedrar dock inte en seriös blogg som Drogsociologi att underblåsa det som IOGT och CAN håller på med.

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

0 reaktion på “IOGT och CAN i skön mix”

    1. Mjo, kunde ju inte vara tyst. Aja. Och med tanke på dagens produktion verkar jag inte kunna hålla balans vad det gäller antal artiklar heller. Aja.

      Ska kika på temanr sen! Ser att de borde ha korrläst tidningen lite bättre och inte göra som Folkhälsoinstitutet konsekvent gör, kalla droger 4-HO-MET för 4-OH-MET. =)

  1. För att förtydliga – att jag länkar till en artikel betyder inte automatiskt att jag håller med om hela dess innehåll. Jag är väl medveten om att Accent har en tydlig agenda som paketeras i journalistisk skrud.

    I det här fallet sammanfaller dock min bild till viss del med Kartengrens. Alternativet ska inte vara att lyfta fram de positiva aspekterna av nätdrogerna (det finns det gott om folk som gör på internet), men journalistisk rapportering om narkotika och specifikt nätdrogerna är med några få undantag ganska usel. Angående Accent-artikeln så är det så klart svårbegripligt varför han vill underbetona problemet. Visst, han verkar talar i egen sak när han vill skifta fokus, men jag håller med om en tolkning som menar att mediabilden är en som manar till moralpanik.

    Det finns mycket att önska när det gäller medias rapportering om nätdrogerna, forskningsunderlaget är skralt och det som skrivs blir därför ofta anekdotiska utsagor om enskilda (men ändå allvarliga) händelser. Jag ser det som att det är en nätdrogernas diskurs som håller på att formas i likhet med när kat började få större uppmärksamhet i media (vilket man kan se bland annat i begreppsförvirring och liknande). Jag lade inte till ett förtydligande om att vissa av dessa nätdroger faktiskt har orsakat ett inte obetydligt antal dödsfall och skador för användarna eftersom kunskap om detta borde vara en självklarhet.

    Och visst är det problematiskt att Kartengren verkar vilja att media inte ska skriva om nätdroger, varför skulle man inte kunna göra både och? Som du säger så finns det olika åsikter man kan ha och jag tycker inte det är fel att som han säger ”nyansera” bilden en aning. Därmed inte sagt att man ska underbetona nätdrogerna till fördel för alkohol och cannabis, att jag själv skrivit en del om RC:s beror ju just på att jag tycker att det är en fråga som måste lyftas och studeras mer.

    Kort sagt, det jag ville föra fram är att Kjellgrens och Soussans artikel är ett bra tillskott eftersom den skapar ett presumtivt underlag för att inte klumpa ihop 4-HO-MET med det ”dödsknark” som det skrivs om i pressen.

    Det verkar som att vi gör olika läsningar och tolkningar av det pressen skriver om RC:s, oavsett hur stort det här problemet är, håller du inte med om att rapporteringen över lag är ganska osaklig och nästintill propagandistisk? För mig är inte problemet i sig att folk använder RC:s utan att faktaunderlaget ofta är underutvecklat, här borde värderingsfri kunskap om eventuella skadliga effekter etc vara en första insats för att reducera dessa skador. Där tror jag din bok är väldigt viktig, tänker beställa den efter nästa CSN-utbetalning 😉

    1. Det framkommer ett antal frågor som måste besvaras utifrån din OCH deras text (av slaget åsiktsjournalistik): Hur ser mediabilden ut då? På vilket sätt har den haft slagsida? Vari ligger ”moralpaniken”? Varför måste skrivningar av mycket komplext och svårhanterbart problem som nätdrogerna ställas i relation till skrivningar om andra problem? Finns det ett absolut tal om missbruksområdet som media kan innehålla? M fl.

      Ang k&S artikel så finns det mängder av nätdroger som inte är ett dugg direkt dödliga, problemet är att folk i allmänhet och media i synnerhet saknar övergripande kunskap om vad nätdroger är, likväl som media och allmänhet är dåligt insatta i missbruksområdet och att media mest ägnar sig åt anekdotiska beskrivningar och felrapportering. Sedan råder det allt för stort fokus på den biologiska/medicinska diskursen rent allmänt vilket tenderar att påverka såväl forskare som media som allmänhet att betrakta fenomenet missbruk utifrån denna diskurs, vilket leder till en rad problem.

      Ang min bok kommer du märka att den är en väldigt översiktlig beskrivning av fenomenet, tanken var en gång i tiden att ge just denna översiktliga kunskap som saknas inom området. Dess största förtjänster är enligt mig att den dels ger en bild av att nätdroger inte är de ofarliga lagliga droger som allt för många tror utan att det är droger som precis som alla droger kan vara direkt och indirekt dödliga och med oerhört negativ inverkan på individens tillvaro, mående och frihet, dels visar på att debatten är för liten om vi tror att samhällsproblemet droger är begränsat till alkohol, cannabis, heroin, kokain, amfetamin och ”piller” aka medicin. =)

  2. Håller med om att det finns massor med frågor att besvara runt det här :). Att jag tycker att mediabilden lutar åt moralpanik är ju just en åsikt som jag skapat genom att läsa en del om nätdroger i diverse tidningar och där har du säkerligen en mer omfattande grund än mig. Blir tveksam till om just begreppet moralpanik är det mest passande ordet egentligen, ett okritiskt förhållande till åsikter och myndighetsinformation är kanske en bättre beskrivning?

    Det bästa hade ju varit att göra en systematisk genomgång á la diskursanalys och dra slutsatser utifrån det (är det förresten inte det du har gjort i en c-uppsats?). Ett problem med mediarapportering om narkotika är ju att det går trender i den (som inte nödvändigtvis korrelerar med hur stort problemet är i ”verkligheten”. Det är där jag tror att begreppet moralentreprenörskap är en passande beskrivning på hur polis, föreningar, tyckare/politiker etc driver en fråga väldigt hårt i debatten som sedan speglar sig i de journalistiska alstren. Kolla bara på en notis som denna http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1573454/Poliser-varnar-for-natdrog-efter-dom.html – blir ju allt tydligare att nätdrogsbegreppet har vidgats mycket på sistone.

    Och ”trender” kan man ju helt klart se inom hela missbruksområdet, som Björn Johnson skrev nånstans så har underhållsbehandling börjat dominera inom hela fältet – visst ses opiatmissbruk som det ”tyngsta”, men det finns ju en hel drös andra droger som folk har en problematisk relation till.

    Och jag kan hålla med dig om att det är klurigt när medikaliseringstänket tar över i missbrukarvården mer och mer, även om det som till exempel när det gäller underhållsbehandling har sina absoluta positiva aspekter. De flesta sociologer som har forskat om medikalisering sedan det området kickade på 70-talet har ju varit extremt kritiska till företeelsen. Jag tror helt klart det är värt att forska mer om medikalisering, även om det finns utrymme för en mer pragmatisk syn på fenomenet (av typen: här ser vi problem vs. här är det mindre problematiskt).

    Ser fram emot att läsa boken och det du skriver ovan fick mig att fundera på det intressanta i att (om nu min bild stämmer någorlunda) att media/myndigheterna beskriver nätdrogerna som dödsbringande och att användarna å andra sidan möjligtvis tenderar att se dem som ofarliga enligt ”det är ju inte narkotikaklassat, så då måste det ju vara lugnt” (inser att det sista dock är att underskatta folks faktiska kunskaper).

    1. Ja, hela missbruksområdet är fullt av obesvarade frågor som inte många söker svar på. Ang begrepp etc så är den notis du länkar till intressant, tradolan skulle ju kunna ses som en opiatliknande traditionell drog, men att kalla det nätdrog är inte heller fel, däremot vore det direkt felaktigt att kalla den för rc-drog. Om det är så att en väsentlig del av hanteringen av tradolan sker via internet (webb eller mail) så är det ju mycket riktigt en nätdrog, jag kan inte se något fel i det (även om jag är dåligt insatt i just tradolan mer än jag sett den diskuteras mycket på Flashback). Vad det gäller moralentreprenörer undrar jag om det inte snart om utvecklingen håller i sig inte går att prata om moralentreprenörer då entreprenörskapet inte är helt framgångsrikt. Men en bred och gedigen diskursanalys av området skulle inte skada. Den uppsats jag påbörjade (vilket Björn brukar vara noga att påtala) handlar om hur medikaliseringen är en dominerande diskurs i de nationella riktlinjerna och vilka konsekvenser det får när individen i linje med en medikalisering blir utdefinierad alt blir så individualiserad att missbruk ses som ett individuellt orsakar problem som ska lösas med individens egna resurser och inte direkt vårdas.

      I övrigt lägger jag som vanligt in mitt veto mot att opiatmissbruk är det tyngsta bland narkotikan, jag ser cannabis som mycket tyngre.

      Ska jag vara ärlig om boken så tror jag inte den kommer tillföra dig så mycket då tanken är mer introducerande som jag skrev, möjligtvis kommer du att finna mina ovetenskapliga studier av köparna som början till något intressant. När du läser ska du dock ta av dig den vetenskapliga hatten, det var jag tvungen att göra när jag skrev även om man skulle kunna säga att den bär drag av fenomenologisk alt entnografisk förstudie. 🙂 Ser fram emot din analys av boken!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *