Skandalen i Piteå – döljer politikerna något?

Sprid gärna texten vidare genom att dela på din Facebook-sida mm!
- -

Som jag skrivit om tidigare har jag och Jimmy Blondin anmält Piteå kommuns socialnämnd för ett beslut som fattades i somras kring missbrukarvården. Jag kan nu berätta mer om en verklighet för de som är i behov av missbrukarvård i Piteå, en verklighet som inte motsvarar de krav och förväntningar som man kan ha på en fungerande missbrukarvård.


Bakgrunden var att vi uppmärksammade en artikel i Piteå Tidningen om nedskärningar som väntade missbrukarvården utifrån att Piteå kommun hade problem med budgeten. När vi tog del av underlaget till beslutet visade det sig att beslutet innehöll ett par åtgärder som kan ses som inhumana, bland annat skulle personer som var i en pågående insats få dessa ifrågasatta vilket självfallet skulle upplevas som stressande och olustigt, socialtjänsten skulle fokusera mer på korta insatser än insatser som behövdes och socialtjänsten skulle prioritera vård och behandling till individer med en ålder under 30 år om de inte hade barn. Vi upplever detta inte bara som inhumant utan ifrågasätter även om det är förenligt med Socialtjänstlagen.

Så här såg beslutsförslaget ut, vilket också klubbades igenom i socialnämnden.

Därför anmäldes socialnämnden till Socialstyrelsen som har till uppgift att vara tillsynsmyndighet inom det sociala området. Vi ville få det prövat om det var förenligt med Socialstyrelsens riktlinjer och även om det var förenligt med den styrande lagen inom området, Socialtjänstlagen.

Piteå kommun har nu svarat på denna anmälan. I svaret finns underlaget till Socialnämnden i Piteås beslut. Det inleds så här:

I detta dokument framgår det att förslaget handlar om att budgeten i balans, och resten av dokumentet tar upp varför det ser ut som det gör (missbruket ökar) och vilka möjliga åtgärder som skulle kunna vara tänkbara. Åtgärderna kommenteras med vilka konsekvenser det skulle kunna få, ord som används är t ex direkt hämtat från detta dokument ”Stor risk för att människor far illa.” och ”Fler personer slås ut från bostadsmarknaden”. Piteå kommun är mycket medvetna om vilka konsekvenser deras budgetnerdragningar skulle kunna få. Men beslutet fattas, och som det kommer att visa sig, politikerna försöker föra åtminstone Piteå Tidningen bakom ljuset.

I svaret på vår anmälan svarar sedan kommunen på de frågor som Socialstyrelsen ställt med anledning av våra frågor. I inledningen skriver den tjänsteman som författar svaret, Socialchefen i Piteå:

”Socialnämnden har med beslut om omprövningar efter kortare tid och återrapportering av pågående behandlingsinsatser en önskan att sätt ett större fokus på den individuella prövningen i alla ärenden. Tanken är att dessa åtgärder ska leda till att förvaltningen gör en ännu noggrannare prövning av att aktuellt bistånd verkligen svarar mot individens aktuella behov.”

Det är inte längre en fråga om ”budget i balans”, det handlar om att ”svara mot individens aktuella behov”. Man kan förledas av detta svar att tro att det hela handlar om förbättringsförslag eller ett anklagande från ledningen mot medarbetarna om att det handlar om deras bristande sätt att utreda olika behov. Frågan är om detta verkligen är de sanna motiven, det verkar inte riktigt så om man läser beslutet i Socialnämnden och underlaget för det beslutet…

Piteå kommun svarar även på detta med att prioritera de under 30 år/de med barn. Man lämnar följande svar:

”Skälet till att prioritera familjer med barn är att öka barnperspektivet då det gäller missbrukande föräldrar, vilket nämnden har bedömt måste förbättras. Prioriteringen av unga missbrukare upplever nämnden som en självklarhet då vetskapen om att tidiga insatser ofta är mer verkningsfulla och därmed har större möjlighet att leda
till ett självständigt liv.”

Nu var det åter igen inte längre en fråga om att få ”en budget i balans”, nu handlar det om att fokusera ”barnperspektivet” och att få till ”tidiga insatser”. Fast nog kan man kräva att en individ över 30 år, utan barn, och en bit in i missbruket borde också ha rätt till missbruksvård – det borde ingå inom ramen för Socialtjänstlagen. Man ska också veta att förebyggande arbete redan är en uppgift för socialtjänsten, dock inte så hårt styrt i lagen. Men om man som ledning vill få sina medarbetare att fokusera på detta är väl knappast en budget med nedskärningar det instrument som ska användas. Fungerar det inte att tala med medarbetarna?

Så på våra frågor om hur Socialnämnden kan agera som de agerar svarar dem att syftet är att allt ska bli bättre – inte att budgeten ska komma i balans. Har verkligen Socialnämnden i Piteå svarat ärligt på Socialstyrelsens, och våra, frågor? Eller är det så att politikerna och socialchefen i Piteå döljer något?

Kanske kan en del av svaret ligga i historiken. Piteå har en lång tradition av att vilja spara på missbrukarvården. I november 2010 kritiserade en av specialisterna inom beroendeområdet vid psykiatrin i Piteå beroendevården. Han sa till Piteå Tidningen att:

”Den här utsatta patientgruppen får inte den vård de skulle behöva och i slutänden innebär det att de dör. [—] det finns ingen specifik kompetens uppbyggd för missbruksvård i Piteå och det planeras ingen heller. Det är mycket beklagligt och ett stort problem, som vare sig kommunens socialtjänst eller landstinget vill ta tag i.”

Och på Piteå Tidningens fråga om det det satsades för mycket på öppenvården i Piteå svarade specialisten

”Det är en klassiker från 90-talets besparingsår som fått ödesdigra konsekvenser.”

Tyvärr är besparingarna och den nedprioriterade missbrukarvården i Piteå inte något nytt fenomen i Piteå, det handlar inte om något som är kopplat till tillfälliga budgetproblem i år i Piteå. Ovanstående artikel med intervjun med specialisten pekar på brister sedan åtminstone 2001, en annan artikel i Piteå Tidningen belyser det ytterligare, och i den framkommer det även att Socialstyrelsen tidigare har riktat kritik mot Piteå kommun. Piteå Tidningen konstaterar:

”I flera år har frågan om en bra missbruks- och beroendevård utretts och socialstyrelsen har riktat kritik, men trots detta har inget hänt. Det anses med andra ord vara helt i sin ordning att Lulebor och bodensare får bättre missbruksvård än andra länsbor.”

Beslutet från i juni i år, det som vi anmält, är alltså inget nytt. Kanske är det så att politikerna i Piteå hittat en bekväm besparingskälla, ett område där protester och kritik från tillsynsmyndigheterna inte spelar någon roll. Ett område där de lokala politikerna inte behöver bry sig om konsekvenserna.Ett område där missbrukarna sällan överklagar eller tar strid av naturliga skäl.

”Efteråt vet vi vilka konsekvenser det får”.

Orden är från den socialdemokratiska ordföranden i Socialnämnden i Piteå, Agnetha Eriksson (bilden till höger). Hon svarar på frågan från Piteå Tidningen om konsekvenserna av beslutet som vi anmält. Piteå kommun hade visserligen en konsekvensutredning före beslutet, en konsekvensutredning som nog inte Piteå Tidningen tagit del av, men tidningen frågar ändå och när de fortsätter att fråga om det finns någon utredning av det svarar Agnetha:

”Nu får du inte fråga mer om det.”

Agnetha vill inte ha frågor om konsekvenserna för de enskilda. Varför får inte tidningen fråga om konsekvenserna av det anmälda beslutet? Vad är det som inte politikerna i Piteå vill ska komma fram? Vad är det som inte politikerna i Piteå vill ska komma fram? Vad leder deras politik till för enskilda individer? En relevant fråga som behöver ett svar, minst sagt.

Agnetha är dock åtminstone, till skillnad från Socialchefen (i svaret på vår anmälan till Socialstyrelsen), öppen med orsakerna till beslutet. I samma artikel säger hon:

”Vi har inget val, vi måste få ner kostnaderna. Vi väljer att prioritera de missbrukare som är yngst.”

Nu återstår att se om Socialstyrelsen fortsätter att rikta kritik, om Socialstyrelsen ser igenom svaret från Socialchefen, och framför allt om det är acceptabelt att välja ut vilka individer som är värda att få det stöd och den behandling som behövs för att komma bort från ett liv i missbruk. Och om det verkligen är acceptabelt i vårt samhälle att politiker och tjänstemän struntar i allvarliga konsekvenser för enskilda individer, enbart för att man inte väljer att prioritera de mest utsatta individerna i ett samhälle, nämligen missbrukare som socialtjänsten i en mening ska vara ombud för. Ingen för deras talan. Men det vill Beroendeombudet råda bot på!

Hur var det då med vår fråga: Döljer politikerna i Piteå något? Svaret på den frågan står sannolikt att finna i missbruksutredaren Gerhard Larssons påstående om att den främsta bristen för missbrukarvården är – låg politisk prioritet, få politiker tar strid för denna verksamhet!

Gillar du det du läst? Hjälp mig gärna genom att Swisha en liten summa till +46(0)723017517

och

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

0 reaktion på “Skandalen i Piteå – döljer politikerna något?”

    1. Det är så intressant med Piteå (och en hel del andra kommuner…). I den där konsekvensstudien som vi fick del av genom Socialstyrelsen skriver kommunen om hur missbruket ökar, från många olika håll kommer rapport efter rapport nu om hur missbruket ökar, och ändå så klarar inte kommunerna av att budgetera utifrån det. Det är som att politiker och tjänstemän struntar fullkomligt i att verkligheten förändras men (budget)kartan den ska faen vara samma eller helst krympt en aning. Märkligt, och inkompetent.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *