Englands nya drogpolitiska strategi (Del 3 om UK)
I serien om den engelska tillfrisknanderörelsen, där del 1 och del 2 var skrivna av Binge Inkings PeaPod, skrev jag om en artikel jag skrivit i december 2010. För att möjliggöra en fördjupning återger jag den artikeln även här. Jag tycker att Englands strategi och den väg de slagit in på är betydligt mer intressant och jag tror den är avsevärt mycket mer effektiv än den svenska strategin som Barn- och äldreminister Maria Larsson leder, Missbruksutredningen inkluderad. Här är mitt försök till sammanfattning av den engelska strategin:
I England har den senaste månaden, i åldersgruppen 16-59 år, 1 250 000 individer använt cannabis, 365 000 har använt kokain, 203 000 har använt ecstasy, 110 000 har använt amfetaminer, 79 000 har använt ketamin, 73 000 har använt ”lugnande medel”, 42 000 har använt hallucinogener och 38 000 har använt opiater. För att nämna några droger, och det totala antalet användare är så klart mycket större än dessa siffror över användning den senaste månaden.
Narkotikaproblemet är stort, och utifrån det lanserar England idag en ny strategi mot problematiken. Men strategin omfattar inte bara narkotikaproblemet utan adresserar även alkoholproblemet.
Strategin, som betecknas som en reform, pekar ut inriktningen för de kommande årens politik inom missbruks- och beroendeområdet i England. Den innehåller allt ifrån en restriktiv politik och prevention till att använda tidigare missbrukare i tillfrisknande som ”goda föredömen”. Ska den sammanfattas i ett ord är det just tillfrisknande (recovery).
Nedanstående lyfter fram några av de punkter som strategin vilar på och som är intressanta i ett vidare perspektiv.
Den ansvariga ministern (inrikesminister) Theresa May presenterade idag strategin med orden:
Theresa May
- En fundamental skillnad mellan denna strategi och de som har föregått denna är att i stället för att primärt fokusera på att minska skadorna orsakade av missbruk, så kommer vårt angreppssätt gå mycket längre och erbjuda mest möjliga stöd för att få människor att se tillfrisknande som en möjlig väg ut ur beroende.
I inledningen av presentationen av den nya strategin säger hon också att liberalisering och legalisering inte är svaret på problemen.
Strategin syftar till att omfatta all narkotika, inkl mediciner, samt att se alkoholberoende som likställt med narkotika. Strategin omfattar även det preventiva arbetet likväl som att reformera vård och behandling av beroende.
En viktig del i strategin är att flytta över inflytande och beslut från centrala enheter till lokala enheter. Den lyfter även fram såväl socialt företagande som frivilligrörelsen, inkl välgörenhetsorganisationer. Men strategin har också en internationell utblick med fokus på samarbete mot utbudet. Ett särskilt avsnitt tar upp insatser mot det ökande problemet med nätdroger och nätshoppar.
Nedan finns några huvudpunkter för olika områden hämtad från strategin som kan laddas ner i sin helhet här (öppnas i nytt fönster)
Systemtänkande
Utgångspunkten för insatserna inom området ska vara att se individen utifrån ett systemtänkande. Strategin slår fast att tillfrisknande kan enbart ske när utbildning, sysselsättning, bostad, familjestöd samt ev hälso- och sjukvård och rättssystem samverkar i denna helhetssyn på individen som ett system.
Det förebyggande arbetet
Det förebyggande arbetet kommer ha fokus på:
- Bryta generationsmönstret genom att stödja utsatta familjer
- Tillhandahålla högkvalitativ utbildning och råd så att unga personer och deras föräldrar förses med tillförlitlig information så att de kan stå emot missbruk
- Använda Folkhälsoinstitutet för att uppmuntra individer att ta ansvar för deras egna hälsa.
- Tidig intervention för ungdomar och unga vuxna
- Använda lagstiftningen för att minska droganvändningen
- Stödja individerna genom behandling av missbruk
Barn i utsatta familjer får ett extra stöd med 15 timmar per vecka från två års ålder, med början år 2012. För tidig intervention vid problematisk användning bland ungdomar lyfts behovet av lokalt arbete fram, och år 2014-2015 tillförs dessa 2 miljarder pund för deras verksamhet. Man räknar med att för varje 1 miljon pund som satsas får man tillbaka 2,5 miljoner i besparingar.
För de unga som har påbörjat ett problematisk bruk/missbruk görs en paketsatsning som innehåller behandling, bostad samt socialt- och utbildningsstöd.
En särskild satsning på skolan görs, både för att förlänga den allmänna tiden i utbildning, men även för en satsning på drogpreventivt arbete. Alla elever i England behöver enligt strategin högkvalitativ utbildning om alkohol och narkotika, och regeringen vill arbeta med ett antal punkter för att erbjuda det (jmfr med artikeln om den senaste CAN-undersökningen där det visas hur få elever i svenska skolor som får ANDT-undervisning).
I strategin tas även behovet av tillgänglig information på universitet och högskolor upp.
Behandling
Den del av strategin som behandlar behandling tar upp att det är inte tillräckligt att få in individer i behandling och nå processmål, utan målet är att nå fullt tillfrisknande och att individerna ska sluta med alkohol och narkotika helt och hållet.
Behandlingen ska styras utifrån tre principer, välbefinnande, aktivt samhällsmedborgarskap och frihet från beroende.
Utgångspunkter för vård och behandling ska vara:
- Den ska vara lokalt styrd, vilket möjliggör anpassning till det lokala behovet.
- Konkurrensutsatt. De framgånsrika leverantörerna av behandling ska belönas, pengarna ska följa resultatet.
- Transparens i resultat. Regeringen vill lämna den byråkratiska aktivitetsfokuserade uppföljningen och fokusera på resultatet som ska mätas med öppenhet.
Som en del av behandlingsavsnittet slås fast att läkemedelassisterad behandling är en viktig del av behandlingsutbudet, men att allt för många stannar vid detta, och att det måste vara fler som ser läkemedelsassisterad behandling som ett första steg i stället för slutpunkten.
Individerna som verkar inom missbruks- och beroendevården
Anställda inom missbruks- och beroendevården lyfts fram i strategin. Det betonas att det är viktigt att de professionella delar synen på tillfrisknande. Man vill betona en kultur som har såväl ambitionen som en tro på tillfrisknande. I stället för det som kallas ”Model of care” vill man att verksamheten ska ske utifrån evidensbasering, en helhetssyn samt en fokusering på tillfrisknande.
Som en del lyfter man fram stöd i form av utbildning och vidareutbildning av personalen.
För att betona tillfrisknande ser man en modell där man utifrån lokal nivå arbetar med föredömen utifrån tre steg.
- Strategiska föredömen. Det handlar om offentligt anställda ledare som lyfter fram system som fokuserar på tillfrisknande.
- Kliniska/terapeutiska föredömen. Det handlar om de som erbjuder tjänster som är framgångsrika i att erbjuda tillfrisknande.
- Samhällsföredömen. Det handlar om personer som själva är i/har genomgått ett tillfrisknande och som kan fungera som mentorer för andra och bidra till preventionsarbetet i samhällen och skolor.
Rättssystemet
Nytt är att strategin betonar att man vill integrera vården i fängelser med den i samhället. Det finns även skrivningar som riktar sig mot de som tjänar pengar på den illegala handeln, bland annat med möjlighet att beslagta tillgångar.
Strategin lyfter fram att för de med ett missbruks- eller beroendeproblem som döms till fängelse måste fler möjligheter till behandling ges. Men den slår även fast att för unga brottslingar är kanske inte en vistelse inom det traditionella ungdomsbrottslighetssystemet det bästa, utan alternativa sätt att avtjäna en dom måste till. En utvärderingen av ett försök väntas bli klart nästa höst.
Inga relaterade inlägg.
Mycket intressant, det ska bli verkligt spännande att se hur man lyckas implementera detta i praktiken.
Håller med om att det är intressant. Känns inte lika svart eller vitt som Sverige ibland kan uppfattas, och då mest målat i svart…
Det är en bra fråga om hur detta ska gå till. Vad man ser i England är att den ideella sektorn har stor betydelse och stort inflytande. Samma linje verkar Maria Larsson ha. Den privata sektorn i England gillar inte riktigt detta lika lite som i Sverige eftersom man inte ses som rumsrena. Man får inte vara med i båten. Regeringen och Kunskap till praktik har samma taktik samtidigt som vi begåvats med ett Välfärdsutvecklingsråd med nära relationer till regeringen och då med syftet att få fram fler entreprenörer inom vården. (Läser tramset om kvalite från deras senaste rapport) Svårt att få ihop denna ekvation. I Sverige är den privata sidan tyst eftersom man förmodligen inte vill diskutera vinster. Det kommer slå tillbaka menar jag och där branschorganisationer som Svenska Vård och arbetstsgivarorganisationer som Vårdföretagarna måste bli mer aktiva även inom beroendevården i diskussionerna. Framförallt behövs de anställda inom både privat och offentlig i debatten.
http://addictionfocus.com/private-sector-must-be-involved-in-addictions-recovery/
I Sverige ligger vi och puttrar och kommer med motstridiga riktningar hela tiden. Varför ska det vara så svårt att sitta i samma rum och börja diskutera ramen för riktlinjer och missbruksutredningens förslag, nämligen en socialpolitik med ide och vision.
Jo, i både Englands fall och i Sverige lyfts ju den ideella sektorn fram, jag tror att mycket handlar om att det är många som är engagerade i de rörelserna och att politikerna helt enkelt ägnar sig åt röstfiske när de lyfter fram dem. Därmed inte sagt att de inte tillför något gott, men jag förstår inte poängen med att lyfta fram dem explicit. Det centrala borde ju enbart vara resultatet i termer av måluppfyllelse, där är Englands transparenta hållning intressant.
Sedan är det märkligt att vi har en attityd där det är fult att tjäna pengar på att hjälpa andra människor med t ex vård, det är som old ages fortfarande råder där det var närmast ett kall med drag av katolska jungfrur att arbeta inom vården. Självfallet ska dem som arbetar framgångsrikt med att hjälpa människor kunna bli störtrika.