Missbruk i Almedalen

Idag inleds ett av de större politiska arrangemangen i landet, Almedalsveckan där politiker och påtryckare samlas för att umgås och ev försöka föra ett samtal och en utvecklande dialog (SvD). Jag tror dock det är mindre av det senare, mitt intryck är att det handlar mest om att tala till än att tala med. Tyvärr. Men det kan ju vara intressant där ändå. Kanske. Miljonerna rullar till Almedalen denna vecka iaf, och med det mediaintresset (DN).

Jag har följt Almedalen under ett par år, utifrån både ett politiskt och socialpolitiskt intresse. Jag har främst lyssnat på partiledarnas tal i efterhand, för att se hur de täckt in mitt delområde av det socialpolitiska fältet. Det har de inte. Kanske blir det annorlunda i år, just för att jag i en politisk trötthet struntar i att lyssna på dem. Men missbruket är närvarande i Almedalen ändå, och då pratar jag inte om det som det alltid skvallras lite om, vilka som i tecken på alkoholproblem super sig fulla eller vilka som ryktas ha tagit kokain eller rökt jointar. Det finns ett antal seminarier som berör missbruksområdet, och oj vad jag skulle ha velat vara närvarande vid en del.

Här är några gobitar:

MÅNDAG 4 JULI KL. 8.00 – 9.00 Missbruk av Subutex – den nya drogtrenden KRIS – Kriminellas Revansch i Samhället och Unga Kris presenterar sin nya rapport ”Statligt knark är också knark – erfarenheter av Subutexmissbruk”.

100Jag är förvånad över att KRIS inte verkar medvetna om att en hel del av det som missbrukas kring substitutionsdrogerna kommer från utlandet, ändå väljer de att tala om problemet utifrån att det skulle vara felaktigt med underhållsbehandling eftersom som deras ledare i senaste tidningen skriver om subutexmissbruket enligt följande:

”De berättar att det självklart är så att de köpt sina Subutextabletter av ”kompisar” som är inskrivna i landstingens program.Tabletterna löser de upp, direkt i pumpen, och injicerar. De s.k. kompisarna får ofta 3-8 tabletter av landstinget, som de ska klara sitt eget beroende på en eller par dagar, men som de säljer merparten av med så god förtjänst att de kan sidomissbruka t.ex Heroin. I en av Sveriges tio största städer säger flera missbrukare att det är slut på Heroin eftersom det jämförelsevis billiga och tillgängliga Subutexet tagit över marknaden.”

Sååå, det är så det fungerar, de som är inskrivna i substitutionsprogrammen missbrukar alltså heroin och alla manipulerar testerna som ingår i de s k LAB-programmen. Självfallet är det inte så, förutom i KRIS värld.

Intrycket man får av KRIS är att de är motståndare till allt som inte är tolvstegsbaserad behandling, och särksilt då deras egna ”idéburna behandling”. Det framgår av texten kring KRIS program i Almedalen då de slår fast ”Vi i KRIS och Unga KRIS ser ingen glädje eller nytta med Subutex. Det har blivit en drog som alla andra men med en viktig skillnad. Det är staten, via landstingen, som förser knarkarna med knarket.”

Det vore i och för sig inte så konstigt eftersom KRIS förefaller vara en del av den extrema sekteristiska gruppering som mer ägnar sig åt signalpolitik och moralism än fungerande missbrukarvård. Men det intressanta är att det de hävdar sig grunda detta på är en rapport, som ska presenteras i Almedalen i morgon, en ovetenskaplig rapport som dessutom har fått en egen hemsida här.

KRIS skriver så här om rapporten: ”Vi har intervjuat unga människor som deltar i vår verksamhet”. Jag har några kompisar som själva har suttit i fängelse och som själva har eller har haft ett narkotikamissbruk, merparten av dessa tycker att KRIS-medlemmar är patetiska kändis-wannabes som gör allt för att passa in i det etablerade tyckarsamfundet (att KRIS blev en del av IOGT-familjen är ju ett bra exempel på detta), jag ska fråga dem vad de tycker om KRIS och sedan ska jag åka till Almedalen och sätta upp ett seminarium om ”KRIS-medlemmar är patetiska wannabes”. Lika trovärdigt och seriöst som det skulle vara är KRIS seminarium om subutex. Jag skulle dock inte få poäng hos IOGT, förutom dem hos IOGT som inte anser att det här med att KRIS behandlingsmetoder verkar leda till grov kriminalitet som vapenförsäljning (Drugnews). Fast det där var ju ett sånt där ovetenskapligt tyckande som KRIS gillar att ägna sig åt, så jag menar så klart inte att det är det som KRIS behandlingsmetoder leder till även om de åter igen (jag har flera andra exempel på liknande händelser från min privata umgängessfär när jag rörde mig i KRIS-kretsar) visar att något saknas i deras behandlingsmetod.

IOGTs utbildningsavdelning NBV håller också seminarium i morgon, temat är:

MÅNDAG 4 JULI KL. 13.00 – 13.55 Kändisarnas knarkande stödjer krig och organiserad brottslighet! Hur påverkar narkotikaköp i Sverige vår omvärld? Vem gynnas?

Om detta seminarium kommer att handla om förslag utifrån tron på att legalisera leder till att krig och organiserad brottslighet gynnas eller om det kommer att handla om att propagera för en omöjlig och utopisk allomfattande totalnykterhet utifrån moralism har jag inte riktigt lyckats lista ut… 😉 Dock behöver jag inte gå på seminarium för att lista ut att den som gynnas av narkotikakonsumtion är brottssyndikat i olika former, det är ganska uppenbart för de flesta, utom för NBV. Mitt förslag är att de ordnar en studiecirkel i ämnet så kan de få fler bidrag från våra skattemedel till att fundera över detta.

På onsdag har IOGT ett seminarium med rubriken ”Den nya missbrukspolitiken; Var finns de idéburna organisationerna?” och programtexten

”I missbruksutredningen är de idéburna organisationerna helt bortglömda. Träffa företrädare för civilsamhället och diskutera frågan med Anna Carlstedt, ordförande för IOGT-NTO och Forum för frivilligt socialt arbete.”.

Det här är jättemärkligt. IOGT har/har kunnat vara delaktiga under den osedvanligt kommunikativa utredningen som haft två remissrundor före utredningen presenterades, och flera debatter och debattinlägg på morgontidningarnas debattsidor. Bland annat handlar missbruksutredningen om hur man ska möjliggöra att fler kan komma till behandlingshem (bl a handlar förslaget om förändrat huvudmannaskap om det), och sist jag kollade drev IOGT iaf minst ett behandlingshem (Dagöholm). Sedan står det ju klart efter IOGTs kongress att de är på väg från den politik som missbruksutredningen föreslår i termer av fler livräddande insatser för opiatberoende, där har IOGT tidigare varit föredömliga, numera går utvecklingen inom IOGT åt andra hållet.

Sedan undrar man ju vad IOGTs ordförande menar med ”I missbruksutredningen är de idéburna organisationerna helt bortglömda”, missbruksutredningen handlar om missbrukarna, hur regeringen ska kunna förbättra deras situation, hur samhället bättre ska kunna minska dödsfallen och missbruket och erbjuda mer och bättre behandling. Mycket kan man säga om detta, men varför allt måste handla om IOGT och nykterister i en missbruksutredning kan man ju verkligen fråga sig. Jag förstår att det handlar om att IOGT är rädda om pengar från stat och samhälle när missbruksutredningen går mer mot vetenskaplighet och mindre mot moralism och signalpolitik (det IOGT helst ägnar sig åt). Men läser man t ex ett av de senaste regeringsbesluten som Barn- och äldreministern Maria Larsson varit inblandad i kring införandet av det ovetenskapliga och ej utvärderade satsningen mot cannabis ”Testa dina gränser” som beslutet anger att regeringen bara i år ska satsa 12 miljoner på och där Maria Larsson skriver ”Det är angeläget att involvera idéburna organisationer och den ideella sektorn i genomförandet av åtgärderna” så inser man att IOGT inte kommer att bli utan pengar så länge Maria Larsson olyckligtvis hanterar dessa frågor.

Oavsett vad så hade det varit intressant att vara där i Almedalen och höra hur IOGT resonerar kring deras besvikelse att missbruksutredningen handlar om att stärka missbrukares möjligheter att sluta missbruka.

Så på torsdagen den 7 juli så arrangerar KRIS en ”Narkotikapolitisk debatt” utifrån att som de skriver. ”Missbruksutredningen föreslår en rad narkotikapolitiska förändringar. KRIS och Unga KRIS känner riksdagspartierna på pulsen utifrån sina egna erfarenheter av socialtjänst, beroendevård, polis, kriminalvård, utslussning i samhället m.m.” Här skulle jag verkligen ha velat vara med, det låter jättespännande att ovetenskapliga KRIS som bedriver åsiktspolitik utifrån moralism och osakliga antaganden ordnar en narkotikapolitisk debatt utifrån deras egna erfarenheter, det kommer säkert vara jättespänstigt i det samtalet, men oj vad intressant det skulle ha varit att lyssna på exakt hur undfallande och okunniga politikerna kommer vara.

Dagen efter är en jätteintressant programpunkt som jag skrivit om tidigare, kommer CAN gå emot FN? Och har CAN ändrat frågesystem sedan jag skrev om det? Agendan är:

FREDAG 8 JULI KL. 9.00 – 10.00 Allt fler unga använder internetdroger, eller? CAN presenterar nya data om hur många 15 åringar som har testat sk internetdroger, samtalar med experter och tyckare om ”lagligt dödsknark på nätet”

De som deltar är Björn Lindgren, språkrör Grön ungdom, Karl Axelsson 2:e vice ordförande Liberala ungdomsförbundet, Anders Persson Statens folkhälsoinstitut, Astrid Eklund Riksåklagarmyndigheten, Vidar Aronsson förbundsordförande UNF m fl. ”M fl” är t ex moderator Nicklas Kartengren som i CANs program kallar sig ”projektledare CAN”. Förut var Kartengren CANs expert på detta område…

Så, grattis ni missbrukarrättsaktivister som har pengar och möjligheter att vara i Almedalen, ni har flera intressanta och viktiga seminarier att gå på!

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

8 reaktion på “Missbruk i Almedalen”

  1. Du efterfrågade ju lite feedback, så här kommer den!

    Först lite faktagrejer.

    1. KRIS är en egen organisation, och inte en del av IOGT-NTO-rörelsen. Däremot samarbetar man genom NBV t.ex.

    2. Det här har jag skrivit förut, men värt att återupprepa. IOGT-NTO är inte på något sätt beroende av statliga medel för att finansiera organisationen, 90 % av intäkterna kommer från Miljonlotteriet. Man kan såklart ha åsikter om att man är finansierade av spel, men att säga att man är rädd för att bli av med statliga medel är faktiskt inte särskilt sanningsenligt.

    I övrigt så tycker jag faktiskt dina texter börjar bli lite väl förutsägbara när det gäller IOGT-NTO och andra delar av civilsamhället kring missbruksfrågor. Jag upplever det när jag läser texten som att du redan innan du börjat skriva bestämt dig för vad slutsatsen ska vara, och sedan läst för att få saker att passa in i din redan bestämda åsikt. Lite som många artiklar i Expressen eller AB. Jag tycker du kan bättre än så.

    Två exempel är till exempel det du skriver om IOGT-NTO:s åsikter om missbruksutredningen. Att efterfråga vart de idéburna organisationerna är i utredningen handlar ju om vilken roll de kan fylla i samhällets arbete och ansvar för att hjälpa människor ur ett missbruk i min värld, eller tycker du inte de har någon roll att fylla?

    Samma sak med NBV:s seminarie som du sågar utifrån rubriken. För mig är det tydligt att det är en retorisk fråga man har i sin rubrik för att få igång lite tankeverksamhet.

    Jag har absolut inget emot att du kritiserar och ger en annan syn, även om vi kanske ofta tycker olika. Men när det känns som du bestämt dig om dina åsikter redan innan och det känns som du medvetet tolkar det du läser så ofördelaktigt som möjligt för IOGT-NTO, utifrån dina fördomar om organisationen, då blir det liksom mest trist och förutsägbart.

    Nu blev det endast en sågning från min sida, vilket jag inte hade tänkt när jag började skriva på kommentaren. Men nåja, jag hittar nog nåt att hylla i kommande blogginlägg hoppas jag. 😉

    1. Gott, du vet att jag uppskattar din feedback eftersom jag tror på att dialog för framåt. I din kommentar kan jag hålla med om att kommentaren kring NBV-seminariet i min text är lite onödig även om ämnesvalet kändes mycket märkligt, dock hade det varit intressant att höra vad de tänkt sig att seminariet skulle handla om.

      Sedan håller jag inte med dig om att KRIS inte är en del av IOGT-rörelsen, NBV är ju ett IOGT-centra där KRIS är en av ”huvudmännen”.

      Jag tror att man inom IOGT är mycket rädd att bli av med offentlig finansiering, det pågår ju dels en debatt (senast i Åre) om det moraliska i att IOGT bedriver aggressiv marknadsföring för det beroendeskapande spelandet och att man finansierar sin verksamhet som för en del är ett inslag i deras beroende. Det fanns en hel del kommentarer för ca ett år sedan då Riksrevisionen ifrågasatte effekten av mycket av den (förebyggande) verksamhet som IOGT fick en hel del pengar för, där jag upplevde kommentarerna från IOGT håll som mycket ”i försvarsställning”.

      Jag är som du vet kritisk mot IOGT för att man inte bedriver vetenskapligt grundad verksamhet och för att IOGT har en relativt sett allt för stor plats i den offentliga debatten om missbruk, man påverkar agendan i allt för stor grad utan att det finns en jämbördig kraft som nyanserar och i debatten tar missbrukarnas perspektiv när t ex IOGT bedriver politik som går emot missbrukarnas intresse av att kunna resocialisera sig. För mig finns det inget egenvärde i att IOGT är ”ideburet”, det enda intressanta är vad man vill åstadkomma, så självfallet blir Carlstedts åsikter om missbruksutredningen mycket märkliga utifrån det.

      Varför är det så självklart för dig och andra IOGT-are att en statlig utredning som handlar om att minska effekterna av missbruk måste handla om IOGTs verksamhet? Som jag skrev, de är redan en del av missbruksutredningen, men uppenbarligen är IOGT missnöjda med att missbrukare får ökad möjlighet att komma till era behandlingshem och i stället verkar det som att IOGT vill att utredningen skulle vara en kopia på IOGTs (i allt för många fall på tyckande baserad (vs kunskap)) politik, mycket märkligt tycker jag.

      Sedan har du rätt i att till viss del har jag bestämt mig före jag skriver eftersom jag har en negativ bild av IOGT, den är jag självfallet öppen för att förändra, men då måste IOGT förtjäna det och det har jag inte sett något som ger mig anledning till att göra. Det är som med utredningen, enbart för att det heter IOGT innebär inte att det är bra per automatik, per se.

  2. Bra, jag håller helt med dig om att man utvecklas bäst i dialog och diskussion. Var mest orolig för att min kommentar skulle bli ”bara gnäll”, och sådant är allafall jag mindre benägen att lyssna på.

    Först om finansiering: Det finns en diskussion inom förbundet/förbunden om finansiering och lotterierna, och en ganska stor enighet om att finansieringskällorna behöver blir fler. Men då tittar man mer på andra inkomstkällor man påverkar själv, som funderingar över att starta andra verksamheter som kan ge intäkter snarare än att hoppas på mer statsbidrag. Jag har inga problem med att vi finansieras av att sälja lotter, däremot tycker jag att finansieringen är alldeles för enbent och behöver breddas.

    Jag tycker du har en poäng i att civilsamhället och idéburna organisatoiner inte per automatik ska inkluderas så snart det pratas om missbruk och missbruksvård. Men i min värld så har civilsamhälelt genom både IOGT-NTO och andra organisationer en stor roll att fylla framförallt i ”resocialiseringen” som du skrev om häromveckan. Att erbjuda en plats där man får ansvar, ses som en människa främst och där det är naturligt att umgås utan alkohol och andra droger tror jag kan vara oerhört viktigt.

    Sen vad gäller utrymmet man får i den offentliga, obefintliga, debatten om missbruk tycker vi kanske inte heller lika om. jag tycker civilsamhället syns för lite, men i förhållande till hur liten debatten i sin helhet är så kanske du har en poäng ändå. Problemet tycker jag ändå är att andra syns för lite, inte att IOGT-NTO syns för mycket.

    1. Ja, tror vi tycker rätt lika, jag vill betona (som jag iofs skrivit tidigare men skadar inte att upprepa under ovanstående inlägg) att jag tycker att IOGT (och övriga likartade men mer tysta organisationer) är en viktig del av det offentliga samtalet och även att ett totalnykterhetsperspektiv (well, kan ifrågasättas iom aggressiv marknadsföring för t ex nätspelen, tack till IOGT förresten för de 30 lr 50 kronor jag fick via att jag hade konto på Tradera, jag fortsatte dock inte att mata in pengar) behövs. Och visst, jag vill se mer av IOGTs kamratstöd t ex, jag vill se mer av IOGT som ett centra för praktikplatser (och varför inte IOGT med alla resurser inte ordnar ett konkurrerande Myrorna för både finansiering och praktikplatser för personer som behöver resocialiseras förstår jag inte, i Örebro t ex äger man tom affärsfastigheter i centrum).

      Sedan som sagt var är jag irriterad över att jag inte ser ”var mina frågor” får plats, lite som du säger att fältet är så litet för dessa frågor, och då känns IOGT som kanske mer ”kvävande” utifrån mitt perspektiv, även om jag inte anser det egentligen.

      Och precis lika lite som jag är motståndare till IOGT är jag motståndare till KRIS, jag vill verkligen ha ett KRIS, både i debatten och som ett sätt för dem det passar att ta sig tillbaka den vägen. Det jag kan ha problem med är dels sakfrågor (som t ex deras tyckande i substitutionsfrågan) och dels deras indirekta anspråk på att äga debatten och fd-perspektivet (känns lite IOGT-smittat om jag ska anknyta till IOGT-dominansen utifrån sfär-perspektivet).

  3. Mycket bra och intressant läsning, kände in till din hemsida tidigare. När jag började läsa trodde jag att det skulle vara den ”vanliga” läsningen om underhållsbehandling. Som ofta verkar vara väldigt vinklad av organisationer som på ett eller annat sätt är förbundna till 12 stegsbehandlingarna. I dessa uttalanden och felaktigt benämnda ”undersökningar” lyser oftast vårdmottagaren med sin frånvaro. Inte sällan är det människor som aldrig snuddat vid ett opiat missbruk. Utan tvärtom haft ett helt annat missbruk (om de haft något alls), och ut av dessa erfarenheter också lärt sig allt om hur ett opiatmissbruk fungerar (även rehabiliteringen)
    Subutex/Subuxone har räddat mitt liv. Med hjälp av underhållsbehandlingen har jag skaffa mig en utbildning och nu också ett jobb. Har så smått börjat planera att sluta med behandlingen inom en ganska så snar framtid.

    Självklart finns det problem med underhållsbehandling, det är ännu en ganska ny form av behandling. Själv vet jag massor av sätt den hade kunnat förbättrats på. Och det är inte genom starkare och hårdare integritetskränkande kontroll av både personal och patient. Majoriteten vill sköta sin underhållsbehandling (en väldigt stor majoritet) men utan en tongivande parallell psykologisk/beteende behandling blir det väldigt svårt och dessutom utan en värdefull sysselsättning.
    Att förutsätta att någon ska komma direkt från tungt missbruk och ”bara” fixa allt är otroligt naivt (eller snålt). Ett stort problem bland flera av mina medpatienter är invanda beteende mönster, som tar tid att komma ifrån. Tid som inte finns då det är ont om stöd samtidigt som ett misstag i behandlingen kan stå en väldigt dyrt. Något en del känner så pass stor osäkerhet för att dem inte vågar satsa helt fullt på behandlingen då de har känslan av att inte ha något alla falla tillbaks på om det skulle gå åt skogen.
    Personligen tror jag inte att det försvinner några vansinnigt stora mängder av läkemedel ut från underhållsmottagningarna runt om i vårt land,särskilt inte om man jämför med vad som kommer in via våra gränser, – som också kontrolleras av vår stat.
    Av det som försvinner ut går nog dessutom 95% (om inte mer) till människor som redan är i ett heroin beroende. Då det oftast är dom man känner som fd heroinist.
    Missbrukar-vänner som ringer, knackar på och stoppar dig på stan för att dom mår så jäkla dåligt och dessutom vet att man går på underhållsbehandling. Människor som ofta går och dör av sina droger och som också vill ha ett alternativ en dag det är torka eller en dag de kanske bara inte orkar jaga ihop en tusenlapp eller mer och begå de brott som det kräver.
    Att problemet finns säger en del om missbruksvården – Den är inte tillräcklig.

    Det finns flera konsekvens av den propaganda dessa 12-stegs organisationer sprider. En av dom är att man som patient känner sig mindre värd (för man är ju inte ren på riktigt). En konsekvens som självklart har en direkt påverkan på behandlingsresultatet. Andra konsekvenser är ju också att de påverkar människor som jobbar med missbruksfrågor och missbrukare som i sin tur indirekt kan påverka om en annan människa kommer att få fortsätta leva.
    För det är väl knappast ett alternativ att KRIS, IOGT samt alla privata vinstdrivande behandlingshem skulle kunna ta hand om Sveriges alla ca 500 000 tusen missbrukare?

    Jätteviktigt att vi börjar hitta och utforska fler alternativ istället för att gå baklänges.
    Istället för att gå baklänges, borde man kanske kämpa för att något ska bli så bra som möjligt. Ibland finns det mer än ett sätt, särskilt för så många olika människor.

    Mvh

    1. Tack för din berättelse och dina kommentarer! Ang 12-steg etc så försöker jag vara så ”oberoende” som möjligt, 12-steg t ex har en hel del vetenskapliga brister men fyller sin funktion för en del människor. Min inställning är att vi bör sträva mot så mycket kunskap som möjligt och hellre bredare möjligheter till att förändra sina liv än tvärtom. Sedan måste man belysa nackdelarna med olika alternativ, det finns en del med LAB, det finns en del med 12-steg. Det tragiska är när en grupp, allt för ofta inom 12-steg, anser sig ha rätt bara utifrån deras syn på vad som är rätt, eller bara utifrån vad som fungerat för en själv, eller ännu värre utifrån någon form av moralism som saknar grund i vetenskap. Iaf, hoppas du återkommer och fortsätter kommentera!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *