Osmart och kanske korkat snuten!

Svensk polis har börjat arbeta efter något som kallas ”Linköpingsmodellen” (SvD), dvs polisen åker hem till ungdomar som dem tror eller blivit tipsade om missbrukar. Grunden för modellen är inte vetenskaplig utan det är Klang i Linköping som funderat enligt SvD och motiverar modellen med:

Anledningen var de många tips om ungdomar som börjat ta droger, men där misstankarna var vaga.

Nu införs denna modell på flera platser, bland annat i Stockholmsområdet. Vem vet, den kanske blir lika populär i det ”förebyggande arbetet” som Örebro Preventions Program har blivit bland kommunerna, trots att det nu är vetenskapligt dokumenterat att ÖPP inte fungerar inte fungerar så väl som man trott. Och ja, visst förordar Folkhälsoinstitutet (FHI) att kommuner ska använda ÖPP, det är ju en modell som uppenbarligen inte fungerar och uppenbarligen inte har vetenskapligt stöd i lika stor utsträckning som det har marknadsförts, FHI frångår aldrig en tradition. Men det är ju charmigt med dessa lokala modeller.

Nu vet vi ju inte heller om ”Linköpingsmodellen” fungerar eller inte, till del eller inte alls, och det är ett stort problem. Jag har försökt hitta information där modellen är vetenskapligt utvärderad eller där det står att den bygger på vetenskapligt utvärderad metodik från andra länder, jag hittar ingenting på Google och ingenting på polisens egen hemsida. SvD berättar vad som hände Niklas, polisen tog sig in i familjens lägenhet på basis av några rykten, i lägenheten fanns dessutom flera kompisar till Niklas lillebror, utanför lägenheten väntade socialtjänsten som sedan också tog sig in i lägenheten. I just detta fall ledde det till att Niklas slutade missbruka just nu, och så säger han till SvD:

–Mina föräldrar har ju tvingat mig att inte röka. De har koll på mig, så jag har bestämt mig för att inte göra det. Men min inställning till cannabis har inte direkt förändrats. Det som hänt är att misstron mot polisen har förstärkts.

Man kan säga att effekten blev ett (tillfälligt?) slut i missbruket under tvång från föräldrarna, samtidigt som polisen gick från att vara polisen till att bli snuten. Tråkigt. Den stora frågan är om det verkligen hade en preventiv effekt på missbruket som var varaktig, dvs fungerar modellen rent generellt. Om det vet vi ingenting, vad det verkar. En kortsiktig effekt är inte mycket värd om syftet är att motverka missbruk i sig.

Det finns också andra risker med Linköpingsmodellen. Den sociala identiteten är viktig för alla, men kanske särskilt viktig för ungdomar. I det här fallet fanns det flera utomstående på plats, det är inte särskilt osannolikt att ryktet om insatsen spridit sig. Och när det ryktet sprider sig kan mycket väl den sociala identiteten narkoman sprida sig bland andra, något som orsakar utanförskap, precis som pappan i familjen befarar. Resultatet av det i en resurssvag familj (just denna familj verkar ha kloka föräldrar, det har inte alla) kan mycket väl bli en katalysator för missbruket just genom den sociala stigmatiseringen som resultat av den massiva insatsen. Hur ofta det är så vet vi ingenting om, Linköpingsmodellen är ju inte utvärderad.

Det är rätt anmärkningsvärt att svensk polis ägnar sig åt insatser som inte är förankrade i vetenskap, särskilt när det finns socialpsykologisk vetenskap som talar emot den önskade effekten. Där effekten kanske t o m kan bli sådan att en ungdom förskjuts djupare in i ett missbruk… Det är inte särskilt smart. Särskilt inte om det blir en sport att ringa in och anmäla andra ungdomar som man blir osams med…

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

0 reaktion på “Osmart och kanske korkat snuten!”

  1. Linköpingsmodellen?! Haha…Konceptet har dom förmodligen hämtat från den amerikanska polismyndigheten. Detta sätt att arbeta kallas ”Knock and talk”.

    Barry Cooper, en före detta narkotikapolis, sannolikt en av de bästa USA nånsin haft. Han har ett väldigt imponerande ”trackrecord” när detta kommer till narkotikabekämpning på alla plan. Men han bytte sida, då han såg och märkte att narkotikabekämpningen orsakade mer lidande, skada och fara än det skulle förhindra.

    I hans film, ”Never Get Busted again”, berättar han att ”Knock and talk” är ett vanligt sätt för den amerikanska polisen att arbeta på när det kommer till misstanke om narkotikabrott utan konkreta bevis. Barry berättar att i alla fall där de ringde/knackade på hos en misstänkt, om denna öppnade dörren, så visste Barry att dom kunde sätta dit dom för droger. Självklart förutsatt att personen hade droger, men det var ju därför dom ringde på, för att dom misstänkte att personen höll på med droger. Så hans tips är att aldrig aldrig aldrig öppna dörren för polisen. Har dom en husrannsakan så kommer dom in, vare sig du vill det eller inte.

    I USA iallafall, ställer bara en ringa narkotikadom till det för en individ något fruktansvärt. Vid minsta misstanke om att du har tjänat pengar på narkotika, beslag tar dom allt du äger och har, bil, hus, lösöre, ja allt. Är du ung och ska studera kan du inte låna pengar av motsvarigheten till CSN, eller på en bank. Jobb kan du också glömma, med allt var detta innebär. Det finns historier om unga människor som fått sitt liv förstört för en enda joint, eller väldigt litet innehav av någon annan drog.

    Den svenska polisen verkar inte arbeta forsknings- och evidensbaserat alls när det kommer till narkotika. Inte andra myndigheter heller för den delen.

    1. Man får nog anta att polisen I Linköping som kläckte idén antingen läst amerikanska polistidningar alt varit på någon konferens i USA… Synd att inte det finns mer forskning om nyttan/effekterna av metoder som införs innan de införs så brett som denna metod nu verkar införas i Sverige.

  2. ”Resultaten visar att de föräldrar som tagit del av ÖPP rapporterar en mer restriktiv hållning när det gäller ungdomar och alkohol. I år 9 uppger också de ungdomar vars föräldrar tagit del av programmet att de blir bjudna på alkohol hemma i mindre utsträckning än ungdomar i kontrollgruppen.” Klippt från STAD´s hemsida. Det är inte samma sak som att ÖPP inte fungerar dock inte med alla de fördelar som man uppgivit.. Men med fördelar som inte är att förakta.

    1. Tack för din korrigering! Viss skillnad på ”Inte fungerar” och ”inte fungerar så väl som man trott”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *