Infantil nivå RNS

Förra veckan läste jag ett debattinlägg från min favoritorganisations generalsekreterare, Per Johansson vid Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). Då var det på deras hemsida, nu läste jag samma inlägg hos Drugnews. Och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Det hela handlar om samhällspolitiska utvecklingen och den senaste uppmärksamheten med Avaaz krav på legalisering och/eller avkriminalisering utifrån kritiken att ”The war on drugs” har misslyckats. För att argumentera mot detta skriver Per Johansson en krönika som handlar om ”kriget mot fortkörning” med poängen att det krävs regler för biltrafiken, alltså ska man tänka att narkotikakonsumtionen behöver regler.

Och jag vet inte var man ska börja. Menar Per Johansson att narkotikan är lika nödvändigt för samhället som bilarna, bara det regleras? Nej självfallet inte, han försöker nog vara rolig. Eller så känner han sig smart som hittat på en liknelse som fungerar. Fast det gör den ju inte, jag skulle kunna argumentera en del kring varför den inte fungerar. Men jag gör inte det. Det känns för infantilt. Det är larvigt, och den här debatten behöver inte skämskuddar och fjantiga liknelser.

Frågan är egentligen allt för allvarlig för att hålla på som Johansson gör. Det handlar om människoliv. Och på något sätt tror jag att medlemmarna i RNS är vuxna människor som skäms lika mycket som jag när de läser denna liknelse, jag vägrar att tro att alla befinner sig på samma larvnivå. Visst är liknelser bra ibland, men Per Johansson passerar alla gränser och skämmer ut RNS.

Det kan vara så att RNS och Per Johansson inte har några fungerande argument mot legaliseringsförespråkarna. Det är synd och märkligt i så fall. Jag tycker personligen att det är rätt enkelt att argumentera emot en legalisering, oavsett vilka argumenten är. Avkriminalisering av den enskilde missbrukaren är jag inte intresserad av att argumentera emot, då jag till skillnad från RNS-medlemmar vill minska narkotikaproblematiken och möjliggöra för dem som är inne i ett missbruk att komma tillbaka in i samhället på enklaste möjliga väg.

Men legalisering däremot vore en fullständig katastrof för vårt samhälle. Att dra upp det svenska misslyckade experimentet med legalförskrivningen behöver man inte heller göra, legalisering har prövats tidigare med känt resultat, både total kring narkotikan (t ex Opium ca 1850-1900 i Asien) och delar kring t ex drogen alkohol. Det finns (svensk) forskning på bara hur mycket negativa konsekvenser Sveriges medlemskap i EU fick för missbruksproblematiken, och då handlade det bara om en liberalisering av regelverket och inte en total legalisering. Det finns en rad olika forskningsrapporter och slutsatser från vetenskapliga studier som kan användas för argumentationen, man behöver inte ägna sig åt infantila liknelser som inte har med saken att göra (då det är som de flesta svenskar inser, utom en, skillnad på bilkörning och narkotikamissbruk).

Men denna krönika/detta debattinlägg visar också på problemet med den svenska narkotikadebatten. Per Johansson på RNS visar med inlägget att en av de (tyvärr) större organisationerna inom missbruksområdet, hellre ägnar sig åt fantasibaserad argumentation än bygger sina åsikter och värderingar på vetenskap och forskning. Steget till moralism är inte långt, steget till att veta vad man pratar om är däremot väldigt långt. Stackars stackars RNS, utvecklingen har redan seglat ifrån dem.

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *