Ännu en RNS-dikt i Pravda a.k.a. Drugnews

Det är alltid underhållande att läsa nättidningen från extremisterna i IOGT-NTO och RNS, Drugnews. Bl a för att den utger sig för att vara en granskande tidning, granskande det svenska missbruksområdet och så är den i praktiken husbondens röst för IOGT och RNS samt regeringen. Idag publicerade Drugnews två artiklar som har koppling till en debattartikel från den 10 april.

Ja, jag vet, de är inte så aktuella på Drugnews. Det komiska är att en av de artiklar som Drugnews publicerar har redan varit publicerad ett tag på Newsmill, det är drogdebattören Jimmy Blondins inlägg som Drugnews kör en kopia på. Och att göra kopia är inget nytt på Drugnews, när jag drev infosajten för den offentliga sektorns missbrukskompetens så kom Drugnews ett par gånger en eller några dagar efter med likartad artikel. Och helt kopia är det inte heller denna gång, Jimmy Blondins text är förändrad, i originalet finns en länk till denna blogg. Det har så klart Drugnews tagit bort, jag är nog allt för granskande för att Drugnews ska vilja länka hit. Drugnews har även vägrat att recensera mina två böcker inom missbruksområdet, trots att det inte ges ut så många missbruksböcker i Sverige årligen. Så kan det vara när rädslan är stor och publicisterna små (mentalt).

Den andra debattartikeln idag var husbondens röst, den alltid lika underhållande Per Johansson som gärna försöker slå undan benen på den som vill förbättra svensk missbrukarvård. Per Johanssons huvudargument mot ”de sjus” debattartikel är att resonemanget var ”förvirrat och sorgligt”. Vad exakt Johansson avser är som vanligt svårt att lista ut. Han skriver tre stycken om vad som var förvirrat hos de sju, men jag kan inte se vad det är han menar är förvirrat. Men det låter nog bra att kalla motdebattören förvirrad. Fungerar inte det kan man nedlåtande kalla motståndarens resonemang för sorgligt.

Jag delar Per Johanssons syn att resonemanget om drogfrihet var svagt i de sjus artikel, men att som husbondens husbonde Maria Larsson försöka smeta legaliseringsförespråkarstämpeln på de sju är ovärdigt, t o m för en RNS-taliban. Johansson skriver att narkotikafrihetsmålet är en nagel i ögat för ”alla de som tycker att det i första hand är en privatsak om folk vill hålla på med knark och i andra hand en fråga för samhället”, och därmed skulle han kunna lyckas med den smutskastningen. Men folk är nog mer intelligenta än så.

Det intressanta är att Per Johansson tar upp att en konsekvens av det svenska målet är att åtgärder inom området måste ”underkastas det lackmustest som avgör om åtgärden bidrar till att minska missbruket eller inte”. Tyvärr kan inte Per Johansson särskilt mycket om missbruk så han vet vad som är en del av det som driver missbruk och hur olika beståndsdelar i missbruksfenomenet fungerar, t ex hur vårt psyke fungerar och hur effekterna av att bära på undvikbara smittsamma svåra sjukdomar påverkar psyket och därmed möjligheten att hålla sig drogfri. Visste han det skulle hans egna resonemang inte klara de där lackmustesterna. Men så är det när tro är mer styrande än vetande på ett så viktigt område som människors liv och hälsa. För om det nu vore så bra med vår svenska politik, som RNS- och IOGT-folk styrt allt för länge skulle vi inte ha värre siffror för missbruk och dödsfall än de s k ”drogliberala” länderna. Sveriges narkotikapolitik fallerar när det gäller lackmustesten.

Per Johansson kallar de sjus resonemang för förvirrat och sorgligt. Jag håller som noterats inte riktigt med de sju, men jag föredrar i så fall deras förvirrade och sorgliga resonemang än de lögner som Per Johansson kommer med. Men en lögnare ska ju helst avslöjas offentligt, så här kommer mitt avslöjande av Per Johansson, ordförande för RNS, som lögnare. Sedan är det ju upp till medlemmar i RNS att avgöra om de vill företrädas av en som använder sig av lögner i den offentliga debatten.

Per Johansson skriver:

Vi har haft sprutbyte i Sverige sedan 1987, lågtröskelboenden för alkoholister har ”alltid” funnits, metadonförskrivning introducerades i Sverige 1966, ett år efter att metoden utvecklats i USA.

Det här är inte sant. Vi har inte haft sprututbyte i Sverige sedan 1987. Vi har haft sprututbyte på försök i Skåne på två platser, Lund och Malmö. Övriga Sveriges sprutnarkomaner har inte fått del av denna evidensbaserade effektiva hälso- och narkotikapreventiva åtgärd. Att vi har fungerande lågtröskelboenden för alkoholister (och narkomaner) var också en nyhet för mig. Och att vi i Sverige har haft en utbyggd och funderande läkemedelsassisterad behandling, metadon t ex, av heroinister var också en nyhet för mig. I själva verket var ingenting av det som Per Johansson skriver i denna mening sant (jag är dock aningen osäker på detta med lågtröskelboenden, det övergår min kunskap på rak arm). Men det jag vet är att Per Johansson är en lögnare. Mot en sådan är det trist och svårt att debattera.

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

En reaktion på “Ännu en RNS-dikt i Pravda a.k.a. Drugnews”

  1. ” Johansson skriver att narkotikafrihetsmålet är en nagel i ögat för ”alla de som tycker att det i första hand är en privatsak om folk vill hålla på med knark och i andra hand en fråga för samhället””

    Narkotikafrihetsmålet kommer att vara en nagel i ögat på oliktänkande precis så länge som målsättningen kvarstår. Det är här det demokratiska problemet börjar – varje absolut målsäggning ligger med nödvändighet utanför politikens egentliga område. Så länge den narkotikafria målsättningen kvarstår kommer politiken att vara bakbunden av organisationer som RNS. Därav Johanssons tillförsikt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *