Nerikes Allehanda och missbruket

Nerikes Allehanda har de senaste dagarna uppmärksammat narkotikamissbruket. Igår rapporterade NA om, som man får anta heroin-överdoser, även om det kan vara andra droger. Visserligen blir statistiken missvisande med den ingående olyckshändelsen med den 7-åriga flickan. Det intressanta är iaf den ca 600%-iga ökningen av överdoser i Örebro län mellan åren 2000 och 2009. Den stämmer överens med bilden av problematiken med ett ökande missbruk som många inom relaterade verksamheter har, men som inte riktigt motsvaras av samhällets officiella statistik. Min hypotes är att samhällets statistik är lite väl trubbig.

Idag skriver NA om missbrukaren David som, åtminstone enligt artikeln, genom sociala kretsar kom i kontakt med ett med tiden allt tyngre missbruk, det som började med hasch blev heroin.

Sedan skriver NA en ledare om problematiken, där man propagerar för hårdare tag mot missbrukarna. NA hänvisar till intervjun med David när de kräver hårdare tag, det är som de inte ens läst den egna artikeln eftersom David tydligt säger att inte ens polisen hade kunnat hjälpa honom, ändå hävdar ledarskribenten (Lars Ströman antar jag) att

Den som grips för ”ringa narkotikabrott” ska inte komma undan med att betala böter.

sedan fortsätter NA med

Gripandet ska vara ingången till en långsiktig behandling. Om insatserna sker tillräckligt tidigt, kan det räcka med frivilliga insatser i öppenvården.

För att det ska fungera krävs en oerhört stor satsning på utökat antal poliser som jagar de enskilda missbrukarna. Och eftersom de allra flesta missbrukarna inte vill lägga av blir det svårt att uppfylla den naiva tro som Nerikes Allehanda har på ”tidiga insatser”. Det emotsägs till och med av NAs egna intervju med David. David säger själv att det krävs egen vilja för att sluta, och den kommer först när ”man är klar med drogerna”, som David säger. Men det har ju inte NA läst verkar det som.

Sedan propagerar NA för frivilliga insatser i öppenvården, precis den trend som varit under en lång tid i missbrukarvården, styrd av politiker som velat minska kostnaderna. Men helt i strid med vad vetenskapen säger, likväl som experterna på den ansvariga myndigheten Socialstyrelsen. Ändå är det förstahandsvalet för NA. Åter igen visar NA att man inte behärskar narkotikafrågan. Det är som med sprututbytesfrågan där NA konsekvent varit motståndare, trots den vetenskap som finns, även där kan NA tjäna på att läsa Davids berättelse, såvida inte NA tycker att han kan dö av den dödliga sjukdom han berättar om att han fått, och som med ett välfungerande sprututbyte han hade kunnat sluppit.

Underförstått ligger i NAs text att går det inte med frivillig vård ska den ”långsiktiga behandlingen” ska med tvång. Tyvärr är statistiken för tvångsvården inte särskilt imponerande, de lyckas inte skapa den där motivationen, ”den egna viljan”, som David talar om. Och allt för ofta sker den, som t ex är fallet med den tvångsvårdsenhet som finns i Örebro, i strid med vetenskap och de rekommendationer som forskare inom området ger.

NAs ambitioner att vara en del i kampen mot missbruket är goda, men innehållet i NAs ledaråsikter lämnar en del övrigt att önska. En förankring i kunskap till att börja med.

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

0 reaktion på “Nerikes Allehanda och missbruket”

  1. Hej och tack för en bra text!

    Jag kan verkligen inte se att hårdare tag mot brukare/missbrukare skulle vara en lösning och försökte ventilera den åsikten i kommentarerna till den aktuella ledaren, men fick inte inlägget publicerat.

    Straff för påverkan och/eller mindre innehav av narkotika har jag alltid sett som något som stjälpt snarare än hjälpt individen. Jag tror att det skapar ett större avstånd och en ovilja till kontakt med de sociala myndigheter som kan hjälpa eller åtminstone försöka påverka en missbrukare till ett nyktrare liv. Då det i många fall oavsett straffrisken, som jag upplevt det, finns en ovilja mot kontakt med sådana som försöker påverka missbrukaren borde myndigheterna istället göra allt för att kontakten ska upprätthållas. Om man då undviker att straffa missbrukare enbart för det faktum att dom är missbrukare, så kanske även kontakten med myndigheter kan ses som bra av missbrukaren själv.

    Då bruk inte heller är lika med missbruk är det lika fel att straffa brukare för påverkan och/eller ringa innehav. Det kan ibland få onödigt negativa konsekvenser i form av indraget körkort, förlorat jobb eller i värsta fall sociala ingripanden i fullt fungerande familjer. Även här stjälper lagen snarare än hjälper.

    En annan sak som jag tycker man kan uppmärksamma med ledaren är att den endast nämner alkohol i den inledande meningen. I resten av texten där de menar att insatser mot andra än missbrukaren (”knarkligorna” och odlarna), inte påverkar tillgången för missbrukaren så nämner dom inget om alkoholen. Detta sätt att (inte) lyfta alkoholen i debatten är ju inget ovanligt i Sverige, men det är alltid lika trist att se.

    1. Håller med dig både om att samhället lite väl ofta stjälper, likväl som att vi borde sätta större fokus på alkoholen och problematiken kring den. Men om det senare sker så börjar svenssons svettas lite och säg den offentliga person som vill orsaka svettningar i radhusidyllerna…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *