Det är ingen satsning

Alliansen och KDs Göran Hägglund går ut på DN Debatt och fortsätter att försöka ha ledartröjan i åtminstone en del av de socialpolitiska frågor som är viktiga, denna gång handlar det om psykvården och de människor som berörs av psykiatrin. Hägglund skriver lite om satsningarna på psykvården som ev, åtminstone ges det intrycket, kokats ner till 900 Mkr i stället för de Milton-föreslagna 1,7 Mdr kr som det talades om 2006. Men den stora poängen är ett program för attitydförändring bland allmänheten.

Förslaget verkar mötas av lovord från både allians- som rödgröna bloggare. Och självfallet behövs denna satsning. Jag kan bara utgå från bemötande jag fått, jag bloggade redan 1999 om mina erfarenheter från psykiatrin kopplat till mina upplevelser efter vård till följd av självmordsförsök, och den attityd som kom till uttryck bland kommentarerna då visade på mycket märkliga attityder till psykisk ohälsa. 2002 bloggade jag om mina jobbansökningar, på den tiden var jag öppen med mitt missbruk och sökte en hel del jobb under ett försök att bryta missbruket. Det bemötande jag fick från arbetsgivare visar på att det behövs en attityd- och värderingsförändring utifrån även detta perspektiv.

Attityderna mot psykisk ohälsa, missbruk och div diagnoser är egendomliga, skeva, förfärliga och allt för ofta baserade på okunskap. Så ska vi ha ett rättvist samhälle och ett samhälle där man kan komma tillbaka från utanförskap av detta slag, krävs förändrade attityder. Det är riktigt, och alliansens analys är korrekt.

Det som förvånar mig är att ingen skriker att kejsaren är naken. Jag har inte läst någon blogg än så länge som ifrågasätter vad Hägglund pratar om. Alliansen satsar för detta attitydförändringsprojekt 1 Mkr i månader under 2 år. För mig är detta oerhört komiskt. Hur ska dessa kaffepengar kunna ändra attityder på det sätt som skulle behövas? Det är ingen substans i förslaget som jag ser det. Det låter bra, men det är som så mycket annat, goda tankar förpackade i ett förföriskt paket. Vi som behöver den här hjälpen förtjänar något reellt och inte klädlösa ord.

Alltså kvarstår frågan, när kommer det gedigna och tillräckliga satsningar på de som står längst utanför det samhälle som politikerna åtminstone säger sig värna och vilja göra tillgängligt för alla? Och, igen, var är det rödgröna alternativet? Blir det mer än 1 Mkr/månad i den satsningen eller blir det som tidigare stoppat under mattan?

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

0 reaktion på “Det är ingen satsning”

  1. Det där är för övrigt typiskt för Kd:s agerande i regeringen. De kristdemokratiska ministrarna strör lite småslantar omkring sig, och skriver sen en DN debatt där de beskriver hur fina och duktiga de är.

  2. Det skulle vara intressant att veta hur kampanjerna gått till i de andra länderna som nämns, och hur mycket pengar som lades ner då. Och vad tror folk som är kunniga på området om möjligheterna att ”göra om” kampanjen i Sverige? Svårt att veta hur det såg ut med attityderna i de länderna före kampanjen. Skulle vara meningsfull information för att förstå denna svenska kampanj. Hoppas det kommer debattartiklar från sakkunniga snart.

    1. Rebecca: Med min erfarenhet av/kunskap i marknadsföring och ”pr” så tror jag inte ett dugg på detta regeringsförslag. Men det låter bra…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *