Självskademissbruk

Ulrica Kärnborg vid DN Kultur har skrivit en essä om ett relativt dolt missbruk, självskadebeteende, eller självdestruktivitet. I detta fall handlar det om delområdet skärning. Jag vet inte om skillnaden i rubriken på DN.se:s första sida och artikeln är medveten eller ett slarvfel, på förstasidan står det ”Rakbladet dövar inte smärtan” och sedan är artikelns rubrik ”Rakbladet dövar inre smärtan”. Det är förmodligen ett korrfel, men samtidigt, som jag ser det, stämmer båda rubrikerna. Rakbladet, eller vad man nu använder för att skära sig dövar den inre smärtan tillfälligt.

Jag tycker att Kärnborgs essä har sina förtjänster, det är naturligtvis bra att uppmärksamma allt missbruk (missbruk i termer av flyktbeteende), men den har också ett par stora brister. Den första bristen handlar om genusperspektivet. I Kärnborgs text handlar allt om att skärning är ett tjejproblem, och det är sant till den grad att det är vanligare att (unga) tjejer skär sig än killar, hur mycket vanligare tror jag ingen vet. För i denna fråga är killarna mer dolda, mer bortglömda, mer osynliggjorda än tjejerna.

Kärnborg citerar en norsk socialantropolog som menar att dessa ”kulturella sjukdomar”, som hon kallar detta och anorexia etc, handlar om den ”kvinnliga kroppens avsaknad av integritet. Kroppen talar om sina offer – sina ­förluster av distinktioner – och söker nya gränser genom smärta. Ett våld för att binda våld”. Som jag ser det är det att förminska och osynliggöra problemet ytterligare, att göra självskadebeteende till en kvinnokulturell borderline-sjukdom är att göra de unga tjejerna orättvisa och en stor otjänst i ett pateriarkalt samhälle. Och det är också att bortse, på sedvanligt sociologiskt sätt tyvärr, från ett komplext problems komplexitet där de biologiska och psykiska aspekterna bortses från. Det blir på sedvanligt sociologiskt sätt en krympning av förståelsen. Kommentaren till artikeln från Hanna visar på detta, genom att tala om den biologiska endorfineffekten och den psykologiska lindringen av ångestkänslan.

Jag har också rätt svårt att förstå referensen till psykopatologen som talar om att anorexia handlar om ”Den anorektiska gör sig allt tunnare, strävar efter att hitta det minimala självet, ett jag som är tillräckligt litet och översiktligt för att hon ska ha kontroll över det.” och skräning om att ”Det ”lilla” såret är lätt och behändigt att överskåda – en själens pyttelilla balkonglåda där man själv kontrollerar vad man sår och därför också vad som kan skördas.” Som jag tolkar den texten är det ett förminskande av individernas/missbrukarnas problematik, och en onödig teoretisering som döljer det jag tolkar in i psykopatologens förklaringar, nämligen att den inre smärtan är så stor så dessa självskadehandlingar är ett sätt att hantera det. Men visst, teoretiskt låter ju psykopatologens ord tjusiga.

Sedan detta med genus, jag tror att det kan finnas en förklaring till killars underrepresentation i att det är omanligt och könskulturellt oaccepterat att fly känslan medobjekt som direkt påverkar utseendet på det sätt som t ex anorexia och skärning gör, även om den inställningen gradvis håller på att förändras. Tyvärr tror jag att vi lär få se en ökning av dessa flyktvägar bland killar.

Nåväl. Kärnborg misslyckas också genom att lägga en politisk aspekt på självskadebeteendet, hon blandar samman det hela med att det skulle vara något specifikt för alliansens politik. I det glömmer hon den ofantliga jämlikhetsförsämring som socialdemokratin genomförde under 90-talet där klassklyftorna ökade oerhört, och dessa självskador tog fart. Den refererade boken Vingklippt ängel handlar inte om alliansens försämringar, den utspelar sig i tiden före alliansen… Och likaså träffade jag på 90-talet på många med självskadebeteende, och jag var själv en av dem på den tiden, och som de flesta vet regerade inte alliansen då. Detta försök till att partipolitisera frågan om psykisk ohälsa är onödigt, och en björntjänst.

Det intressanta är att samtliga politiker verkar bortse från den psykiska ohälsan och dess orsaker, och dess vårdmöjligheter. Det ska bli intressant att läsa Almedals-rapporteringen utifrån denna aspekt. Jag ska försöka göra det om jag bara får tag på partiledarnas tal i skrift.

Om du gillade texten - bidra gärna genom att sprida den!

0 reaktion på “Självskademissbruk”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *