Smygande elitism


DNs huvudledare är väldigt bra idag, det kan knappast ha varit Hanne Kjöller som skrivit den. Ledaren handlar om den smygande elitism som breder ut sig allt mer. DN skriver om att det handlar om moralism, möjligtvis förklätt till ekonomism, och det är så klart en del av det. Samhällets ökande intresse för moralism har vi sett tidigare, t ex kring de osmakliga dreven som gick kring alliansens ministrar 2006 och deras teve-avgifter.

Nu handlar det om att fler och fler arbetsplatser inför rökfrihetskrav, inom främst kommuner och landsting. Under arbetstid och under arbetstidens pauser har man inte rätt att röka. Jag vet inte riktigt vad Sveriges kommuner och landsting har för argument för detta, men det talas ju ibland om att rökare tar längre pauser än andra och statistiskt är mer sjuka än andra. Vad som är vad kring sjukskrivningarna skulle vara intressant att reda ut, jag är inte helt övertygad om att det handlar om rökningen även om det så klart finns hälsoaspekter på den. Och angående pauser, om man tror att det finns ett strikt samband mellan hur väl man utför sitt jobb och hur många minuter man lägger ned på det kan jag förstå den aspekten, men jag tror att det finns många fall där en rökare arbetar såväl effektivare och med bättre resultat än icke-rökare. Så den aspekten kan knappast vara den riktiga.

Och skulle det vara hälso- och sjukfrånvaro-aspekten så finns det många andra riskbeteenden som arbetsgivare kan lägga sig i och förbjuda, t ex utsvävande sexliv, övervikt kopplat till storleken på matportioner, fikabröd, godis, sedan kan man ju gå vidare och titta på idrottsutövande och deras sjukfrånvaro. Det finns mycket som organisationen Sveriges kommuner och landsting kan behöva gå igenom.

SKL anger som huvudskäl detta med effektivitet och sjukfrånvaro. Det minsta kravet man kan ställa på dem är att de genomför en riktig utvärdering över allas prestationer på arbetsplatserna, vilka jobbar effektivt och vilka gör det inte. Vilka är latmaskar som drar benen efter sig och vilka som jobbar effektivt, och så kan människorna kategoriseras utifrån det. Det är en utveckling som jag anser är olycklig och som jag anser att politiska organisationer som kommuner etc inte ska ägna sig åt.

För visst är det så att det ligger moraliserande bakom, SKL talar om förebilder. Vad är en förebild? Vilken normativ verkställighet ska Sveriges kommuner och landsting ha? Ska SKL få styra detta, och vad är nästa steg, är feta människor en bra förebild? Och då är vi mer inne på att det är mer än moraliserande som SKL och dess anhängare ägnar sig åt. Det är elitism. Samhället utvecklas allt mer åt en exkluderande kraft, där eliten fokuseras och där det inte finns utrymme för de som inte uppfyller kraven på att tillhöra en elit. Det är olyckligt. Och det är inte något som SKL bör främja. Men jag antar att som vanligt så kommer Sveriges politiker vara tysta kring vad de ser i denna utveckling.

För detta är en politisk fråga i allra högsta grad. DNs två avslutande stycken är oerhört välskrivna. DN skriver:

Det är besynnerligt att de politiska partier som ena dagen talar om värdet av en inkluderande arbetsmarknad och som sörjer över att vissa grupper får det allt svårare att ta sig in, andra dagen stänger dörren för dem. Det finns fler rökare bland dem som har det svårast i samhället; bland psykiskt sjuka, före detta kriminella och inom vissa invandrargrupper. Det vore bisarrt om en gammal kåkfarare som äntligen fått styr på sitt liv, och som fått sitt första jobb, skulle stupa på några röda Prince.

Arbetsgivarnas ökade missbruk av straffregistret är en del av samma sjuka. För att få ett arbete på dagens arbetsmarknad krävs rena kalsonger och ett fläckfritt förflutet. Ett par frågor dyker upp: Vad ska vi göra med alla andra? Och vilka ska vårda alla 40-talisterna om kravet är kortklippt och rentvättat hår, välvårdade naglar, fräsch andedräkt, neutral kroppsdoft, adekvat utbildning, god språkbehandling, social kompetens, gott omdöme, empati samt att man aldrig tidigare i livet snattat – och att man inte röker?

DN sätter med detta fingret på denna elitism och hur samhället blir allt mer exkluderande. Frågan är om vi verkligen vill ha ett sådant samhälle. Frågan är vad det gör med samhället när segregering och exkludering ökar. Det är en politisk fråga, och betydligt mer intressant att diskutera än att som Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt hellre verkar ägna sig åt, att diskutera vem som är mest mästrande i talarstolen.

Jag har skrivit om detta förr, vilka är välkomna in i samhället, och jag har själv i mina försök att komma tillbaka till samhället stött på det på olika sätt. Det ligger i linje med nattens funderingar på att kanske borde man söka sig till ett samhälle där förmågan att bryta t ex ett missbruk ses som något som kan inkludera en i ”eliten” i stället för att exkludera en. Men allra helst skulle vi behöva sträva mot ett samhälle som inte ägnar så mycket kraft åt att sortera människor. Vilka politiker driver den tesen?

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestby feather

0 reaktion på “Smygande elitism

  1. puff...

    OT:

    Magnus, Magnus, Magnus…..
    Under alla dessa år har jag inte vetat om vad du heter…Haha
    Magnus… tja.. joo, det passar dig!! =)
    Tjena Magnus.. Zombiepuff här =)

    Blev nog lite på skrajen ett tag när jag läste din gamla blogg
    men dra på trissor.. hundrafemtio nya andetag har tagits sen dess.
    Glad blev jag ju iaf… en massa!!

    *Kramar om* och ha en underbar Midsommarhelg vännen!!

    Svara
  2. Pingback: Förståelse «

  3. Maria

    Ibland känns det som att folk och politiker glömmer förankra sitt tyckande och sina krav i en ideologi. Fram för en lite mer ideologisk debatt med koppling till de praktiska politiska åtgärderna som görs och åsikterna som hörs. Som du skriver; vad för slags samhälle vill man ha och hur hänger det ihop med de lagar och förordningar som införs?

    Svara
    1. admin

      Ja, eller hur, den ideologiska sidan av politiken verkar allt mer bortglömd. Kanske är det fega politiker vi har, eller politiker som sitter allt för mycket i knät på PR-strateger (s k informationskonsulter) eller beräknande politikerstrebers. I dont know, men konstigt är det.

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>