Okunskap om sprututbyte


Det pågår en ”slänga rapporter”-i-skallen-debatt igen, denna gång om sprututbytet i DN. Som så ofta när det gäller social forskning finns det olika resultat, även om jag inte sett någon rapport som visar på negativa effekter av sprututbytet. Klart är dock att det finns rapporter som visar viss tveksamhet kring om det har några positiva effekter, och klart är att WHO:s rapport som är väldigt positiv är skriven av en person som etiketteras som legaliseringsivrare.

Det som är allra mest intressant i denna debatt, är inte att det är självklart att sprututbyte gör mer nytta än skada, utan okunskapen hos dem som arbetar med dessa frågor. En person är en Jan Hallman som är nån ”lots” i samverkansprojekt mellan polis, socialtjänst och missbrukarvård. Han tror det finns risk att ungdomar ser sprutorna som ”uppmuntran”, det är ungefär samma argument som ordföranden för FMN använde sig av. Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad de grundar ”insikten” om att en missbrukare fungerar som så att ”oj, nu finns det rena och gratis sprutor att få, då måste jag knarka lite eftersom staten är så jysst att den fixar rena fixar”. Jag kanske inte vet så mycket, men jag vet att man inte knarkar för att man blir ”uppmuntrad”.

Hallman kanske har gått i samma fälla som sociologiforskaren Ted Goldberg, som under hans fältarbete fick höra följande råd av en knarkare ”Tyck aldrig synd om någon som har abstinens: knarkare är masochister som vill lida och dö”. I boken ”Samhällsproblem” skriver sedan Goldberg att det rådet blev nyckeln till förståelse av kärnan i missbruk. Hur man sedan kan basera sin förståelse på ett uttalande på det sättet, i kombination kanske med att han såg (?) en knarkare slå sin nål trubbig och någon använda toavatten som lösning, är helt oförståligt för mig. Men men, när kunskap baseras detta förstår jag att det går fel och man tror att rena sprutor kan tolkas som ”uppmuntran”.

Men de grövsta misstolkningar ger den i Stockholm ansvarige folkpartistiska politikern Birgitta Rydberg uttryck för. I dagens DN säger hon angående vad som hindrar Sthlm från att införa sprututbyte : ”Risken är att man hjälper missbrukaren att stanna kvar i missbruket. Och att man styr över resurserna på sådant som inte har någon effekt.” Av detta kan man alltså dra slutsatsen, igen, att det finns något i att få tillgång till rena sprutor som gör att man vill missbruka, och igen undrar jag, var finns den seriösa forskningen som säger att bra verktyg är orsak till att man vill knarka. Det är inte problemet rena eller smittade sprutor som avgör om man vill knarka, det är inte ett sånt problem, kärnan i missbruk är att man knarkar för att livet utan knark är så psykosocialt värre än livet med knark.

Och så finns det ett annat märkligt citat i DN, som gör att jag tror att Rydberg misstolkat sprututbytet som att vara en del i någon missbrukarvård, tillsammans med citatet ovan, då hon säger ”Kan man bevisa att sprutbyten är effektivare än vård utan sprutbyten, då får vi ompröva vårt beslut”. Sprututbytet kan väl aldrig vara del i någon missbrukar- eller beroendevård, sprutor har inte med missbruket i sig att göra, det har att göra med sjukdomsförebyggande åtgärder, att minska dödlig hepatit och dödlig HIV. Rena sprutor eller inte har aldrig, mig veterligen, stoppat någon från att bli, fortsätta vara, sprutnarkoman, ingen missbrukare ställer den frågan, jag undrar var den referensen finns i så fall.

Att missbrukare dock gärna skulle anstränga sig för att få tag på rena sprutor är en annan sak. Det är bara att hoppas att snuten inte fortsätter sätta käppar i hjulen som nere i Lund där man, enligt klinikledningen, cirkulerar kring lokalerna för sprututbytet i jakt på dessa billiga ”ringa” som snuten i jakt på god statistik och missriktad tro att man gör något åt drogproblemet ägnar sig åt. Då, har det visat sig, är inte missbrukarna lika pigga på att anstränga sig för rena sprutor…

Andra bloggar om: , , , , ,

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestby feather

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>